Av kadett Elias Björkdahl

Amfibiebataljonen som ett anfallsförband i Nato

I Reglemente Taktik för Marina operationer Del 2 (2021) listas de roller som är tänkbara för svenska amfibieförband i en natoledd amfibieoperation. I endast en av dessa roller nämns en form av sjömålsbekämpning, nämligen undervattensstrid. Detta betyder att det också kan vara sjöminkrig i form av minröjning som menas. Roller som däremot nämns är att vara en del av shaping operations eller landing force i ett amfibieanfall. Reglementet är förvisso fastställt innan det svenska medlemskapet i Nato men det visar fortfarande vad Nato vill använda svenska amfibieförband till i krig (Försvarsmakten 2021, s.146 och 99). 

Ett amfibieanfall är en större landstigningsoperation som syftar till att etablera långvarig närvaro med ens egna förband enligt vad Speller skriver i sin bok Understanding Naval Warfare (2019), skillnaden till amfibieräden är att räden innebär fokus på en viss uppgift och senare en urdragning (Speller 2019, s.157–158). Anledningarna till att man väljer att genomföra dessa stämmer bra överens med vad Handbok Markstrid Motståndaren säger är vår tänkta fiendes egna syften med att landstiga på vårt territorium (Försvarsmakten 2021, s.140). 

Amfibiebataljon 2030 föddes ur Amfibiestudien från 2015 och syftar till en modernisering av amfibiebataljonen, främst genom tillförsel av sjöburna vapenplattformar, exempelvis sjömålsbekämpningssystem (FMV 2024). Amfibiebataljon 2030; Taktisk idé och organisation (2019) beskriver att kustförsvarsoperationen, med huvudfokus på sjömålsbekämpning, är den dimensionerande operativa kontexten och taktiska idén för bataljonstypen. Landstigningstonnage ska i första hand bekämpas med medeltunga sjömålsrobotar och minor, i andra hand med allmålsrobotar från amfibieskyttekompaniet (Försvarsmakten 2019, s.2–4 och 10). 

I stället för att vara ett krigsförband organiserat för en reaktionär defensiv strid (Försvarsmakten 2021, s. 39) där nationen står ensam bör amfibiebataljonen bli ett sjörörligt manöverförband som bidrar till alliansens förmåga att ta kriget till fienden i stället för att låta fienden ta kriget till oss.

För att skilja på bataljonstyper i texten kommer den amfibiebataljon som artikeln förordar att kallas Anfallsbataljon. Anfallsbataljonen har ett fokus på avsutten strid. I stället för att möta ett amfibieanfall inriktas bataljonen till att vara en del av amfibieanfall, amfibieräder och strid längs med skärgårds-, och kustområden.

Anfallsbataljonens organisation

Anfallsbataljonen organiseras för att kunna ta och försvara terräng i skärgårdsmiljö och kustnära zoner, utgöra strandssäkringsstyrka i ett amfibieanfall och därefter kunna invisa tyngre förband i brohuvudet. Den ska också med del av eller hela förbandet kunna genomföra amfibieräder.

Anfallsbataljonens organisation är därför lik den som beskrivs i TPM Amfibiebataljon 2018 med vissa skillnader (Försvarsmakten 2018, s.5). Bataljonen saknar däremot ett kustjägarkompani och har i stället en spaningspluton likt en manöverbataljon i armén. Kustjägarkompaniet blir istället ett fristående kompani utanför amfibiebataljonen. På ledningskompaniet återfinns de granatkastar-, och luftvärnsbåtar som införskaffas till Amfibiebataljon 2030 (FMV 2024), kompaniet blir således likt ett Stabs- och understödskompani på en pansarbataljon i Handbok Förband – Pansarskyttekompani-pluton 2021 (Försvarsmakten 2021, s.12). Ledningskompaniet förstärks även för att kunna leda bataljonen både på land och till sjöss samtidigt. Amfibieskyttekompanierna bibehåller sina burna granatkastare men tillförs också varsin luftvärnstropp och pansarvärnstropp utrustade med burna system. Dessa system tillförs kompanierna för att de ska kunna verka självständigt med bibehållet skydd när bataljonen är spridd över stora ytor. Underhållskompaniet dimensioneras för att kunna underhålla en bataljon av den här storleken genom att den tillförs fler lätta och tunga trossbåtar. Kompaniet bär även med sig lättare terrängfordon och ATV:er för att kunna understödja bataljonen på land och tillföra andra enheter hjulburen rörlighet.

När anfallsbataljonen landstigit indelas bataljonen i två stridsgrupper. En stridsgrupp bildar en skyttebataljon av alla markrörliga delar i bataljonen som fortsätter striden på land för att skapa förutsättningar för fullföljande av anfallet, exempelvis genom att besätta viktiga knutpunkter i vägnätverket. Den andra stridsgruppen utgörs av samtliga skrov på bataljonen och organiseras som en sjötransportbataljon. Sjötransportbataljonen ansvarar för att hålla lederna till brohuvudet öppna, försörjer skyttebataljonen genom brohuvudet och eskorterar övriga förband som ingår i operationen till platsen där de ska urlasta.

Den multidomäna omfattningen

Genom att sätta upp anfallsbataljoner skapar amfibiekåren krigsförband som skapar dilemman för fienden. Det som Handbok markstrid Motståndaren (2021) benämner som operativa och taktiska landstigningar blir en av Anfallsbataljonens styrkor (Försvarsmakten 2021, s.141–142) och som tidigare nämnts är just att vara del av landing force och shaping operations något som Nato ska kunna använda våra amfibieförband till. 

När bataljonen kringgår fienden och landstiger bakom hans manöverförband tvingas han till ett beslut. Ska fienden fortsätta striden vid fronten och riskera att bli fallen i ryggen eller ska han avdela förband för att möta det nya hotet och riskera ett genombrott? Ska han kanske i stället försöka tillbakarycka? Effekterna som uppnås går att jämföra med de man når genom omfattning och infiltration enligt Reglemente Armé Taktik (2023), en omfattning över flera domäner helt enkelt (Försvarsmakten 2023, s.91–92). När våra förband sedan möts kan markförbanden snabbt framrycka igenom anfallsbataljonens område via vägarna i området och på så sätt uppnå ett ännu högre anfallstempo.

På grund av bataljonens små stridsbåtar som är svåra att upptäcka blir förvarningen för fienden innan ett anfall blir kort. Därför kommer fienden aldrig att kunna bortse från dennes kustflank när en anfallsbataljon finns i hans område. Att amfibiekåren lägger fokus på markstrid skulle ge taktiska och operativa chefer en ökad handlingsfrihet i och med att de skulle disponera över manöverförband vars rörlighet inte är bunden till markdomänen men som samtidigt inte kräver större amfibiestridsfartyg för att göra stora trupprörelser i operationsområdet.

1. Bataljonen anfaller

Nedan går att läsa hur det skulle kunna gå till när anfallsbataljonen används som strandsäkringsstyrka i en större landstigningsoperation.

1a. Marsch

Anfallsbataljonen påbörjar marsch mot anfallsmålet. Två Task Groups ur alliansen flottstridskrafter tillser att de inte påverkas under marschen över öppet hav.

1b. Anfallet påbörjas

Ett av bataljonens amfibieskyttekompanier landstiger strax norr om den lilla hamnen i viken. 

Kompaniet påbörjar omedelbart anfall mot hamnen understödda från sjön av sina egna stridsbåtar och bataljonens granatkastarbåtar. De två andra amfibieskyttekompanierna landstiger och påbörjar anfall mot respektive anfallsmål.

2. Brohuvudet upprättas

Bataljonens brohuvud upprättas i hamnen som nu är tagen. Underhållskompaniet övertar brohuvudet och förbereder för invisning av tyngre förband. Två kompanier försvarar viktiga korsningar för att neka fienden marschväg till hamnen. Kompaniet som tidigare försvarat brohuvudet tillförs hjulfordon och grupperas som bataljonsreserv eller används för att anfalla viktiga mål inåt land, ex. luftvärn eller artilleri.

3. Invisning

Bataljonen stridsindelas i två bataljonsstridsgrupper. Medan skyttebataljonen försvarar på land säkrar sjötransportbataljonen viken där hamnen finns och eskorterar de tyngre förbanden, i det här exemplet en Marine Expeditionary Brigade (MEB), genom området till urlastningsplatsen.

4. Fortsatt anfall

Medan MEB:ens Ground Combat Element påbörjar det fortsatta anfallet kan anfallsbataljonen strida tillsammans med den eller nyttjas för att genomföra räder framför MEB:en i syfte att försvaga fiendens motståndskraft eller slå mot fler högvärdiga mål.

Den nationella uppgiften

Ett argument mot att inrikta de svenska amfibiebataljonerna till att bli ett anfallsförband är att det innebär avkall på vår egen förmåga till nationellt försvar. Enligt Natos artikel 3 ålägger sig Sverige, och alla andra medlemsländer, att upprätthålla en förmåga att själva möta och stå emot en militär attack mot det egna landet (Nato 2023). Vidare går det att påpeka hur Amfibiebataljon 2030:s förmåga till sjömålsbekämpning även kan nyttjas framskjutet och på så vis uppnå en form av offensiv sjömålsbekämpning.

Det är sant att Amfibiebataljon 2030 vore bättre utrustat och organiserat för att möta en landstigningsoperation i just en nationell försvarsuppgift. I synnerhet eftersom just kustförsvarsoperationen som tidigare nämnts är dess dimensionerande kontext. Det betyder däremot inte att anfallsbataljonen inte går att använda för nationellt försvar. Anfallsbataljonen med sitt tunga fokus på markstrid kan inte hindra en landstigning. Det den däremot kan göra är att avskära motståndaren från sjön genom att anfalla och ta området utanför hans landstigningsstrand. Detta liknar strid i efterhand i Kustartillerireglemente Amfibiebataljon (1998) men återfinns också i TPM Amfibiebataljon (2018) i form av just anfall i syfte att avskära motståndaren (Försvarsmakten 1998, s.89–90) (Försvarsmakten 2018, s.139). Genom att avskära fiendens landstigna förband gör vi dem gripbara för våra egna arméstridskrafter bland annat på grund av fiendeförbandens låga uthållighet (Försvarsmakten 2021, s.15). Anfallsbataljonen kan inte lösa samma uppgifter som Amfibiebataljon 2030, men det innebär inte att den är oanvändbar.

De medeltunga sjömålsrobotförbanden som ämnas ingå i Amfibiebataljon 2030 är inte heller oanvändbara. De bör däremot inte ingå i amfibiebataljonerna. Om de organiseras i fristående krigsförband skapas större handlingsfrihet med dem för chefer.  Dessa förband kan då nyttjas i en riktning där sjömålsbekämpning behövs, i samma riktning som anfallsbataljonen eller rent av förstärka den, exempelvis som flankskydd under bataljonens marsch och anfall på samma sätt som vår fiende nyttjar sina pansarvärnsförband (Försvarsmakten 2021, s.94,106–107 och 127). Ett fristående förband som grupperar lämnar dessutom ett mindre avtryck då det inte grupperar en hel bataljon i området. Amfibiekåren utbildar idag mot fler typförband än bara amfibiebataljonen, så det vore inte omöjligt att utbilda mot ännu ett (Försvarsmakten 2023). Detta kan ställa krav på att en amfibieledning sätts upp, vilket redan identifierats som ett eventuellt behov (Försvarsmakten 2019, .1).

Att se oss själva i spegeln

Tidigare i artikeln har exempel ur Handbok markstrid – Motståndaren (2021) använts, bland annat för att den innehåller bra beskrivningar av offensiva amfibieoperationer. Handboken visar dock även någonting annat. Nämligen effekten som hotet av amfibieanfall har på ens fiende. Att förmågan ens finns hos fienden innebär att amfibiekåren är på väg att införa ett helt typförband utformat för att möta just det hotet. Det finns ett helt kapitel vigt åt fiendens landstigningsförmåga i vår motståndarhandbok och den svenska marinen har en hel operationstyp med fokus på att hindra fienden från att landstiga vårt territorium (Försvarsmakten 2021, s.39). 

Med anfallsbataljonen kan vi eftersträva en liknande effekt på vår fiende. Han kommer att ha timmars förvarning i stället för dagar eftersom förbanden redan är utgångsgrupperade i området. Fienden vet alltså att det väldigt snart efter krigsutbrottet kan finnas svenska amfibieförband på hans territorium som i sin tur kan invisa ännu fler förband. Han kommer behöva binda förband till att kunna möta hotet och därmed göra hans frontlinje tunnare eller riskera kustinvasion. Anfallsbataljonens blotta existens innebär att fienden behöver ta hänsyn till dess hot, precis som Amfibiebataljon 2030 är tänkt att möta landstigningshotet mot oss. Om fienden kan hota oss, varför ska inte vi hota honom också?

Nu blickar vi framåt – i anfallsriktningen

Om det inte ens går att fastställa sjömålsbekämpning som vår roll i Nato, vore det inte olyckligt att fokusera på sjömålsstrid inom ramen för en kustförsvarsoperation? Vi är sedan 7 mars 2024 medlemmar i Nato. Vi kommer inte längre att stå ensamma i ett krig (Regeringen 2024). Amfibiebataljonerna bör inte reagera på fienden utan agera mot honom. ”Endast genom anfall kan avgörande nås” (Försvarsmakten 2023, s.87). – Reglemente Armé Taktik (2023).

---

Källförteckning

• Försvarets Materielverk (2024) Amfibiebataljon 2030 https://www.fmv.se/projekt/amfbat-2030/ (Hämtad 2024-09-15).
• Försvarsmakten (2018) TPM Amfibiebataljon ej fastställd.

• Försvarsmakten (2019) Amfibiebataljon 2030; Taktisk idé och organisation.
• Försvarsmakten (2021). Taktik för marina operationer del 1.
• Försvarsmakten (2021). Taktik för marina operationer del 2.
• Google Maps https://www.google.se/maps  (Hämtad 2024-09-17, 2024-09-19 och 2025-02-21).
• Handbok Förband – Pansarskyttekompani-pluton 2021. (2021). Stockholm: Försvarsmakten.
• Handbok Markstrid – motståndaren: MSH Motst 2021. (2021). Stockholm: Försvarsmakten.
• https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/alvsborgs-amfibieregemente-amf-4/ (Hämtad 2024-09-15).
• Kustartillerireglemente amfibiebataljon. (1998). Stockholm: Försvarsmakten
• Lantmäteriet Min karta https://minkarta.lantmateriet.se/ (Hämtad 2025-02-21)
• Nato (2023) The North Atlantic Treaty https://www.nato.int/cps/en/natolive/official_texts_17120.htm (Hämtad 2024-09-15).
• Regeringen (2024) Sveriges roll i Nato https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-i-nato/sveriges-roll-i-nato/ (Hämtad 2024-09-16).
• Reglemente Armé Taktik: R AR Taktik 2023. 2023 (2023). Stockholm: Försvarsmakten
• Spatial illusions https://spatialillusions.com/ (Hämtad 2024-11-22 och 2024-11-24).
• Speller, Ian (2019). Understanding naval warfare. Second edition. London: Routledge/Taylor & Francis Group.

Figurlista

• Figur 1: Anfallsbataljonens organisation
• Figur 2: Bataljonen stridsindelad

• Figur 3: Exempel multidomän omfattning.
• Figur 4: Marsch till landstigning
• Figur 5: Första kompaniet landstiger
• Figur 6: Anfallet påbörjas
• Figur 7: Brohuvudet upprättas
• Figur 8: Bataljonen stridsindelad
• Figur 9: Fortsatt anfall
• Figur 10: Exempel anfallsbataljonen i en nationell kontext.
• Figur 11: Exempel sjömålsrobotförband agerar flankskydd åt anfallsbataljon under framryckning.