Typförband och krigsförband

Av Kapten i armén

ÖB fastslår som den första riktlinjen i Försvarsmaktens Strategiska plan (FM SP) att ”Allt ska göras för ökad förmåga i krigsorganisationen, krigsförbanden ska sättas främst”.

I det inledningsvisa skedet, som sträcker sig mellan 2025-2027, utgör den första riktlinjen att samtliga krigsförband senast då förbandet inleder vidmakthållande, ska uppfylla kraven på krigsplacering av personal, materiel, anläggningar och annan infrastruktur. Kravet på organisations- och effektbestämmande materiel är 90%. Samtliga krigsförband ska kunna uppvisa fastställda krigsförbandsplaner innefattandes Särskilda övningar befäl (SÖB), Särskild övning förband (SÖF) samt Krigsförbandsövning (KFÖ). Detta ska vara baserat på fastställda ramvillkor för typförband. 

”Samtliga krigsförband ska kunna uppvisa fastställda krigsförbandsplaner”. Foto: Luftvärnsregementet.

Dags att prioritera

Jag skrev nyligen en artikel riktad till er som är eller snart ska bli krigsförbandschefer på lägsta nivå. Det implicita syftet med den artikeln var att medvetandegöra er om att det är ni med stöd av er organisation som ansvarar för ert krigsförbands resa mot målsättningarna angivna av ÖB i FM SP. Med hänsyn till att armén just nu rustar upp för allt vad den är värd så uppfattar jag en obalans i det produktionsuppdrag som föreligger oss i Försvarsbeslut 24 (FB 24) och i resan mot krigsorganisation (KRO) 30. Alla ska tillväxa i allt, nyss, vilket innebär att uppdraget blir betydligt större än tillgängliga resurser och vi misslyckas i vissa fall med att prioritera. Metaforiskt är jag av åsikten att vi behöver äta en elefant – det gör man bäst en tugga i taget.

För att kunna göra avvägda prioriteringar och tillsammans nå målet mot KRO 30 så snart som möjligt tror jag att man är behjälpt av systemförståelse som jag saknade innan jag tillträdde min nuvarande befattning som planeringsofficer. Vad är egentligen skillnaden mellan ramvillkor för typförband (RVT) och hur skiljer det sig mot vad som gäller för krigsförband?

Behov och krav

Här får ni gärna rätta mig om jag har fel, men min uppfattning är att det börjar i försvarsplanering. I den bästa av världar kan vi förutspå exakt vad fienden förväntas vidta för åtgärder vid inledningen av kriget och därigenom kan vi utforma effektiva motåtgärder för att neutralisera hotet. Med hänsyn till Sveriges geografiska beskaffenhet, närområdet och våra allierade så klarlägger vi de förmågor som behövs för att nå taktiska och/eller strategiska framgångar. Ett enkelt exempel är sjömålsbekämpning, utifrån att fienden förväntades genomföra en landstigningsoperation. Vilket eller vilka förband, beroende på stridskraft, löser bäst uppgiften sjömålsbekämpning?

Frågan föder ”typförbandet” som en teoretisk abstraktion, för att möta de behov försvarsplaneringen anger. Dessa behov anges i RVT och anger i detalj vilka förmågekrav som föreligger ett typförband, samt vilka uppgifter det är tänkt att lösa.

Krigsförbandet är realiseringen av typförbandet.

Om ett typförband bara är en teoretisk abstraktion, vad innebär då att krigsförbanden ska baseras på fastställda RVT? Här är det lätt att gå vilse och jag uppfattar att vi är många som gör det.

Krigsförbandet är realiseringen av typförbandet. Det enklaste sättet att beskriva det på är alltså: RVT är fastställd målbild för ditt krigsförband. Din uppgift är att tillse att ditt krigsförband är bemannat, utrustat och tränat för att lösa uppgifterna som anges i RVT.

Kunna göra vad – och när?

Problemet med att inte differentiera mellan typ- och krigsförband är att vi mäter och förväntar oss utveckling av krigsförbandet på felaktiga grunder. Det blir inte lättare av att KRO existerar i flera iterationer: nuvarande, kommande och nästkommande. Innevarande år kan ditt krigsförband ha 0% personal, 0% materiel, 0% anläggningar och därmed 0% krigsduglighet. Om ditt krigsförband är ett nyligen upprättat utvecklingsförband och det framgår i din krigsförbandsplan att ditt förband ska se ut så just detta år så är det inget problem. Det betyder att Försvarsmakten prioriterar andra krigsförband detta år. Din åtgärd är att analysera kommande år och lägga planen för att nå målsättningarna krigsförbandsplanen anger för dessa. 

Som krigsförbandschef behöver du därför veta hur din krigsförbandsplan ser ut. Har du inte redan sett den – fråga din chef så snart som möjligt, så att du kan planera för träningen av ditt krigsförband. Om ditt förband är stående är det troligtvis enklare. De befattningsutbildningar ni genomför kan liknas vid krigsförbandskurser – befälsutbildningen vid SÖB. Men om ditt förband är mobiliserande så är det genom repetitionsutbildning du tränar ditt krigsförband. Så; när genomför du nästa SÖB, SÖF och KFÖ med ditt krigsförband och planerar du verksamheten för att möta målsättningarna som anges i RVT?

Minska för att öka

Gör vi den här analysen på aggregerad nivå så tror jag att vi har bättre förutsättningar att producera rätt förband i rätt tid, utifrån en genial plan balanserad av högre chef. En effektiv produktion möjliggör annan verksamhet.

Härvid är jag medveten om att vi har ett måltal avseende grundutbildning med värnplikt varje år. Med hänsyn till officersbristen kanske vi ska nöja oss med att fokusera på att utbilda tillräckligt dugliga soldater enligt devisen färre utbildar fler, eller använda oss av fler instruktörer ur personalkategorin GSS/K, och minska ambitionen i förbandsträning under grundutbildning. Genom att på så sätt frigöra personal – tillgängliggöra resurser – kan vi lägga större fokus på våra redan utbildade krigsförband och träna dem inom ramen för repetitionsutbildning. 

P.S.

En riktlinje är en riktlinje. Beroende på vilken materiel som finns tillgänglig så kanske ditt krigsförband tilldelas substitutfordon eller saknar något annat. Det är naturligtvis suboptimalt men en verklighet för dig att taktikanpassa utifrån, till dess att Försvarsmakten införskaffat den materiel ditt krigsförband ska ha enligt RVT. Till dess får vi slåss utifrån givna förutsättningar.

P.P.S.

Min uppfattning är att RVT är för hög abstraktionsnivå för krigsförband under bataljons storlek och i synnerhet för funktionsförband. Försvarsmakten, kanske särskilt armén, vore betjänt av typförbandsmålsättningar som anger förmåga och uppgifter för kompani. Till dess att dessa finns definierade får vi dock förhålla oss till det som anges i RVT. 

En reaktion på ”Typförband och krigsförband

  1. Båda dina inlägg har varit synnerligen välskrivna och det är kunskap som behöver spridas. Jag önskar jag hade större förståelse för detta tidigare i karriären. Å andra sidan var det annan logik som då var prioriterad.

    ”Här får ni gärna rätta mig om jag har fel, men min uppfattning är att det börjar i försvarsplanering”, skriver du.

    Min uppfattning är numera att det inte är på det sättet i någon större utsträckning. Visst, någon koppling går att hitta, men min erfarenhet är att det är andra logiker som styr. Det kan vara alltifrån militärindustriella överväganden, chefers eller drivna stabsofficerares intressen eller perception av situationen. Det som tidigare benämndes försvarsmaktsplanering (Prod) hanterande förmågeskapandet och kopplingen mot försvarsplaneringen har inte alltid varit solklar. I optimala fall ska det finnas en ständig växelverkan mellan de båda.

    Det ska bli intressant att se framgent vad Natos förmågemål och förmågekoder får för genomslag på den här processen. Våra ramvillkor för typförband borde kunna tas bort och istället använda Natos diton istället. De finns ända ner på gruppnivå/plattformsnivå för särskilt specialiserade funktionsförband medan de stannar på bataljonsnivå på våra traditionella manöverförband.

Lämna en kommentar