Av Patrik Lexell

Allt sedan Officersförbundet debattinlägg om lönenivåer i Aftonbladet [1] och därefter Personaldirektörens replik [2] har debatten kring löner inom Försvarsmakten varit stundtals intensiv. Personligen anser jag att höjdpunkten var ”Svensk officer – nordisk lågprisvariant?”[3]. Följande text är ett inlägg i debatten och kan kanske ses som ett komplement till Karlin och Nissers mer specifika och kvalitativa jämförelse.

En fördel med Sveriges inträde i NATO är att Sverige finns med i olika NATO-rapporter och statistiska sammanställningar, en av dessa är rapporten ”Defence Expenditure of NATO Countries (2014-2024)” [4]. Även om Sverige endast varit fullvärdig medlem i knappt ett år så kan man i rapporten jämföra våra och alla andra medlemsländers försvarsutgifter tio år bakåt. Alla siffor hädan efter kommer från denna rapport om inte annat specifikt anges. Så då kan man fråga sig, hur stor andel av budgeten lägger Försvarsmakten på sin personal i jämförelse med övriga NATO? Svaret är att under de senaste tio åren har Sverige varit sämst i hela NATO under nio av dem. Endast 2020 var Ungern sämre än Sverige (Ungern lade då 27,17 %, medan Sverige allokerade 30,75 % av budgeten på personalen) [4a]. Sveriges medelvärde har under de senaste tio åren i snitt lagt 26,7 % på sin personal, medan medelvärdet inom NATO är på 50,0 %. En klar skillnad, men detta kanske kan förklaras med regionala skillnader?

Man kan tydligt se att sydeuropeiska länder såsom Portugal (medel på 71,7 %), Spanien (59,6%), Italien (67,4 %) samt Grekland (67,8 %) ligger markant över nordeuropeiska länder såsom Danmark (44,5 %), Estland (32,9 %), Tyskland (43,6 %) och Norge (36,1 %) [4a]. Då vi i andra sammanhang jämför oss med våra nordiska grannländer och ibland även med andra nordeuropeiska länder som vi anser att vi ligger relativt nära kulturellt t ex Nederländerna, Tyskland och Storbritannien, kan man argumentera för att vi bör jämföra oss med dessa. Ändå är lägger vi minst på våra anställda i Försvarsmakten.

Kan en förklaring vara att de andra länderna har mycket högre numerär så de behöver lägga en större del av budgeten på att sin stora personalkader?

Tyvärr verkar så inte vara fallet, gör vi en enkel beräkning för länderna Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Norge, Sverige och Storbritannien under perioden 2020-2024 ser vi att Finland sticker ut och lägger minst antal USD per anställd. Det kan förklaras med att Finland trots allt har en relativ blygsam, men stabil budget, stor redovisad numerär och ganska låg andel av budgeten som läggs på personal. Mot alla de andra jämförda länderna så ligger de i 39 % till 81 % högre än den svenska nivån.

Kan skillnaden i personalkostnad per enskild då förklaras med skillnaden i köpkraft (sk purchasing power parities, PPP)? Svaret verkar också här beklagligt nog vara nej. Enligt Eurostats siffror [5] för åren 2020-2024 ändrar de skillnaderna är bara marginellt. Åter igen bortsett från Finland som lägger ungefär hälften av Sverige, så spenderar de andra länderna 37% till 83% mer på enskild i snitt om vi justerar för köpkraft. Det som dock är särskilt uppseendeväckande är att skillnaden bara ökar år från år. Våra nordeuropeiska allierade lägger mer och mer på sin personal, medan Sverige i jämförelse har stagnerat. Under 2022 är skillnaden mellan 32,1% och 82,9%, under 2023 mellan 52,8% och 99,4% och slutligen under 2024 är skillnaden på hela 60,3% till 114,3%.

Viktigt här att påpeka är att här räknar och jämför vi inte löner utan totala personalkostnader, så man ska ta dessa siffror med en nypa salt, is i magen och utvärdera dem kritiskt. Detta är inte en exakt metod, men det är ett perspektiv för att relativt enkelt och grovt jämföra hur Sverige prioriterar personalen jämfört med andra länder som vi är allierade med. Detta jämförelse tar inte höjd för skillnader i pension, sociala avgifter, proportionen mellan olika personalkategorier, men Sverige är rimligen inte så unikt att våra nyckeltal inte kan jämföras med några andra länder. 

Som avslutning kan vi konstatera att personaltalen i Försvarsmakten liksom våra nordeuropeiska allierade ökar blygsamt eller inte alls i, däremot ökar alla ländernas försvarsbudgetar stadigt, både i reella tal och som andel av BNP. Den stora skillnaden förefaller dock vara att de andra länderna fortsatt lägger ungefär lika stor andel av sin budget på personalen, medan Sverige stadigt har minskat andelen på personal sedan 2020 och var under 2024 nere på 15,76 %. I dessa allvarstider så valde Sverige under 2024 att lägga den lägsta andelen på personal än något annat NATO-land har gjort under minst 10 års tid. Är personalen vår viktigaste resurs eller är det bara ord? Om NATO var en matvaruaffär skulle Försvarsmaktens personal idag med stor sannolikhet kategoriseras som ett lågprismärke såsom Eldorado, Xtra eller ICA-basic.

---

Referenser

[1] S. Morin, Officersförbundet, ”Personalen glöms bort när försvaret rustas,” Aftonbladet, 2025. [Online]. Available: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/VzM5y4/officersforbundet-personalen-gloms-bort-nar-forsvaret-rustas . [Accessed: Jun. 24, 2025].

[2] K-L. Ekvall Svedenblad, Försvarsmakten, ”Personalen i fokus när vi rustar försvaret,” Försvarsmaktens blogg, 2025. [Online]. Available: https://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2025/04/11/personalen-i-fokus-nar-vi-rustar-forsvaret/ . [Accessed: Jun. 24, 2025].

[3] M. Karlin och J. Nisser, ”Svensk officer – nordisk lågprisvariant?” Militär Debatt, 2025. [Online]. Available: https://militardebatt.com/2025/05/13/svensk-officer-nordisk-lagprisvariant/ . [Accessed: Jun. 24, 2025].

[4] NATO, ”Defence Expenditure of NATO Countries (2014-2024),” NATO, 2024. [Online]. Available: https://www.nato.int/nato_static_fl2014/assets/pdf/2024/6/pdf/240617-def-exp-2024-en.pdf . [Accessed: Jun. 24, 2025].

4a – Table 8a – Personal (b)

4b – Table 2 – Current prices and exchange rates

4c -Table 7

[5] Eurostat, ”Purchasing Power Parities (PPP),” Eurostat, 2024. [Online]. Available: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tec00120/default/table?lang=en&category=t_prc.t_prc_ppp . [Accessed: Jun. 24, 2025].