av anonym

På senare tid har det dykt upp allt fler inlägg och skämt på sociala medier som pekar mot ett problem inifrån Försvarsmaktens Underrättelse- och Säkerhetscentrum (FMUndSäkC). För den som står utanför går det kanske att skratta åt men för den som lyssnar noga på undertonerna blir bilden tydlig: bakom uniformerna och de officiella orden finns en arbetsmiljö där många mår dåligt och där förtroendet för ledningen är lågt.

Självbilden – ett centrum för förtroende och kompetens

På pappret är FMUndSäkC något av Försvarsmaktens hjärna. Ett flexibelt och förutseende kompetenscentrum som ska utbilda, utveckla och stödja hela Försvarsmakten inom underrättelse- och säkerhetstjänst, språk och säkerhetsförbandstjänst. Organisationen beskrivs som en motor som med professionalism, dialog och transparens bygger förtroende både internt och externt.

Men kontrasten mellan självbilden och vardagen är stor. Från personalens håll hörs en annan berättelse – en berättelse om detaljstyrning, kommunikation som liknar hot och en känsla av att förbandet blivit en scen där cheferna spelar huvudrollen och de anställda reduceras till statister.

När ledarskapet blir MCS

Ett återkommande tema i analyser utifrån är det som kan kallas MCS, vilket är två olika men sammanlänkade fenomen som inte är etablerade begrepp i organisationen, men som väl fångar vad många beskriver.

      •     Micro-Management Control Syndrome – där chefer detaljstyr varje moment och kväver initiativförmågan.

      •     Main Character Syndrome – där samma chefer framstår mer som hjältar i sin egen film än som stöd för sina medarbetare.

Tillsammans skapar dessa beteenden en miljö där personalen både kontrolleras in i minsta detalj och samtidigt osynliggörs.

Från slogans till satir på sociala medier

Detta märks inte bara internt. Sociala medier har blivit en ventil där kritiken tar sig uttryck i humor och satir. Ett av de mest spridda exemplen visar en utmärglad figur i ett blomfält, ackompanjerad av texten: ”Hur personalen ser ut när de kommer tillbaka från kommendering på UndsäkC.”

Roligt vid första anblick men kommentaren under bilden skär djupare: ”Plötsligt är det extremt tydligt varför personalomsättningen är som den är och varför det kontinuerligt ligger annonser ute.”

När personalens verklighet förvandlas till memes blir det svårt för ledningen att hävda att allt är väl. Då är inte problemen längre bara ett rykte i korridorerna utan ligger öppet för alla att se.

”Aktiv kommunikation” och ”embrace the red”

Ledningen har försökt möta situationen med koncept som ”aktiv kommunikation” och uttryck som ”embrace the red”. Officiellt är tanken att skapa dialog och acceptans för tuffa lägen. Men i praktiken upplevs de snarare som passivt aggressiva budskap:

Rätta in er i ledet eller bli uthängda

När personalen förväntas omfamna problemen istället för att ledningen tar ansvar för dem, blir förtroendet ännu mer urholkat.

Konsekvenserna – och chefens roll i rampljuset

Resultaten låter inte vänta på sig: hög personalomsättning, kompetensflykt och en arbetsmiljö där energin går åt till att hantera interna spänningar snarare än att lösa uppgifterna.

Och frågan blir ofrånkomlig: hur kan förbandschefen låta detta fortgå? Samtidigt som bilder på sociala medier visar en chef som gärna syns i officiella sammanhang, senast på F16:s egna kanaler där FMUndSäkC inte nämns, växer intrycket av en organisation där verkligheten döljs bakom kulisserna. Är det ett medvetet avståndstagande, eller ännu ett uttryck för att förbandschefen själv vill stå längst fram i rampljuset?

Från teater till ledarskap

FMUndSäkC har en avgörande roll för Sveriges försvar. Men det kräver att förbandet fungerar – inte bara på papperet utan i verkligheten. Så länge cheferna fortsätter spela huvudrollen i sitt eget drama riskerar personalen att bli utmattade statister, och förmågan att leverera på riktigt undermineras.

Frågan är enkel: vill FMUndSäkC vara en scen för chefernas hjältesagor eller ett centrum som faktiskt stärker Sveriges säkerhet?