I en debattartikel publicerad på Militär Debatt lyfter debattören Henrik upp frågan om hur den svenska jägarkåren kan bidra i totalförsvaret. Tanken är inte ny utan lyfts stundligen upp även inom Svenska Jägareförbundet. Det är också korrekt att jägarkåren ofta både är välorganiserad och har en mängd utrustning som kan vara av nytta för totalförsvaret.
Även om hotbilden i omvärlden, behov och tidsförhållande kräver agerande nu, och helst i går, från våra beslutsfattare är det komplicerat att nyttja jägarna och Svenska Jägareförbundet för de syften som debattören lyfter. Folkrätten och krigets lagar, liksom nationella lagar skulle behöva ändras. Vilket får ses som osannolikt. Det finns mängder av jägare som redan i dag är en del av Försvarsmakten eller andra aktiva delar av totalförsvaret men det är inte säkert att andra önskar vara en del av det militära försvaret. De som kan, kommer i händelse av ofred att omfattas av totalförsvarsplikten och den nya civilpliktslagen. Många är säkert redan krigsplacerade på sina arbetsplatser.
Framför allt har vi en omfattande lokalkännedom och de enskilda jaktlagen har ofta mycket god kännedom om normalbilden i sina jaktområden.
Dock finns det en mängd områden där jägarkåren och Svenska Jägareförbundet redan bidrar till ett robustare civilsamhälle och till totalförsvaret. Vi är välorganiserade över hela landet, vi bedriver skytteutbildning, vi driver tusentals skjutbanor, vi utbildar i sjukvård och genom viltmaten bidrar vi till livsmedelsförsörjningen. Framför allt har vi en omfattande lokalkännedom och de enskilda jaktlagen har ofta mycket god kännedom om normalbilden i sina jaktområden. Dessutom finns det tiotusentals åtelkameror utsatta över hela landet. Vi bidrar således redan och kan, om staten vill, bidra med mer för att höja nivån på totalförsvaret. Den diskussionen och dialogen välkomnar vi.
Mattias Olsson
Ansvarig för intressebevakning
Svenska Jägareförbundet
Militär Debatt 
Det är beklämmande att man som ansvarig i Svenska Jägarförbundet är så dåligt påläst rörande gällande lagar att man ger ett tvärsäkert uttalande om att jägare inte kan spela någon roll i försvaret av riket. Detta är nämligen inte sant.
En krigsman kan nämligen vara en jägare som ingår i en motståndsrörelse. Senast detta fastställdes var av Beatrice Ask i lagen 2010:308. 21kap.
Vad definierar en motståndsrörelse?
Jo, så här säger lagen:
”En motståndsrörelse, milisgrupp, frivilliggrupp eller folkuppbåd:
-lyder under stridande part
-står under ansvarigt befäl
-bär utmärkande synligt tecken
-bär vapen öppet
-respekterar krigets lagar
Så ni ser. Här finns viktiga uppgifter för jaktlag där det finns medlemmar som inte är inkallade. Försvaret av landet är oerhört viktigt och ska naturligtvis nyttja alla till buds stående medel. Så Henrik har rätt. Jägare kan visst vara soldater. Helt i enlighet med gällande lagar.
Man ska dock ha klart för sig att lagarna träder i kraft först vid krig, krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden påkallat av ovanstående. Det ankommer på regeringen att informera när 1986:645 21kap ska tillämpas. Men det finns ingenting som hindrar planläggning.
Lycka till jägare!