Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente är till ingen nytta om det inte blir läst, förstått och diskuterat. Så, här kommer alltså den andra artikeln om AR Taktik!

---

Inledning

Som jag beskrev i den föregående artikeln så fastställde arméchefen i maj 2023 ett nytt taktikreglemente. I den artikeln beskrevs bakgrunden till reglementet och hur vi arbetat. I denna artikel ska vi fördjupa oss kring en del av innehållet. Som ni kanske kommer ihåg så utgick arbetet från några särskilt utvalda områden som bl.a. omfattade operationsmiljöns innebörd, teknikens påverkan, doktrinens innebörd och interoperabilitet. Dessa områden, lite militärteoretiska resonemang samt innebörden av Natomedlemskapet ligger till grund för det ni kommer att få läsa om i denna artikel.

Militärteori och krigskonst

I arbetet tittade vi en hel del på olika militärteoretiska ingångsvärden och fick också in ett antal tankar under resans gång. En grundtanke i sammanhanget som lyftes tidigt var att strid och taktik främst ska betraktas som en konst och inte som en vetenskap. Med det perspektivet följde också ett ställningstagande där vi ville öka friheten i det taktiska tänkandet och utövandet av taktik och minska mängden regler och styrningar kring vad som är rätt och fel. Inte minst är det en förutsättning för att utveckla taktiska lösningar som är svårförutsägbara för motståndaren.

Ett ingångsvärde var Doktrin för gemensamma operationer och dess definition av operationskonst. I det sammanhanget diskuterade vi hur arméns motsvarighet ser ut och kunde konstatera att det finns skillnader mellan gemensamma operationer och underliggande nivåer så vi valde att omforma detta till arméns krigskonst. Arméns krigskonst omfattar tre olika områden:

• manövertänkande
• flexibilitet
• kombinerade vapen och strid med system i samverkan

Utifrån dessa tre områden utformar taktikern sin tanke om hur striden kan föras. De tre fälten ska betraktas utifrån att uppdragstaktiken hela tiden ligger som en gemensam bottenplatta. I den taktiska tanken ska taktikern även beakta hur man kan använda sig av och växla mellan principerna direkt och indirekt metod samt offensiv och defensiv. För att ta till en liknelse från konstens värld så ska de tre områdena samt principerna ses som en palett med färger där den taktiske konstnären väljer och blandar färger och väljer olika penslar för att åstadkomma sitt taktiska alster.

Operationsmiljön

Operationsmiljön definierar den fysiska miljön och de aktörer som verkar i den fysiska miljön. Reglementet följer samma definition av operationsmiljön som beskrivs i Militärstrategisk Doktrin 2022. 

Den fysiska miljön delas in i fem domäner:

• Markdomänen
• Luftdomänen
• Sjödomänen
• Rymddomänen 
• Cyberdomänen

Reglementet fokuserar av naturliga skäl på markdomänen där vi bl.a. beskriver innebörden av olika terrängtyper och miljöer. Förmågan att kunna värdera terrängen och att använda sig av terrängen är avgörande för att nå framgång i striden.

De miljöer som är mest dimensionerande för genomförandet av taktik på marken är den urbana miljön respektive den subarktiska miljön. Den urbana miljön är mer omfattande än enbart stadsbebyggelse och innefattar även den infrastruktur som binder samman samhällen och städer. Den urbana miljön innebär bl.a. att arméns förband kommer att strida i nära anslutning till civilbefolkningen vilket ytterligare påvisar vikten av att förstå den civila dimensionen, kunna värdera civilläget och ha kunskap om t.ex. krigets lagar. Den subarktiska miljön innebär bl.a. långa avstånd och få vägar vilket påverkar hur arméns förband upprätthåller sin rörlighet och uthållighet.

Luftdomänen har stor betydelse för armén och vi behöver öka vår förmåga att själva använda luften t.ex. med UAV för underrättelseinhämtning och för understöd av transporthelikopterförband. Luftdomänen och rymddomänen innebär också att risken för upptäckt och bekämpning ökar.

Cyberdomänen med dess infrastruktur för information tillsammans med det elektromagnetiska spektrumet kommer att vara omstritt av oss och motståndaren. Hur vi samordnar användandet av det elektromagnetiska spektrumet är en viktig fråga på det samtida stridsfältet.

Operationsmiljön ger med den tekniska utvecklingen armén möjligheter att nyttja fler domäner än bara markdomänen men det innebär också att vi kan bli påverkade från flera domäner och inte bara från marken. Att förstå vikten av domänerna ger oss en introduktion till kommande koncept för multi-domain operations.

Sammantaget understryker den komplexa operationsmiljön behovet av att öka den taktiska friheten och ge våra chefer fler verktyg för att lösa problem.

Striden

Striden är grunden för arméns verksamhet. Vi definierar striden som en kamp eller en duell på stridsfältet mellan minst två parter som med dödligt våld försöker påtvinga varandra sin vilja.

Det övergripande syftet med striden är att påtvinga motståndaren vår vilja eller att förneka motståndaren att nå sina målsättningar.

Efter att armén haft olika definitioner av vad som är stridens grunder så har vi valt att gå tillbaka till definitionen från Arméreglemente 2 Taktik från 1982 vilket innebär att stridens grunder är eld, rörelse och skydd. 

Ett område som innebar särskild tankemöda var hur chefer kan förtydliga ambitionsnivåer i striden för sina direkt underställda chefer. I diskussionen kunde vi konstatera att det alltid finns behov av att anpassa ambitionen bl.a. utifrån tid till förberedelser eller genomförande, eget stridsvärde eller styrkeförhållanden. Här har vi inte kommit helt i mål utan arbetet fortsätter men vi kom fram till några verktyg som kan användas för att förtydliga ambition: målsättningar, riktlinjer, stridsuppgifter, tidsramar och dialog mellan chefer t.ex. vid spel.

Att annat kärt diskussionsämne är stridsuppgifter, reglementet har kvar stridsuppgifter och förklarar dessa med att de anger vilken uppgift ett förband ska lösa och att de bidrar till samordning i tid och rum. 

Avseende stridsuppgifter så definierar reglementet 14 stycken men anger också att andra stridsuppgifter kan användas i förbandshandböcker för specifika typförband. Den största förändringen är att reglementet anger följande: chefer som delger stridsuppgifter väljer själv vilken stridsuppgift som ges till vilket förband. Chefer som får stridsuppgift väljer själv vilken metod (stridssätt) som används för att lösa uppgiften. I armén har många med sig en äldre tradition med ett antal begränsningar i detta men i linje med att minska reglerna för taktikern så uttrycker reglementet en handlingsfrihet att använda verktyget stridsuppgifter så som det bäst behövs i den aktuella situationen. 

I reglementet definieras bara nationella svenska stridsuppgifter, vi har i nuläget valt att inte översätta några mission task verbs från Nato. I multinationella sammanhang är det istället Natos ATP-112 Mission Task Verbs for the use in the planning and dissemination of Orders som ska användas. I en framtida utveckling kan det vara så att vi behöver göra en översyn av detta.

Stridssätten som beskrivs i reglementet är desamma som i taktikreglementet från 2013: anfall, försvar, fördröjningsstrid och avvärjningsstrid. I tillägg till dessa beskrivs två andra metoder för strid: jägarstrid och fria kriget. Stridssätten är nu beskrivna på ett likformigt och kortfattat sätt för att tydliggöra att det är metoder som chefer kan välja mellan t.ex. för att växla mellan offensiv och defensiv. Det finns som nämnts avseende stridsuppgifter inte längre ett regelstyrt sammanhang mellan stridssätt och stridsuppgifter.

På sikt kommer armén att behöva överse stridssättens betydelse och användande då de ”krockar” med det fenomen som i Nato benämns tactical activities.

Striden ska möjliggöra att vi kan nedkämpa motståndaren på stridsfältet och uppnå det som taktiken definierat.

Taktik

Under arbetet så diskuterade vi vad taktik egentligen är och hur det bör definieras. I resonemangen återkom vid flera tillfällen orden tänka och välja. Definitionen av taktik blev därefter att taktik är främst ett sätt att tänka kring hur förband, förmågor, resurser, metoder och tid kan användas och sedan välja hur de används för att nå bestämda målsättningar och syften. 

I resonemanget kom vi också fram till att taktik inte bara är ett teoretiskt tänkande, taktik innefattar också det praktiska genomförandet i och med att tanken omsätts i praktisk handling efter beslut genom att ge order och ordna sina resurser för strid. 

Taktiken och de beslut som fattas måste också kopplas till tiden, tillgängliga trupper och terrängen. Det innebär att det inte finns någon generell teoretisk taktik eftersom tidsförhållanden, eget läge, motståndarens läge, styrkeförhållanden och terrängen alltid är unika för varje enskild situation.

Reglementet har inte ändrat något avseende taktikens grunder som i armén fortfarande definieras som:

• Kraftsamling
• Handlingsfrihet
• Överraskning

Det som har utvecklats i reglementet är definitionen av lokal överlägsenhet samt beskrivningar av reserver kopplade till handlingsfrihet och vilseledning kopplat till överraskning.

Med en återkoppling till den tidigare beskrivningen av krigskonst och behovet av ett fritt taktiskt tänkande så har vi i reglementet utvecklat ytterligare stöd för det taktiska tänkandet med generella framgångsfaktorer i strid och vad som kan leda till seger. De generella framgångsfaktorerna i strid är att:

• föra striden på flera platser samtidigt t.ex. både mot motståndarens bakre förband och dennes tätförband
• föra striden utifrån flera tidsperspektiv t.ex. idag påverka den motståndare som våra förband kommer att möta i morgon
• utnyttja terrängen och kombinerade vapen samordnat

Dessa faktorer kan bidra till är att utsätta motståndaren för flera problem samtidigt.

Avseende seger i strid så inspirerades vi av överstelöjtnant dr Lars Henåkers avhandling Mastering Tactics: exploring and measuring victory in battle. I den beskriver Lars en idealmodell med faktorer eller principer som kan användas för att mäta resultatet i strid men också att dessa principer tydligt bidrar till att lyckas på slagfältet. I reglementet anges att bl.a. följande  principer kan användas som framgångsfaktorer för att öka möjligheten att segra i strid:

• en gynnsam utgångsgruppering
• en aktiv underrättelseinhämtning
• att utmanövrera motståndaren i tid och rum
• att använda uppkomna möjligheter och snabbt framrycka in på motståndarens djup.

Taktik med division

I det inledande stycket nämnde jag att vi tittade särskilt på interoperabilitet och innebörden av Natomedlemskapet. Ett område där detta blev tydligt var taktik för division, 1.divisionen beslutades i FB20 och armén har efter FMÖ 23 utvecklat en grundläggande divisionsledningsförmåga. Avseende divisionens taktik så har vi medvetet valt att anpassa oss till Nato där det görs en skillnad mellan förband upp t.o.m brigad samt från division och uppåt. Divisionen och armékåren skapar förutsättningar för brigaderna bl.a. genom att forma motståndaren och att upprätthålla uthålligheten. I Nato finns multinationella divisioner bl.a. i form av Multinational Division North i Lettland och därför har Nato också definierat gemensamma principer för divisioner och armékårer i sina taktiska publikationer.

De tydligaste principerna är geographical framework och operational framework. Det geografiska ramverket beskriver hur divisionen genomför operationer på djupet, i manöverområdet samt i det bakre området. Det operationella ramverket beskriver hur divisionen genomför åtgärder som syftar till att forma motståndaren och stridsfältet (shaping actions), nå avgörandet (decisive actions) samt skapa uthållighet (sustaining actions). 

Divisionen formar motståndaren genom operationer på djupet (t.ex. underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning). I manöverområdet är det brigaderna som når avgörandet. Operationerna i det bakre området upprätthåller uthålligheten genom bl.a. skydd och rörlighet.

För den oinvigde kan detta verka svårförståeligt och kanske till och med onödigt men det fyller en tydlig funktion för att sätta in divisionen i en armékårsram och för att hantera större ytor och längre tidsperspektiv än vad t.ex. en brigad har att hantera. 

Ett annat område som påverkar oss är de gemensamma funktionerna (joint functions) som får en tydlig påverkan på divisionsnivå och uppåt.

Avslutning

Denna artikel är inte en heltäckande återgivning av reglementet. Läsaren kan i reglementet fördjupa sig i mer texter om bl.a. markoperationer, ledning och funktioner. 

Vad är det då som präglar arméns nya taktikreglemente? Dels är det en syn på kriget och striden som en konst som förutsätter fritt tänkande och agerande chefer, som en följd av detta har vi justerat synen på bl.a. stridssätt och stridsuppgifter och vidgat den grund som krigskonsten och taktiken utgör.

Parallellt med det behöver vi förstå och anpassa oss till innebörden av att i vissa sammanhang kunna strida enskilt nationellt med tillgängliga förband men också att på annat lands territorium strida med bataljoner i brigader ingående i en division som är en del av en multinationell armékår och där striden förs mellan flera domäner samtidigt. Det sistnämnda har vi nu mer erfarenheter av efter Nordic Response 24 där en finsk-svensk division deltog tillsammans med en norskledd division under en kårstruktur från USMC.

Taktikutvecklingen har inte stannat av utan nu står vi inför att fördjupa oss mer i innebörden av att vara en del av en allians och analysera vilka metoder, principer och begrepp vi behöver ta till oss och hur detta skiljer mellan ledningsnivåer. Försvarsmaktens kommande vägval avseende om t.ex. Doktrin för gemensamma operationer ska finnas i framtiden samt den pågående utvecklingen av multi-domain operations kommer också vara delmängder som påverkar oss framöver.

Kommande artiklar

I nästa artikel kommer jag att närma mig ett område som verkligen väcker starka känslor och ibland leder till hårda ord: uppdragstaktik.

Ämnet förtjänar därför en egen artikel för att förklara hur vi resonerat oss fram till en armégemensam syn på vår uppdragstaktik.

Stefan Eriksson
Överstelöjtnant vid Markstridsskolan
Projektledare för arméns taktikutveckling