TOLO på det nya slagfältet
Den frontnära logistiken försvåras av drönarvapnets utveckling. Så hur ska vi kunna tanka och ladda våra förband? UGV:er kan vara en del av lösningen. Fortsätt läsa TOLO på det nya slagfältet
Den frontnära logistiken försvåras av drönarvapnets utveckling. Så hur ska vi kunna tanka och ladda våra förband? UGV:er kan vara en del av lösningen. Fortsätt läsa TOLO på det nya slagfältet
Kriget i Ukraina har förändrat förutsättningarna för alltid. De metoder som vi har utvecklat till perfektion är nu obsoleta. Luften kommer aldrig att vara fri igen. Och nu måste vi anpassa oss till den nya verkligheten. Fortsätt läsa Arméns sista TOLO
Teknik- och omvärldsutvecklingen måste driva på utvecklingen av armén. Men vart ska vi? Och är utvecklingen entydig? Generalmajor Karlis Neretnieks vill att praktiska försök och praktisk kunskap ges en större plats i utvecklingen när nya koncept och doktriner utvecklas. Fortsätt läsa ”Ryttararmén” och dess vägval
Felbedömningar av teknikutveckling och fienden kan leda till nationers undergång. Men hur vet man egentligen att man är fel ute? Hur kan vi pröva och utveckla våra egna doktriner och taktiska principer utan att utkämpa ett riktigt krig? Kapten Yossarian söker stöd hos vetenskapsteoretikerna Kuhn och Popper i en replik till artikeln ”Den svenska ryttararmén”. Fortsätt läsa Hur falsifierar vi vår egen doktrin?
Trots vetskapen om stora tekniska framsteg insåg inte världens mäktigaste arméer att kavalleriets tid var över under första världskriget. Stora kavalleridivisioner stod och väntade bakom fronten. Begår vi samma misstag idag? Fortsätt läsa Den svenska ryttararmén
Vi ska öva för kriget. Så varför envisas ni med att gruppera enorma tältförläggningar i bataljons- och brigadområden? Och varför låtsas vi som att det är stridstekniskt relevant att göra så? Fortsätt läsa Sluta tälta!
Av kadett Elias Björkdahl Amfibiebataljonen som ett anfallsförband i Nato I Reglemente Taktik för Marina operationer Del 2 (2021) listas de roller som är tänkbara för svenska amfibieförband i en natoledd amfibieoperation. I endast en av dessa roller nämns en form av sjömålsbekämpning, nämligen undervattensstrid. Detta betyder att det också kan vara sjöminkrig i form av minröjning som menas. Roller som däremot nämns är att … Fortsätt läsa Amfibiebataljonen anfaller
Drönare trotsar våra organisatoriska principer och kan upplevas som svårplacerade i vår dagliga verksamhet. Hur kan vi använda dem effektivare och bejaka den tekniska utvecklingen? Hur undviker vi att upphandla stora mängder drönare som är obsoleta innan de når förbanden? Thomas Vrenngård har besökt amerikanska marinkåren och skriver om sina intryck och lärdomar för Militär Debatt. Fortsätt läsa Så kan vi bli bättre på att jobba med drönare
Av Kapten Robert Johansson, stridsledare vid 42. Pbat Ett av mina få minnen från lektionerna på Karlberg handlade om organisationers lärande. Föreläsaren berättade om kulsprutans införande i olika länder före första världskriget, och hur alla drog slutsatsen att den skulle ge förödande effekt på fienden. Få drog däremot slutsatsen att fienden skulle ha samma vapensystem, och att det skulle påverka deras egna förband på samma … Fortsätt läsa Pansartruppernas framtid på det transparenta slagfältet
Av Överstelöjtnant Ola Sandberg Inledning Försvarsmakten har valt uppdragstaktik som ledningsfilosofi. Till skillnad mot centraliserad ledning där en chef högre upp i kedjan bestämmer allt, kan uppdragstaktik innebära en hög grad av autonomi för chefer på lägre nivåer, förutsatt att de arbetar mot sin chefs kommunicerade målbild. Militära organisationer väljer den ledningsfilosofi som överensstämmer med landets och organisationens strategiska kultur och därför går det inte … Fortsätt läsa Uppdragstaktik eller kreativitet?