Många av Försvarsmaktens kvartermästare saknar utbildning för de uppgifter som de ska lösa. Det leder till oordning och stress inom förbanden. Men problemet är relativt lätt att lösa. Fortsätt läsa Kvartermästartjänst kräver kunskap
Försvarsmakten tycks enbart vara kapabel att växa linjärt. Men om vi verkligen ska växa så krävs nya grepp och idéer. Sebastian Merlöv, VD och GSS/T, menar att det är fullt möjligt att fördubbla armén på bara några år. Fortsätt läsa ÖB för en vecka – två armédivisioner på tre år
Förutsättningen för en fungerande uppdragstaktik är att alla förstår uppdraget och syftet med uppdraget. Försvarsmaktens uppdrag är tydligt just nu – men är vi beredda att slakta våra käpphästar för att uppnå syftet? Har vi ens bemödat oss att förstå uppdraget och syftet, eller kör vi på som vanligt? Fortsätt läsa Uppdragstaktik i vardagen
Armén ser behov av att förbättra officersutbildningen. Men grundkonceptet fungerar och våra yngsta kollegor håller en hög nivå, skriver Sveriges arméchef generalmajor Jonny Lindfors. Fortsätt läsa De är bättre än du och jag var
Försvarsmakten har hamnat efter i stridsteknik och taktik när drönarna har tagit över slagfältet. Hur ska vi komma ifatt? Överstelöjtnant Christian Wester, pansarbataljonchef, menar att drönare och patrullrobotar måste bli en naturlig del av all utbildnings- och övningsverksamhet. Fortsätt läsa Armén – så som i himmelen, så ock på jorden
Att snegla mot arméns strukturer kan vara frestande för officerare i flygvapnet. Men gräset är inte grönare hos oss, skriver signaturen Armékollega. Fortsätt läsa Replik: En varning från armén
Förord: ”Brigad” är sannolikt ett av de svenska ord vars användning har ökat mest de senaste åren. För närvarande byggs fyra svenska brigader upp. Tre av dessa är mekaniserade, med stridsvagnar och stridsfordon. Den fjärde, Livgardesbrigaden eller IB 1, är en infanteribrigad. Den ska år 2030 bestå av tre motoriserade skyttebataljoner och ett antal funktionsförband. Men hur går uppbyggnaden till? Vilka organisatoriska förändringar krävs för … Fortsätt läsa Infanteribrigadchefen
Av major Fredrik Ruuda Denna artikel syftar till att synliggöra min upplevelse av att Försvarsmakten inte värderar reell kompetens. Jag skriver detta för att bidra till det som är min förståelse av det ÖB benämner som ”ansvarsglädje” och ”det goda samtalet”. Min vilja är att Sverige ska få den bästa tillgängliga krigsorganisationen och med de mest kompetenta personerna för jobbet. Jag är troligtvis en falsk … Fortsätt läsa Sitter kompetensen i högskolepoängen?
Av kapten Andreas Braw Då och då nämns begreppet “flygtimmar” när Flygvapnets verksamhet avhandlas. Det är ett viktigt mått då Flygvapnets utveckling bedöms. Flygvapnet “producerar” flygtid, och sjunkande flygtid ses som något oroväckande som tarvar åtgärder. Detta gör att den flygande delen av Flygvapnet utvecklar en extremt hög personlig färdighet i sina respektive befattningar. Även en kapten eller major flyger väldigt ofta, antingen i det … Fortsätt läsa Tid i krigsbefattning
Av kapten Erik Unogård Maxstad, studerande vid Högre officersprogrammet Förra månaden bjöd på högintressant läsning om organisation och ledning, inte minst på marken. I sin proposition till försvarsbeslut 2025 anslöt regeringen sig till Försvarsberedningens förslag om att överföra militärregionernas produktionsansvar till armén. På Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg (och senare i Försvarets forum) diskuterade överstelöjtnant Tomas Nybom, I 19, ett mer långtgående förslag om att låta arméchefen … Fortsätt läsa Avveckla operationsledningen – för krigsförbandens skull
Militär Debatt 