Av kapten Skymning och Gryning

Officersförbundet har påkallat central förhandling med Arbetsgivarverket avseende att upphäva det postmoderna beslut som bland annat f.d. Överbefälhavaren Micael Bydén företrädde avseende tvångskonvertering av officerare till specialistofficerare (Officersförbundet, 2025). Vinner Officersförbundet kommer det innebära att Försvarsmakten tvingas betala ett skadestånd om 100 000 kr till varje drabbad officer, samtidigt som deras tidigare tjänstegrad återställs. För respektive officer innebär detta en återupprättad heder.

Ur detta finns mycket att lära för framtiden – inte minst för att undvika beslut som minskar försvarsförmågan, vilket skedde när många valde att lämna Försvarsmakten på grund av tvånget och den negativa anda som följde. 

Bakomliggande krafter

Varför Försvarsmakten dåvarande ÖB fattade detta tvivelaktiga beslut, kan förklaras av flera faktorer. Enligt Bydén själv drevs han av OR 9-kollektivet (Officerstidningen, 2022b). Varför dessa OR 9/SO 9 var så drivande kräver en djupare analys, men en rimlig hypotes är att de ville stärka sin egen position gentemot äldre och mer erfarna officerare.

Till detta kom en attitydförändring bland vissa officerare utbildade via Officersprogrammet, som tenderade att se ned på äldre kollegor utan akademisk examen. Detta trots att en akademisk examen på grundnivå aldrig varit eller är ett krav för att vara officer OF 1–9. Vilket Försvarsberedningen med all önskvärd tydlighet förklarar avseende den utveckling de exempelvis vill se avseende möjligheter för reservofficerare att växla till yrkesofficerare. Där den akademiska grundnivån kan byggas på innan befordran till högre tjänstegrader (Ds 2024:6, s. 183). Alltså så som varit rådande i tidigare utbildningssystem. Vidare så gjorde Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson så sent som i oktober 2025 ett utspel om att, likt under det tvååriga YOP-systemets utbildningstid, återgå till ett dito för att examineras till fänrik för att därefter fylla på med ytterligare studier senare (Svt, 2025). Bydéns beslut innehöll dessutom flera faktamässiga felaktigheter, bland annat påståendet att en officer enligt systembeskrivningen har en kandidatexamen (Försvarsmakten, 2021). Det stämmer inte. Många officerare har akademisk examen, men långt ifrån alla – exempelvis inte de som utbildats via NBO eller från 1999 via Yrkesofficersprogrammet (SFS 1994:882; SFS 1999:697).  

Dessutom har inte officerare utbildade via Officersprogrammet vid Försvarshögskolan en kandidatexamen, utan en yrkesexamen på grundnivå (SFS 2007:1266). En kandidatexamen är bredare och mer forskningsanknuten, medan yrkesexamen är yrkesförberedande (Lunds universitet, 2024). Examensmålen är i princip analoga med dem som gällde i det försvarsmaktsgemensamma systemet från 1999 (Statens offentliga utredningar, 1998:42).

Att Officersprogrammet blev treårigt berodde på Kommittéväsendets rapport från 2003, där det tidigare taktiska programmet togs bort på grund av utslagningsmekanismer i steget mellan löjtnant och kapten (Statens offentliga utredningar, 2003:43, pp. 95–96). Trots detta införde Armén senare Taktisk kurs armén (Tak A), vilket i praktiken återinförde motsvarande nivåhöjning (Nilsson, 2016). Detta visar att akademisk nivå inte är detsamma som förmåga att föra befäl i fält.

Det finns dessutom flera indikationer på att dagens officersutbildningssystem inte levererar den kvalitet som krävs, vare sig akademiskt eller militärt. Universitetskanslersämbetet var nära att dra in examenstillståndet för Försvarshögskolans officersprogram vid utvärderingen 2014 (TT, 2014). Regeringen uttryckte i regleringsbrevet för 2022 oro över vilken krigföringsförmåga utbildningen faktiskt producerar (Regeringen, 2022). Detta pekar på ett system som varken möter akademins krav eller Försvarsmaktens operativa behov.

Problemen begränsas inte till den akademiska delen. Dagens Nyheter rapporterade 31 januari 2026 om bristande förkunskapskrav, målbogsering och svårigheter att avskilja kadetter som inte lever upp till Försvarsmaktens värderingar (Erlandsson, 2026). Detta indikerar att även urval och grundläggande militär utbildning har betydande brister.

I ljuset av detta framstår jämförelsen med 1980-talets NBO-system som relevant. NBO gav en mer allsidig och erfaren officerskår, där alla hade högskolebehörighet och genomfört värnplikt minst på gruppchefsnivå. Den gemensamma erfarenhetsbasen skapade en hög lägstanivå som dagens system inte självklart matchar. I dag är den grundläggande officersutbildningen inom Försvarsmakten inte högskolemässig, medan Försvarshögskolans utbildning brottas med andra kvalitetsutmaningar. Tillsammans riskerar dessa två vägar att ge ett svagare resultat än tidigare system. Där nu dessutom värnplikten är huvudsakliga personalkategorin där återigen värnpliktigt befäl fyller flera roller som dåvarande införande av specialistofficerarna fyllde.

Sammantaget visar detta att officersutbildningen sedan 1999 års reformer inte fullt ut bestått provet och att det införda tvåbefälssystemet inte är något guldägg. Men loppet är inte kört. Formell utbildning är bara en del av officersprofessionens utveckling. Det avgörande är en kultur med högt i tak, där idéer och kritik inte trycks ned – något som inte rådde under Bydéns tvångskonvertering.

Mitokrati och organisatoriska mekanismer

Fenomenet mitokrati – där mellanskiktet vill styra verksamhet som egentligen inte är deras – är relevant i detta fall (Alvehus & Kastberg Weischelberger, 2024). Försvarsmakten handlar om förmågan till väpnad strid, inte om HR-processer. Trots detta fick HR och operationsanalytiker stort inflytande över officersprofessionens kärnfrågor. Detta framgår av beslutslistan i Bydéns beslut och av att en CVAT initialt sattes att styra genomförandet (Officerstidningen, 2022a). Att låta PRIO-systemets befattningslogik styra officersprofessionens utveckling är anmärkningsvärt. Befattningar ändras kontinuerligt utifrån tillgänglighet – vilket inte är detsamma som att professionsomrikta en officer.

Ovanstående krafter gav då en ohelig triad som samverkade och förstärkte ett narrativ som Bydén valde att följa. Resultatet blev ett tvång utan verklighetsförankring, grundat i postmoderna antaganden.

Den postmoderna kunskapssynen

Beslutet byggde även på en postmodern kunskapssyn där äldre utbildade majorer och högre ansågs ha motsvarande akademisk examen på grundnivå. Detta saknar stöd i lag och praxis. Myndigheter måste agera sakligt, opartiskt och med stöd i lag. Försvarsmakten får inte hitta på egna regler om vilka akademiska meriter personal anses ha.

Om den påhittade regeln skulle stämma överens med statens kunskapssyn skulle dessa individer, vid något av Sveriges akademiska lärosäten, generellt vara behöriga till högre utbildning där kravet är att en examen på grundnivå enligt högskoleförordningen innehas (Universitets- och högskolerådet, 2021). Så är inte fallet, eftersom dessa ”NBO”-majorer och högre – exempelvis NBO-överstar som genomfört chefsprogrammet – inte uppfyller den akademiska grundnivå som gällande bestämmelser för högre utbildning kräver.

Däremot kan Försvarsmakten, likt andra juridiska personer som köper uppdragsutbildning, låta anställda genomföra akademisk utbildning på avancerad nivå utan att de har en examen på grundnivå, i enlighet med förordningen om uppdragsutbildning (SFS 2002:760).

Att påstå att vissa officerare har akademisk examen när de inte har det, och använda detta som grund för lön, befattning eller förmåner, är ett brott mot objektivitetsprincipen, jämte vad som framgår av regeringsformen (SFS 1974:152). Att Bydén själv saknar akademisk examen kan möjligen ha bidragit till bristande förståelse för dessa principer. Att han dessutom lät sig påverkas av SO-9-kollektivet förstärkte problemen.

Lärdomar

Under Bydéns tid utvecklades en omfattande tystnadskultur, vilket illustrerades när generalmajor Anders Brännström ”sattes i kylskåp” (Omni, 2018). En sådan kultur möjliggör organisatorisk dumhet, där skygglappar och önsketänkande ersätter saklighet (Rolf, 1998).

I en tystnadskultur riskerar lojalitet att ersätta kritiskt tänkande, vilket kan bli början på ett sluttande plan. Utmaningen ligger i att stärka personalens förmåga att tänka självständigt, så att organisationen inte förvandlas till en samling okritiska ja-sägare. En organisation som verkställer beslut utan eftertanke riskerar att genomföra sådant som är olagligt, oetiskt eller olämpligt. Som Lundqvist (2001, p. 13) påpekar är steget kort mellan att verka i en accepterad normalitet och att människor utan integritet kan användas till att genomföra i princip vad som helst. Detta kan motverkas genom öppenhet för olika åsikter, kombinerat med ansvar och ömsesidighet utan risk för repressalier. Försvarsmakten är inte ensam inom staten om att brottas med tystnad; otaliga exempel har konstaterats genom åren. Hos Lundqvist (2001, p. 19) beskrivs en outtalad regel som innebär att ämbetsmannen förväntas bidra till ett rimligt arbetsklimat. Regeln innebär att synpunkter på fattade beslut inte bör framföras och att man inte ska uttrycka sådant som kan göra chefer ledsna.

Detta skrevs 2001, men den statliga gemensamma värdegrunden från 2019 ger ett visst ljus i mörkret genom att tydliggöra statstjänstepersonens rätt att framföra åsikter, även i form av kritik (Statskontoret, 2019). Detta sker dock fortfarande med en personlig risk, eftersom många organisationer bär på en lång historia av tystnadskultur som kan vara svår att bryta.

Nuvarande ÖB, general Micael Claesson, har tydligt uttalat att meritokrati ska implementeras (Försvarsmakten, 2024, p. 14). Detta är lovvärt. Akademisk nivå är inte liktydigt med krigföringsförmåga. Dugliga chefer formas av utbildning, träning och talang – inte av akademiska titlar. Krigsvetenskap är här ett civilt akademiskt ämne, medan förmågan till att leda förband i fält och uppnå en hög effekt är krigföringsförmåga. Att vara disputerad i exempelvis krigsvetenskap kan vilken ”civil” människa som helst vara, men det ger inte någon militärbefälrätt som går att koppla till krigsföringsförmåga. Detta då rätten att leda väpnat våld regleras i Förordning (2007:1266) om Försvarsmaktens personal. Befälsrätten tillkommer i första hand yrkes- och reservofficerare (SFS 2007:1266). Majoren i reserven tillika doktor Karl Ydén har påpekat att akademisk kvalifikationsnivå och militär grad har sammanblandats, vilket han menar inte är nödvändigt. En större heterogenitet avseende erkännande av kunskap skulle gynna Försvarsmakten (Ydén, 2025). Arméns Taktiska kurs är här ett exempel på hur icke-akademiska kurser kan vara nivåhöjande. 

General Claesson kan nu återgå till general Sverker Göranssons linje sedan 2011; inga tvångskonverteringar, genomförd utbildning och befordran gäller även vid sökande till befattning. Där general Claesson kan med ett penstreck låta de tvångskonverterade att återfå sina grader, detta minskar risken för ett omfattande ansvarsutkrävande enligt nedan. Att förändra tystnadskulturen tar dock tid – sannolikt 7–10 år, likt införandet av nya doktriner (Baudin et al., 2011, p. 42).

Ansvarsutkrävande

Misshushållningen med statens medel är uppenbar, avseende de som slutat i förtid. Om skadestånd utmäts är det ytterligare döda kostnader som inte bidrar till försvarseffekt. Detta strider mot budgetlagen och myndighetsförordningens krav om god hushållning med statens medel (SFS 2011:203; SFS 2007:515). Därtill kommer processkostnader och förlorat förtroendekapital när officerare valde att lämna Försvarsmakten. Som en tidigare ledamot i Försvarsutskottet uttryckte det: ”Varje officer som slutar är en katastrof” (Nyman, 2023).

Avslutningsvis

I Försvarsmakten, som är en enrådsmyndighet, bär ÖB det yttersta ansvaret. Samtidigt har även de som utan reservation ställt sig bakom beslutet ett medansvar. Filosofen Hannah Arendt uttrycker detta träffande när hon påpekar att ”vi är också ansvariga för vår lydnad” (Arendt, 1964, refererad i Lang, 2014). Blind lydnad uppstår när reflektion över de egna handlingarna saknas och när beslut inte prövas mot moraliska principer. I det ljuset framstår beslutet från 2021 som ett historiskt misslyckande – förhoppningsvis det sista där Försvarsmakten lät kejsaren stå utan kläder. Beslutet är ett tydligt exempel på vad som sker när kritisk prövning ersätts av blind lydnad och en postmodern relativism som saknar förankring i verkligheten, i en tillvaro där moraliska principer inte längre vägleder besluten.

---

Referenser

Alvehus, J. & Kastberg Weischelberger, G., 2024. ”Välkommen till mittokratin – NPM:s oheliga efterträdare”. Dagens nyheter, 6 Juli, p. 5.

Baudin, A., Cedegren, A., Pappila, O. & Ulfving, L., 2011. Krigets traditioner. 1:a red. Vällingby: Erlanders.

Erlandsson, Å., 2026. Försvaret pressat – varnar för olämpliga officerare. Dagens Nyheter, 31 Januari, p. 10.

Försvarsberedningen, 2024. Ds 2024:6 – Stärkt försvarsförmåga – Sverige som allierad, Sotckholm: Regeringskansliet.

Försvarsdepartementet, SFS 1994:882. Officersförordning (1994:882), Stockholm: Regeringen.

Försvarsdepartementet, SFS 1999:697. Förordning om ändring i officersförordning 1994:882, Stockholm: Regeringen.

Försvarsdepartementet, SFS 2007:1266. Förordning (2007:1266) om Försvarsmaktens personal. Stockholm: Regeringen.

Försvarsmakten, 2021. FM2021-1122:1, Stockholm: Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2024. FM2024-21844:1 bilaga 1 till Försvarsmaktens strategiska plan 2025-2030. Stockholm: Försvarsmakten.

Lang, J., 2014. Obedience and Political Affairs. [Online]
Available at: https://hac.bard.edu/amor-mundi/obedience-and-political-affairs-2014-11-17
[Använd 25 Januari 2026].

Lunds universitet, 2024. Program som leder till yrkesexamen. [Online]
Available at: https://www.sam.lu.se/utbildning/valja-studier/program-som-leder-till-yrkesexamen
[Använd 31 Januari 2026].

Lundqvist, L., 2011. Tystnadens förvaltning. i: A. Thulin, red. Utan fast punkt – Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen, pp. 13-29.

Nilsson, 2016. FM2016-12143:7 Allmänna bestämmelser för antagning till Taktiskkurs Armén (TaK A). Skövde: Markstridsskolan.

Officersförbundet, 2025. Officersförbundet påkallar central förhandling med Arbetsgivarverket. [Online]
Available at: https://www.officersforbundet.se/2025/10/officersforbundet-pakallar-central-forhandling-med-arbetsgivarverket/
[Använd 31 Januari 2026].

Officerstidningen, 2022a. I år får 1 800 NBO-officerare besked om framtida karriärer. [Online]
Available at: https://officerstidningen.se/i-ar-far-1-800-nbo-officerare-besked-om-framtida-karriarer/
[Använd 25 Januari 2026].

Officerstidningen, 2022b. ÖB om trebefälssystemet: ”Ett av de svåraste besluten jag tagit”. [Online]
Available at: https://officerstidningen.se/ob-om-trebefalssystemet-ett-av-de-svaraste-besluten-jag-tagit/
[Använd 25 Januari 2026].

Omni, 2018. ”Sparkade generalen hade visst rätt om försvaret”. [Online]
Available at: https://omni.se/sparkade-generalen-hade-visst-ratt-om-forsvaret/a/213Lnx
[Använd 25 Januari 2026].

Regeringen, 2022. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten. [Online]
Available at: https://www.statskontoret.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=23558
[Använd 25 Januari 2026].

Rolf, B., 1998. Militär kompetens. Traditioners förnyelse 1500-1940. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Statens offentliga utredningar, 1998:42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav – Slutbetänkande från Utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet (Fö 1996:07). Stockholm: Försvarsdepartementet.

Statens offentliga utredningar, 2003:43. Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten. Stockholm: Försvarsdepartementet.

Statskontoret, 2019. Den statliga värdegrunden – gemensamma principer för god en god förvaltning, Stockholm: Statskontoret.

TT, 2014. Militärutbildningar kritiseras. [Online]
Available at: Militärutbildningar kritiseras
[Använd 25 Januari 2026].

Universitets- och högskolerådet, 2021. Antagning till avancerad nivå. [Online]
Available at: https://www.uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/Antagning-till-avancerad-niva/
[Använd 25 Januari 2026].

Utbildningsdepartementet, SFS 2002:760. Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Stockholm: Regeringen.

Utbildningsdepartementet, SFS 2007:1164. Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20071164-for-forsvarshogskolan_sfs-2007-1164/: Regeringen.

Ydén, K., 2025. Löpande band i ”officersfabriken” motverkar ny kunskap. [Online]
Available at: https://officerstidningen.se/lopande-band-i-officersfabriken-motverkar-ny-kunskap/
[Använd 25 Januari 2026].