Vi drömmer om det snabba avgörandet, men krig blir sällan som planerat. Historien visar att manöver och utnötning hänger ihop – och att en armé byggd för det korta kriget riskerar att stå utan svar när kriget blir långvarigt. Fortsätt läsa Drömmen om det korta kriget
Markstridskrafterna är ett av Sveriges viktigaste bidrag till Nato. Men om armén inte vågar ompröva sina invanda strukturer och arbetssätt riskerar det viktigaste bidraget att snabbt förlora sin relevans. Fortsätt läsa Elefanten på Nordkalotten
Den som inte dominerar det marknära luftrummet kan inte röra sig på stridsfältet. Om armén vill manövrera krävs först att man skapar förmåga till luftherravälde, skriver Lars Forsell och Johannes Andersen från FOI. Fortsätt läsa Kampen om ett marknära luftherravälde
Efter månader av förberedelser har Ukraina förändrat krigets dynamik. Genom drönare, robotisering och systematiska angrepp mot rysk logistik, ekonomi och luftförsvar tycks en sammanhängande strategi nu ge tydliga resultat på slagfältet och bortom det. Fortsätt läsa En ukrainsk strategi?
Drönare ersätter inte allt. Men de förändrar allt. Trots larmen om överdriven drönarfetischism är Försvarsmakten fortfarande fast i gårdagens tänkande, medan kriget i Ukraina visar att slagfältet redan ritats om. Fortsätt läsa Drönare är allt – och ingenting
När svenska soldater gräver värn är det ofta marken, inte fienden, som är största hindret. Stenig jord gör vanliga spadar ineffektiva. Fyllhammaren – ett enkelt civilt verktyg – kan vara lösningen för snabbare och bättre värnbyggnad. Fortsätt läsa Gräv bättre värn med fyllhammare
För att lyckas anfalla i ett drönardominerat och elektromagnetiskt omstritt stridsfält räcker inte teori. Förmågor måste ned på bataljons- och kompaninivå. Genom att decentralisera sensorer, telekrig och precisionsbekämpning kan chefer få verktygen att vinna – här och nu. Fortsätt läsa Ge cheferna verktygen för att vinna
Av Andreas Braw. Det moderna anfallet avgörs inte längre främst av pansar och infanteri. Drönare, elektromagnetisk strid, underrättelser, vilseledning och logistik avgör om terräng kan tas – eller om anfallet kollapsar. Fortsätt läsa Vad krävs för ett lyckat anfall?
Ottawakonventionen formades i en annan tid. I ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, med fokus på territoriellt försvar och Nato-interoperabilitet, finns skäl att pröva om Sveriges åtagande fortfarande är strategiskt hållbart. Fortsätt läsa Dags att lämna Ottawa?
Den militärteknologiska utvecklingen skapar nya behov för den som vill anfalla. Förutsättningar måste skapas i luften och i det elektromagnetiska spektrumet för att bryta fiendens sensor- och bekämpningskedja. Den som inte klarar det kan inte heller uppnå handlingsfrihet, skriver Staffan Rezavi. Fortsätt läsa Från manöver till utnötning
Militär Debatt 