Av Christer Sfeir, civilingenjör och fd CIMIC-officer

En skottlossning i södra Libanon där tre ledare ur Amalmilisen sköts ihjäl av franska UNIFIL-soldater i en eldstrid. Detta ledde till Sverige ombads av FN att ersätta fransmännen. Det blev ”Reindeer batallion” som skickades. 

Den svenska bataljonen som bestod av ca 630 man var placerad i Naqoura men med ”satellitplaceringar” i bla Juwayah och Ghana-bataljonens område. Bataljonen leddes av överste Johan Hederstedt som senare blev ÖB och bland rullorna fanns en ung sergeant, Christer Sfeir.

Min roll var att bistå UND/SÄK-chefen major Ulf Jershed. Första uppgiften var att kartlägga byarna i operationsområdet utifrån vilken milisgrupp som dominerade, en komplex uppgift som innebar att jag fick spendera mycket tid i bil och med att dricka te med byborna, vilket inte var svårt för en som kunde språket. 

Det som var slående var hur dessa byar skiljde sig åt. Hezb-affilierade byar kännetecknades att att bara män vistades ute, ofta med vaksamma blickar som registrerade vår närvaro, hezbflaggor och banderoller hängde lite överallt. Koranverser spelades via bandspelare från de lokala moskeerna. Atmosfären var tillknäppt. Dessa byar fick våra patruller undvika. Rätt eller fel, det var våra insatsregler, ROE, då.

Hezb hade ett rykte redan då att vara våldsamma. Ett antal kidnappningar av FN-personal varav en amerikansk överste som var chef för Observer Group in Lebanon, OGL.

Hur kunde Hizbollah bli så mäktigt?

1982 rasade ett krig som slutade i princip med att den palestinska motståndsrörelsen PLO slängdes ut ur Libanon. De israeliska väpnade styrkorna, IDF, tågade in genom shiabältet i södra Libanon och varken PLO eller shiamuslimska Amalmilisen kunde stoppa IDF. Islamiska republiken Iran (IRI) hade historiska och ideologiska band med shiamuslimerna i Libanon. Shiamuslimerna har sina lärocentrum i Irak och Iran. Najaf, Karbala, Qum och Meshad är exempel på dessa lärosäten där libanesiska imamer utbildades. Otaliga imamer hade libanesiskt eller persiskt ursprung. Musa Sadr, grundaren av Amal är ett exempel på det.

IRI skickade 1982 en kontingent av krigshärdade medlemmar ur Iranska Revolutionsgardet, IRGC, till Bekaadalen via Syrien. Islamiska Republiken Iran (IRI) hade stridit mot Irak i två år vid det här laget. Kontingentens roll var att träna upp shiamuslimerna för att försvara sig själva. 

Vid den tidpunkten, av samma syfte, bildade ett antal imamer i en religiös skola i Baalbek i Bekaadalen själva Hezb. En hemlig organisation som inte blev offentlig förrän 1985. Namnet, Hezb Allah (Guds parti) anspelar på en koranvers som återfinns i milisens flagga. Flaggan är intressant att studera.

Flaggan och identiteten

Den gula färgen ska symbolisera ljuset, en ljus uppkomst. Vissa, främst sunnimuslimer, menar att den gula fanan symboliserar epoken då shiamuslimer styrde över sunnimuslimer i Egypten (Fattimidiska eran). 

Den gröna texten ska symbolisera kopplingen till profeten Muhammed (Shia åberopar profetens kusin och svärson Ali samt dennes två söner Hussein och Hassan). 

Texten över vapnet (en Kalasjnikov) lyder: Hezbollah ska segra. Detta är ordagrant ur Koranen, Maidahkapitlet, vers 56 med förbehållet att Hezbollah betyder just Guds parti, alltså Guds parti ska segra. Detta för att ge religiös legitimitet åt terrorgruppen. Alla islamistiska grupper måste inhämta religiös legitimitet från religionen oavsett om vi talar Daesh, Al-Qaida eller Hayat Tahrir al-Sham.

Globen symboliserar målet, ett världsherravälde, gärna med väpnad kamp och koranen. Notera att vapnet vilar på Koranen.

Den smala texten nederst lyder: ”Den muslimska motståndsrörelsen i Libanon”. Det är så man refererar till sig själv. Det är med denna fras man kan skilja ut pro-Hezb kanaler. Säger en TV-kanal ”Motståndsrörelsen” eller ”Muslimska Motståndet”, då vet man. En liten parentes är att bihanget ”i Libanon” syftar till att särskilja Hezb i Libanon från andra shiitiska grupper i den shiitiska halvmånen (Iran, Irak, Syrien och Libanon), som exempelvis Kata’ib Hizbollah i Irak, som alltså är en annan grupp med nästan samma namn. 

Tillbaka till varför Hezb blev mäktigt. 

Ideologi, teologi och artilleri

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att Hizbollah är djupt rotad i shiitisk islam och baserar sin verksamhet på ett nära förhållande till Iran, vilket ger dem en tydlig ideologisk riktning. Förenklat kan man säga att det finns två inriktningar inom nutida shia. Dels den iranska falangen som anser att ummah, nationen, ska styras av en ayatollah, överstepräst, med hjälp av ett konsultativ råd, majlis. Men det finns också den irakiska falangen som anser att prästerskapet ska stötta den världsliga makten.

Hezb har en välorganiserad hierarki som inkluderar både militär och politisk ledning, samt sociala program. 

Den militära kapaciteten och strategin bygger på stöd från Iran som har varit en viktig sponsor. Iran har tillhandahållit finansiering, vapen och utbildning. Hizbollahs sofistikerade raketer och militära taktik är ett resultat av detta stöd.

Hizbollahs strategi bygger på asymmetrisk krigföring. De är skickliga i gerillakrigföring och använder terrängen i Libanon till sin fördel, vilket har gjort dem svåra att besegra för mer traditionella arméer som Israel. Hizbollah har stärkt sin militära kapacitet genom att delta i Syrienkriget till stöd för Bashar al-Assads regim, vilket gav dem erfarenhet och nya resurser. 

Politik, taktik och amfetamin

Utöver det var Hezb skickliga med att bygga ett socialt och ekonomiskt program, främst för shia som var ganska långt ner på den sociala trappan i Libanon av historiska skäl. Hizbollah är djupt involverade i civilsamhället då de driver skolor, sjukhus och sociala program som riktar sig till shiitiska samhällen i Libanon, särskilt de som känner sig försummade av staten. Detta har byggt lojalitet och stöd från den lokala befolkningen.

Utöver iranskt bistånd har Hizbollah finansierat sin verksamhet genom en kombination av donationer, affärsverksamhet och illegala aktiviteter som smuggling av främst hasch och amfetamin (Captagon). 

Jag har personligen talat med invånare i södra Libanon då jag tjänstgjorde 2006 som berättade att Hezb ersatte varje av Israel bombat hus med 12 000 dollar, i en tid då den libanesiska staten inte gjorde något. 

Hizbollahs främsta merit är dess deltagande i Libanons politiska system, och de har framgångsrikt kombinerat sin roll som en väpnad grupp med att vara en legitim politisk aktör. Detta har skänkt Hezb en legitimitet genom att integrera sig i det politiska landskapet genom att bilda allianser med andra politiska grupper i Libanon. Det har gett dem möjlighet att påverka den nationella politiken och skydda sina militära intressen. Kom dock ihåg att Hezb agerade som vilken torped som helst för att få igenom sin vilja med tanke på dess våldskapital i förhållande till andra svagare grupper i landet. 

Varumärket Hizbollah

Hizbollahs image som ”motståndsrörelse” stärktes efter att de framgångsrikt ”drev ut” israeliska styrkor ur södra Libanon år 2000 och deras motstånd under Israel–Libanon-kriget 2006. Denna anti-israeliska position har gett dem stöd från många i den arabiska och muslimska världen.

Hizbollah har visat förmåga att förändra sin taktik beroende på situationen, från att vara en ren gerillagrupp till att hantera stora militära operationer i Syrien och delta i politiska förhandlingar i Libanon. Detta i kombination med dess internationella nätverk som man har mödosamt byggt upp under drygt 40 år har skapat ett globalt nätverk för finansiering och stöd, inklusive i diaspora-samhällen.

Vad händer härnäst?

Hezb, som jag har skrivit ovan, har varit framgångsrik i asymmetrisk krigföring. Det visste Israel. Varför Hezb fick ändå på pälsen beror på flera faktorer, men kanske den viktigaste förklaringen är 600-sidiga Winograd-kommissionens rapport från 2008 som kategoriserade Libanonkriget 2006 som ”ett allvarligt missat tillfälle”. Kriget hade slutat utan klar militär seger. En mycket mindre paramilitär organisation gjorde framgångsrikt motstånd mot en mycket större styrka som hade fullständig luftöverlägsenhet bland andra tekniska fördelar. Rapporten pekar ut olika svagheter och förbättringsområden. Israel har således spenderat 18 år för att ta fram motmedel till misslyckandet 2006. Det har visat sig tämligen framgångsrikt hittills.

En annan faktor är att Hezb förmodligen missbedömt Israels uthållighet efter 7 oktober då Hezb bestämde sig för att ”öppna en stödfront för Gaza”. 2006 tog kriget ca 34 dagar, nu har det pågått i drygt ett år. Irans passivitet är också en stark faktor. 

Ormen är inte död. Den ömsar bara skinn…