Av fanjunkare Mikael Tedenstad Svebring, elev på HSOU Att ledarskap och pedagogik är viktiga delar i Försvarsmakten och inom ledningsfilosofin uppdragstaktik kan vi nog alla vara överens om. Kopplingen mellan pedagogik och ledarskap är inte helt lätt att se, men väldigt användbar om man vill utvecklas som yrkesofficer. Det är också väldigt lätt att tro att pedagogik är lika med utbildning, vilket inte är helt … Fortsätt läsa Så påverkar pedagogiken striden
Av fanjunkare Erik Schooner, vapenofficer Markstridsskolan Denna text är en meningsväxlingen mellan major Henrik Lundberg och fanjunkare Sebastian Ljungberg om närkampens roll i stridsutbildningen. Jag vill börja med att påpeka att det är roligt att läsa dessa två intressanta texter så här i juletid. De vise männen hade varit stolta! Nivåindelning av utbildning Sedan 2021 har Försvarsmakten börjat dela in utbildningar i BAS – TILLÄGG … Fortsätt läsa Replik: Närkamp särskilt viktigt för Hemvärnet
Av major Henrik Lundberg, bataljonchef Fanjunkare Sebastian Ljungberg publicerade i dagarna en välformulerad och grundlig artikel om utbildningen i närkamp och närkampens betydelse i strid och i skyddsvakttjänsten. Författaren är uppenbarligen kunnig inom sitt område och vill uppnå bästa tänkbara resultat inom området närkamp. Bra det! Mina reflektioner över vad som framförs kan delas i två delar. För det första; att vi har närkamp som … Fortsätt läsa Replik: Närkamp och prioriteringar
Av fanjunkare Sebastian Ljungberg Mitt namn är Sebastian Ljungberg och jag tillträdde befattningen systemföreträdare för närkamp för cirka ett och ett halvt år sedan. Efter att ha tillträtt tjänsten så har det blivit klart för mig att majoriteten av våra medarbetare inte förstår vad närkampen är och varför det ser ut som det gör med vår utbildning. Så därför tänkte jag ta tillfället i akt … Fortsätt läsa Närkampens roll i stridsutbildningen
Av Jonas Wikman, flygvapenchef Vår förmåga att hantera nutida och framtida hot beror i allt högre grad på vår innovationsförmåga. I dagens komplexa och snabbrörliga operationsmiljö är innovation inte något som bara hör hemma inom forskning, förmågeutveckling eller strukturerad materielanskaffning– innovation är en förmåga i sig. Det är en krigföringsförmåga som måste utvecklas och tränas hos våra krigsförband precis som rörlighet, skydd och verkan. Kriget i Ukraina visar med tydligt hur viktigt det är att innovation och … Fortsätt läsa Innovation avgör framtiden
Av kapten Andreas Braw Då och då nämns begreppet “flygtimmar” när Flygvapnets verksamhet avhandlas. Det är ett viktigt mått då Flygvapnets utveckling bedöms. Flygvapnet “producerar” flygtid, och sjunkande flygtid ses som något oroväckande som tarvar åtgärder. Detta gör att den flygande delen av Flygvapnet utvecklar en extremt hög personlig färdighet i sina respektive befattningar. Även en kapten eller major flyger väldigt ofta, antingen i det … Fortsätt läsa Tid i krigsbefattning
Av Löjtnant i marinen Sedan de första GSS/K (kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän) anställdes runt 2010 har anställningens tidsbegränsning om 12 år varit ett ”senare problem”. Detta fram tills nu. De första soldaterna har sedan ett par åt tillbaka börjat falla för åldersstrecket på anställningsbeviset. Frågan har därför aktualiserats. På sociala medier och i Officersförbundets medlemstidning har problematiken kring detta lyfts; en problematik som … Fortsätt läsa Låt korpralerna tillsvidareanställas
Av Christer Sfeir, civilingenjör och fd CIMIC-officer En skottlossning i södra Libanon där tre ledare ur Amalmilisen sköts ihjäl av franska UNIFIL-soldater i en eldstrid. Detta ledde till Sverige ombads av FN att ersätta fransmännen. Det blev ”Reindeer batallion” som skickades. Den svenska bataljonen som bestod av ca 630 man var placerad i Naqoura men med ”satellitplaceringar” i bla Juwayah och Ghana-bataljonens område. Bataljonen leddes … Fortsätt läsa Vad är Hizbollah?
Av kapten Andreas Braw Förord: Överbefälhavare Michael Claesson ärvde en försvarsmakt med växtvärk. Under nästan 30 år har Försvarsmakten som organisation enligt Claesson tuktats likt ett bonsai-träd. Ett bonsaiträd beskärs så noggrant att det stannar i växten, och i ”vuxen ålder” ser trädet förvisso vackert ut – men det har blivit ett vuxet träd i miniatyr. Behovet av beskärning och tuktning av Försvarsmakten är nu … Fortsätt läsa Intervju: General Claesson och krigsförbanden
Av kadett Dennis Lundin Har du vad som krävs för att hantera din stridsparskamrats akuta stress? Bilder från Ukraina visar att akut stress kan medföra att individer hamnar i det som kallas frystillstånd. Ta gärna en titt på en video från Ukraina där en soldat tydligt har hamnat i detta tillstånd. Hur skulle du ha hanterat den här situationen? Har ni i ditt förband pratat … Fortsätt läsa Kan du hantera akut stress?
Militär Debatt 