Förord: Stridssjukvård är inte något man lär sig på en dag. Precis som mycket annat så måste det övas, övas, övas och övas. Men det är svårt att öva när utrustningen man behöver inte finns tillgänglig. Sårattrappen är en vital del i varje soldats sjukvårdsutbildning. Den används för att simulera en blödande skada och elevens uppgift är att stoppa blödningen i attrappen genom att packa såret med hemostatisk gasväv. I Ukraina så råder det brist på sårattrapper, något som kan få ödesdigra konsekvenser i långa loppet. Sjukvårdsinstruktörerna måste antingen skapa egna improviserade attrapper eller lägga en avsevärd summa på att införskaffa ”riktiga” attrapper. Jag har fått prata med Anders Lindberg som tagit saken i egna händer. Anders gjuter sårattrapper i sin verkstad för att de sedan ska göra nytta i händerna på en sjukvårdsinstruktör i Ukraina.
/Jimmy Nilsson, skribent på Militär Debatt
Hej Anders, kan du berätta för oss vem du är?
– Hej! Jag är Kirunabo, jobbar på gruvbolaget LKAB och är hemvärnssoldat i Lapplandsjägarbataljonen.
Jag pratar ju med dig eftersom du på egen hand gjuter sårattrapper och sedan skickar dem till Ukraina. Hur kom du in på det spåret egentligen?
– Jag såg att Okänd Soldat frågade på Twitter om någon var intresserad av att hjälpa till. För många år sen gick jag en konstutbildning och lärde mig bland annat att gjuta. Jag har ganska nyligt gjort en del gjutningar på hobbynivå med tenn och just silikon, så jag hörde av mig och erbjöd min hjälp. Att handgripligen få producera något som kan hjälpa andra att bli bättre på att rädda liv, det känns bra.
Hur mycket jobb är det att få ihop allt man behöver för att starta sin egna produktion? Hur mycket kostar det?
– Det underlättar om man gillar att knåpa med händerna och om man har en verkstad, men det går faktiskt att göra på köksbordet också. Man behöver inga speciella eller dyra verktyg, och det som krävs går att köpa eller beställa till ganska låga priser. Det dyraste är själva silikonet, där jobbar vi på att hitta någon leverantör som kan sponsra med rabatterat pris. I dagsläget har vi kommit ner till cirka 400 kronor per färdig attrapp. Om man vill starta och lägga ut pengarna själv så blir det alltså några tusen kronor innan man kan börja producera.
Hur många kan du göra på en gång med den utrustningen som du har?
– Jag skulle i teorin kunna gjuta hur många som helst, det går att förbereda pappbägare som jag använder som formar och lermodeller av sårkanaler och sen bara hälla på färdigblandat silikon. Det som sätter gräns är volymen silikon som kan blandas effektivt innan den börjar härda, så jag håller mig till två kilo åt gången som räcker till två attrapper. Sen kan jag blanda flera såna satser i rad förstås.
Vad har du fått för feedback på produkten?
– Den har testats av kunnig militär personal här i Sverige som ger den mycket goda betyg, de säger att attrapperna är tåliga och att det går att pumpa simulerat blod under högt tryck i dem. De har som stresstest bland annat försökt slita isär dem genom att dra i sårkanalerna, och de höll! Men äran för det ska tillfalla den nederländske frivillige som gav mig tips och instruktioner, han har tillverkat liknande attrapper sedan tidigare. Okänd Soldat förmedlade den kontakten, och det har varit till stor hjälp.
Vad gör du med de färdiga produkterna?
Jag ska skicka dem till Blågula Bilen som förmedlar dem till Okänd Soldat. Jag har faktiskt precis startat produktion, så ännu har inga attrapper nått Ukraina. Men prototyperna är testade och godkända! Jag skickar första skarpa sändningen nu i helgen.
Skulle du vilja dela med dig av processen så att intresserade läsare kan bidra?
– Ja, jag har satt ihop en instruktion på svenska som jag gärna delar! Om någon har frågor och vill ha vägledning går det bra att höra av sig till Militär Debatt för mina kontaktuppgifter, jag kan berätta mer om mina motgångar och lösningar som kanske hjälper andra.
Instruktion för tillverkning av sårattrapper
Attrapperna används vid övning av blödningskontroll och sårpackning. Simulerat blod kan pumpas med plastsprutan genom slangen. Blodet kan utgöras av teaterblod, rödfärgat vatten eller (i synnerhet om man jagar själv) djurblod. Om annat än färgat vatten används så måste attrappen rengöras efteråt. Vid mängdövning kan vatten användas, då uteblir dock ett stressmoment för den övade, och det blir svårare att utvärdera.
Beskrivning
1. Modellera sårkanaler av lera. Leran ska vara svavelfri eftersom svavel kan reagera med silikonet och försämra hållfastheten. Såren kan exempelvis simulera skottskada och då vara cirka 3 cm i diameter och 5-6 cm djupt, eller skär-/slitsår cirka 8 cm långt, 2 cm brett och 5-6 cm djupt. Gör en platt bas som kan sluta tätt mot formens, pappbägarens, botten.

2. I toppen (som blir botten i sårkanalen) på lermodellen fästs ena änden på en cirka 50-100 cm lång silikonslang med ytterdiameter 6 mm, innerdiameter 3 mm. Gör ett litet flak av leran och tryck fast slangen ordentligt. Tänk på att slangens ände måste vara inbäddad och täckt i leran, då kommer den att vara fri i botten på sårkanalen så ”blodet” kommer ut. Gör ett hål i pappbägarens vägg på den höjd som sårkanalens botten hamnar och trä ut den andra änden på slangen genom det hålet.
3. Placera sårkanalsmodellen i botten på pappersbägaren. Försök att få den att sluta tätt mot botten på bägaren. Det gör inget om den inte sluter exakt tätt, silikon som tränger igenom går att klippa bort efter gjutning. Om modellen skruvas fast med en träskruv genom botten på pappersbägaren riskerar den inte att lossna eller flytta på sig när silikonet hälls på. Täta hålet i bägaren där slangen går ut med en ring av leran, så att silikon inte spiller ut där.
4. För realism kan silikonet färgas. Hudfärg på den större volymen, rött för en mindre mängd silikon närmast leran. Om den röda satsen blandas först, var noggrann med att bara ta en ytterst liten mängd härdare, för mycket härdare gör att silikonet aldrig hårdnar, utan förblir kletigt. En metod är att blanda hela volymen med hudfärg, tappa ur en liten mängd och färga den röd för att sedan pensla den på lermodellen. En attrapp väger knappt ett kilo, blanda helst inte mer än två kilo, lagom till två attrapper. Större mängd kan bli svår att blanda ordentligt.
5. Man behöver inte vänta på att det tunna röda lagret silikon på leran ska härda, det går att blanda och hälla på den hudfärgade volymen direkt, de härdar ihop. Vid blandning av den större mängden, försök att röra utan att vispa ner luft i blandningen, för att minska mängden luftbubblor. Sedan silikonet hällts ner i formen kan denna vibreras eller knackas försiktigt för att bubblorna ska nå ytan.


6. Vänta tills silikonet härdat (tiden står på förpackningen, kan variera mellan olika märken och kvaliteter). Riv försiktigt isär pappersbägaren. Plocka ut lermodellerna av sårkanalerna, det går att vrida och vränga attrappen så man får grepp. Putsa kanterna på attrappen försiktigt med en nagelsax så att de blir jämna, det minskar risken för att attrappen går sönder. Kontrollera att det går att blåsa genom slangen. Gnid attrappen med babypuder, det gör att den blir mindre ”klistrig”.

7. Packa attrappen med slang och spruta, gasväv för sårpackning och röd karamellfärg i en plastlåda med lock så att du får ett komplett ”set” till den som ska använda materielen.
Material och exempel på inköpsställen
- Silikon – hårdhetsgrad 15
- Slang
- Sprutor
- Pappersbägare
- Färg
- Lera – svavelfri
- Verktyg – Skålar och mått, förslagsvis i rostfritt stål som går enkelt att rengöra då silikonet inte härdar fast.
- Verktyg för att forma leran – kan vara baksidan på en tandborste eller liten pensel, träpinne eller liknande. Pensel för att applicera röd silikon på sårmodellerna.

Tack Anders för en tydlig instruktion! Som sagt, för läsaren som är intresserad att gjuta egna sårattrapper så kan kontakt med Anders förmedlas vid behov!
Jimmy Nilsson
Skribent, Militär Debatt

3 reaktioner på ”Intervju: Så bygger du egna sjukvårdsattrapper”