Utveckling genom utlåning – om att öka T-soldatens förmåga

Hösten är här och förhoppningsvis innebär det att många T-soldater ser fram emot tjänstgöring under den nya terminen. Men när det kommer till utbildning och vidareutveckling är ett evigt problem hur förbanden prioriterar mellan sina GSS/T, GSS/K, värnpliktiga och yrkesofficerare. Många GSS/T kan säkert relatera till känslan av att olika utbildningar, oavsett om de gäller sjukvård, fordon eller vapensystem, inte verkar vara tillgängliga för dem.

Varje T-soldat vill utvecklas i sin soldatroll, göra sig farligare för fienden samt öppna fler möjligheter i fredstid, till exempel genom fordonsförarutbildningar.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Ett problem som jag kan tänka mig att flera yrkesofficerare som är verksamma inom T-systemet försöker lösa är vad man gör med de delar av personalen som är ”befattningslösa”. Jag tänker till exempel på värnpliktiga gruppbefäl som behöver anställas som soldater. Att ha en extra person som kan skjuta automatkarbin är bra men kanske inget som avgör striden på gruppnivå. För soldaten ifråga kan känslan av att vara befattningslös dessutom sänka motivationen.

Nåväl, hur löses detta problem om utbildningarna på hemmaförbanden är fulla av värnpliktiga och några GSS/K som är glada för att äntligen få göra något? I min mening borde förbanden börja samarbeta mer kring utbildningsplatser. Kanske finns det plats på något förband eftersom det är få deltagare per instruktör men ont om utrustning. Kanske kan ett annat förband som inte kommer att hålla utbildningen men som har utrustningen, delta med två soldater (förslagsvis då de ”befattningslösa”).

En centralisering av utbytesplatser skulle kunna ske genom PRIO, där man i så fall skulle ansöka om platser. Där får en bedömning göras av vilka som har störst behov av platserna. Kanske skulle det kunna finnas ett Excel-dokument på Försvarsmaktens hemsida, där olika förbandschefer kunde lägga in utbildningsplatser samt om platserna förutsätter till exempel egen utrustning. Ett sådant system skulle dessutom kunna bidra till att olika förband och funktioner möter varandra, som inte brukar möta varandra. Detta kan i sin tur bidra till fler perspektiv och lärdomar samt bredare förståelse inom Försvarsmakten.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Varför har jag tagit upp T-soldater specifikt? GSS/K och övrig personal har att förhålla sig till den dagliga verksamheten med övningar, andra utbildningar, högvakt och värnpliktsutbildning. Här kan T-soldater som inte tillhör den dagliga verksamheten röra sig direkt till utbildningsorten. Kanske kan man köra direkt från hemmet om man har uniformen hemma, eller bara hämta ut en uniform för den tid som man är på det andra förbandet. Detta förfarande skulle säkert bidra till att fler T-soldater vill tjänstgöra eftersom de då ser fler utvecklingsmöjligheter. För de T-soldater som vill utvecklas i sina befattningar och inte genom officersspåret skulle detta vara ett sätt att tillse ökad kunskap som kan omsättas på hemmaförbanden.

Innan något centraliserat system är på plats kan chefer kanske höra av sig till varandra. Närliggande regementen och flottiljer kan kanske samarbeta och ”skicka” T-soldater till varandra. Det behöver inte vara mer än ett mail: ”Hej, vi ska ha ksp-utbildning, vi har plats för fyra soldater så länge ni har två ksp. Mvh”. Genom sådana iniativ kan vi bygga en kultur av att hjälpa varandra och samarbeta kring utbildningar över förbandsgränserna.

Som avslutning kan jag förstå de som kanske kommer med motargumentation: Vem betalar, hur kommer traktamentena att se ut, skapar inte detta mer byråkrati, etc. Jag kan också förstå om denna artikel uppfattas som väldigt fokuserad på ”stridande” befattningar. Jag ser gärna att människor med mer insikt i organisationen tar chansen att kommentera detta inlägg och komma med idéer och invändningar. Med gemensam tankekraft kanske ett system kan genomtänkas och sen implementeras någon gång i framtiden.

Studerande basse
GSS/T i flygvapnet

Lämna en kommentar