Av Objektiv akademiker i fält

Som rubriken antyder har subjektivitet fått en ny princip; subjektivitetsprincipen. Detta är motsatsen till det som den svenska staten anser som rådande; objektivitetsprincipen. Försvarsmakten har till uppgift att försvara den svenska staten; subjektivitetsprincipen företräder en omvänd princip på hur staten ser att ärenden skall hanteras; det är allvarligt ur flera perspektiv.

Det första perspektivet är att alla förvaltningsmyndigheter tjänar regeringen och har att förhålla sig till lagar och förordningar som riksdagen och regeringen fastställer. Att hitta på egna frikopplade tolkningar är i det perspektivet anmärkningsvärt.

Det andra perspektivet är att likt att Försvarsmakten är expertmyndighet för frågor inom ramen för Försvarsmaktens uppgifter jämte de lagar och förordningar som reglerar Försvarsmaktens verksamhet, finns andra expertmyndigheter som reglerar verksamhet inom andra områden.

Det tredje perspektivet är att det rimligen ur ett övergripande plan är illojalt mot staten att agera på tvärs med statens syn, d.v.s. lagstiftande församlingen och att inte lyda regeringens styrande förordningar och regleringar. Detta agerande står i direkt strid med Regeringsformens portalparagraf för myndighetsutövning: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet” (Kungörelse 1974:152 om beslutad ny regeringsform, 1 kap. 9 §). 

Godtycklig tidsgräns och skillnad p.g.a. personalgrupp

Försvarsmaktens personaldirektör fattade beslut om att personalgrupp 12 – civila arbetstagare (CVAT), med minst en Filosofie Kandidatexamen, utan specificerat huvudområde, motsvarar en avancerad akademisk examen, i avseendet att dessa kvalificerar för att kunna konkurrera om en plats till chefsurvalsgruppen. I beslutet framgår en not som utvecklar vad CVAT har som krav 

”…Avancerad akademisk examen från universitetet eller högskola vilket innebär magister eller master examen (sic!). För de individer som tagit examen före 2020 gäller minimum fil. Kandidatexamen” (FM2025-17657:1 Bestämmelser för chefsurvalsgrupp 2026, s. 2).

Detta är ett anmärkningsvärt ställningstagande, utifrån att det saknar koppling till expertmyndighetens för akademiska meriter – Universitets- och högskolerådets, syn på kunskap. Där den enda reform inom det civila högskoleområdet, som skett de senaste 30 åren är Bologna reformen år 2007. Vidare framgår i Högskoleförordning (1993:100) vad som konstituerar de kunskaper som en individ fordrar för att uppfylla olika akademiska nivåer. Sedan år 2007 är en kandidatexamen 180 hp, innebörden är att en kandidatexamen före 2020 inte är mer meriterande än en utfärdad därefter. Där då frågan egentligen blir på vilken saklig grund denna behörighet angetts som brytpunkt med år 2020 för CVAT?  Dessutom att som i sammanhanget inte sakkunnig myndighet omdefiniera akademiska nivåer (t.ex. att en kandidatexamen är ”avancerad” bara för vissa år eller grupper), skapar en rättsosäkerhet, med en urholkning av examensvärde, genom att det underminerar Högskolelagen och det nationella poängsystemet. Sammanfattningen av detta är att Försvarsmakten agerar ”expert” på ett område utanför sitt mandat (akademiska nivåer) och skapar regler som leder till att lika fall inte behandlas lika, vilket strider mot Förvaltningslag (2017:900, 5 §) om krav på rättssäkerhet och likhetsprincipen. 

I grundlagen Regeringsformen (SFS 1974:152, 12 kap. 5§) framgår skrivningar avseende förtjänst och skicklighet. En rimlig tolkning är att det avser utbildningens faktiska innehåll eller arbetslivserfarenhet, inte en slumpmässigt vald tidsgräns. En godtycklig tidsgräns utan saklig grund kan möjligen ifrågasättas mot både objektivitetsprincipen och kravet på saklighet.   

Beslutet strider dessutom implicit mot 4 § i Lag (1994:260) om offentlig anställning. Vilken stadgar att skickligheten skall sättas främst. Genom att vikta examensår högre än det faktiska akademiska innehållet, och därmed exkludera nyare examina på samma nivå, åsidosätter personaldirektören lagstiftarens krav på att skicklighet ska sättas främst. Examensåret har i det ingen korrelation till skicklighet.

Beslutet är även anmärkningsvärt i relation till Överbefälhavaren general Michael Claesson tydliga beslut i stort om att Meritokrati skall införas i Försvarsmakten (FM2024-21844:1 bilaga 1 till Försvarsmaktens strategiska plan 2025-2030, s. 14). Där å ena sidan en personalgrupp, på lösa grunder, kan meriteras, medan andra med adekvata meriter exkluderas. 

Det här ger sammantaget brott mot kraven på saklighet jämte regeringsformen. Eftersom att påstå att en examen från 2019 magiskt motsvarar en högre akademisk nivå än en från 2021 är inte sakligt grundat i det svenska utbildningssystemet. Eftersom utbildningens innehåll (skicklighet) är det som ska bedömas, blir ett årtal en irrelevant faktor. Förtjänst får en felaktig innebörd, genom att premiera äldre examina skapar man en sorts ”pseudo-förtjänst”. Man ger företräde till anställda med längre historik snarare än att titta på den faktiska kunskapsnivån. Där ytterst statlig anställning ska bygga på aktuell skicklighet. Likhetsprincipen åsidosätts om två personer har exakt samma utbildning och erfarenhet, men den ena diskvalificeras på grund av ett godtyckligt datum, i det bryter myndigheten mot principen om att lika fall ska behandlas lika.

Tänkbara utfallsrum

Ovanstående ger en mängd olika utfallsrum utifrån att det innebär att det som motsvarar minst en filosofie kandidatexamen (fil. kand.), då rimligen inte är knutet till personalgrupp 12, utan kan lika fullt tillämpas på exempelvis personalgrupp 1 – yrkesofficerare. Detta ger då med utgångspunkt i objektivitetsprincipen, vilken gäller för alla statliga myndigheter. Att exempelvis en officer med en fil.kand. utfärdad innan år 2020 (inte att förväxla med en yrkesexamina ex officersprogrammet om 180 hp), är att betrakta som en officer med en avancerad examen. Detta är den enda rimliga utgångspunkten eftersom det inte hos statens förvaltningsmyndigheter skall förekomma skillnader mellan människors värdering av en akademisk nivå med utgångspunkt i anställningskategori. Alltså en CVAT med ex fil. kand. med huvudområde X utfärdad år 2017 och en officer exempelvis lt, med en fil. kand. med huvudområde X utfärdad år 2017, är lika i akademisk kompetens och skall då värderas lika. Men där det sannolikt är en anomali att officeren i exemplet har en chefstjänst som ligger ett snäpp under CUG spannet, medan CVAT kan ha det. 

Personaldirektörens beslut visar även implicit vad som anses om Officersprogrammets officersexamen om 180 hp, den är intet värd, trots att nivån är motsvarande kandidatexamen vilket är det generella kravet inom högskolevärlden för att vara behörig för studier till avancerad nivå. Men där inget frikort getts oavsett om officerens examen erhållits innan år 2020. Den examinerade bör rimligen ställa sig frågan varför en civil examen värderas högre än officersprofessionens yrkesexamen, när båda omfattar 180 högskolepoäng?

I utbildningsmålen för Försvarsmaktens programutbildning år 2003 (HKV 2003-04-28 19 100.66981, s. 10) framgick en pragmatism avseende värderingen för disputerade officerare, med ett anpassat chefsprogram om en termin för att kvalificera för det som idag är OF-4 befordran. Den pragmatismen har en röd tråd – objektivism, där en mängd akademiska meriter, gav ett snabbspår. Det subjektiva i bestämmelser för chefsurvalsgrupp 2026 enligt ovan, är det omvända och tenderar att knyta an till den postmoderna relativism som nämns i inlägget ”Omgaloneringen inför rätta”,  publicerat på Militär debatt den 7 februari 2026.

Slutsats

Alla myndigheter har att följa lagar och förordningar. Att skapa egna regler frikopplade från statens generella principer och ansvarsområden som andra expertmyndigheter ansvarar för förtjänar kritik, avseende personaldirektörens beslut att en fil.kand. före ett visst år, kan om det rör en CVAT betraktas inneha en avancerad examen på tvärs med grunden i styrande lagrum. I det perspektivet finns fog för att Försvarsmaktens personaldirektör har fastställt ett beslut utan kontakt med verkligheten avseende att en viss personalgrupp med en viss utbildningsnivå värderas till något unikt bara genom att examen fått några år på nacken. Beslut som detta, som grundas i Försvarsmaktens ”unika” subjektivitetsprincip vore ur lagens krav önskvärd om de upphörde. Detta så att den rättmätiga objektivitetsprincipen får råda istället som grund för beslutsfattande. Det om något är att försvara staten Sverige på fler sätt än enkom den väpnade stridens. 

Ur ett resursperspektiv, skulle det vara till fördel om förmågan att värdera annan akademisk utbildning utvecklas för officerna, än enkom det som erhålls ur programbunden utbildning och HOP uppdragsutbildning. I det sammanhanget torde en högre kapacitet att skapa individuella studieplaner vara vägen framåt i ett utvecklat regelverk. Som skulle kunna bidra till att enkelt kunna göra värderingar avseende kursinnehåll och faktiskt kompetens, för att s.a.s. inte behöva dra alla över en kam. Detta skulle effektivisera fortbildningssystemet och befordringssystemet. Att inte erkänna officerares civila akademiska meriter eller tjänstgöring i befattning över egen tjänstegrad är ett slöseri med statliga resurser, eftersom det tvingar in dem i långa programutbildningar (HOP) för att lära sig saker de redan har poäng i eller relevant yrkeserfarenhet inom. Slutligen är det tydligt att ingen ansats att implementera meritokrati i Försvarsmakten ännu tagits i det avseendet.

---

Referenser

Författningar (Lagar och förordningar)

• Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
  • Särskilt hänvisat till: 1 kap. 9 § (saklighet och opartiskhet) samt 12 kap. 5 § (grunderna för statliga anställningar; förtjänst och skicklighet).
• Lag (1994:260) om offentlig anställning
  • Särskilt hänvisat till: 4 § (prioritering av skicklighet vid statlig anställning).
• Förvaltningslag (2017:900)
  • Särskilt hänvisat till: 5 § (legalitet, objektivitet och proportionalitet).
• Högskoleförordning (1993:100)
  • Används för att: Definiera kraven för akademiska examina och nivåer.

Myndighetsspecifika beslut och dokument

• Försvarsmakten (2025): Bestämmelser för chefsurvalsgrupp 2026 (CUG 26). Beteckning: FM2025-17657:1.
• Högkvarteret (2003): Utbildningsmål för Försvarsmaktens programutbildning. Beteckning: HKV 2003-04-28 19 100:66981.
• Försvarsmakten (2024): Försvarsmaktens strategiska plan 2025–2030 (Bilaga 1). Beteckning: FM2024-21844:1.
• Universitets- och högskolerådet (UHR): Definitioner av examen på avancerad nivå enligt Bologna-modellen. (uhr.se).

Övriga källor och referenser

• Statens gemensamma värdegrund: Principer för god förvaltning och likabehandling i staten.
• Militär debatt (2026): ”Omgaloneringen inför rätta”, publicerad den 7 februari 2026. (https://militardebatt.com/2026/02/07/omgalloneringen-infor-ratten/).