Krigsförbanden ska nu sättas främst i Försvarsmakten. Men vad är ett krigsförband? Vad är ett typförband? Och hur kan vi omprioritera våra resurser så att krigsförbanden kan bli färdigbyggda? Fortsätt läsa Typförband och krigsförband
Att vara chef i ett krigsförband ställer höga krav på aktiv förvaltning av förbandet. Har du koll på ditt krigsförband? Vet du vilken personal du har, vad de kan och vad de inte kan? När planerar du nästa repetitionsutbildning? Fortsätt läsa Vad gör du med ditt krigsförband?
Visst har nedskärningskulturen suttit djupt i Försvarsmakten. Men nu är det på väg att ändras. Processer ändras och nya snabbspår skapas. Anledningen till att vi hamnade fel från första början var inte att vi mätte saker – utan att vi mätte fel saker, skriver överste Carl Bergqvist. Fortsätt läsa Vi mäter fel och för lite
Vad är kompetens? Och hur bygger vi kompetens? Flygspecialpsykolog Anders Björk gräver i varför vi ständigt fattar rigida beslut utan att ta hänsyn till de militära konsekvenserna. Fortsätt läsa Så här tränar man inte hockey
Tradering av kunskap är centralt för att utveckla befälskårens kompetens. Men för att det ska fungera så måste plutonerna organiseras för det ändamålet. Hur borde vi bemanna våra grundutbildningsplutoner? Fortsätt läsa Så bör plutonerna ledas
Förord: ”Brigad” är sannolikt ett av de svenska ord vars användning har ökat mest de senaste åren. För närvarande byggs fyra svenska brigader upp. Tre av dessa är mekaniserade, med stridsvagnar och stridsfordon. Den fjärde, Livgardesbrigaden eller IB 1, är en infanteribrigad. Den ska år 2030 bestå av tre motoriserade skyttebataljoner och ett antal funktionsförband. Men hur går uppbyggnaden till? Vilka organisatoriska förändringar krävs för … Fortsätt läsa Infanteribrigadchefen
Av kadett Elias Björkdahl Amfibiebataljonen som ett anfallsförband i Nato I Reglemente Taktik för Marina operationer Del 2 (2021) listas de roller som är tänkbara för svenska amfibieförband i en natoledd amfibieoperation. I endast en av dessa roller nämns en form av sjömålsbekämpning, nämligen undervattensstrid. Detta betyder att det också kan vara sjöminkrig i form av minröjning som menas. Roller som däremot nämns är att … Fortsätt läsa Amfibiebataljonen anfaller
Av major Fredrik Ruuda Denna artikel syftar till att synliggöra min upplevelse av att Försvarsmakten inte värderar reell kompetens. Jag skriver detta för att bidra till det som är min förståelse av det ÖB benämner som ”ansvarsglädje” och ”det goda samtalet”. Min vilja är att Sverige ska få den bästa tillgängliga krigsorganisationen och med de mest kompetenta personerna för jobbet. Jag är troligtvis en falsk … Fortsätt läsa Sitter kompetensen i högskolepoängen?
Av kapten Andreas Braw Då och då nämns begreppet “flygtimmar” när Flygvapnets verksamhet avhandlas. Det är ett viktigt mått då Flygvapnets utveckling bedöms. Flygvapnet “producerar” flygtid, och sjunkande flygtid ses som något oroväckande som tarvar åtgärder. Detta gör att den flygande delen av Flygvapnet utvecklar en extremt hög personlig färdighet i sina respektive befattningar. Även en kapten eller major flyger väldigt ofta, antingen i det … Fortsätt läsa Tid i krigsbefattning
Av kapten Andreas Braw Förord: Överbefälhavare Michael Claesson ärvde en försvarsmakt med växtvärk. Under nästan 30 år har Försvarsmakten som organisation enligt Claesson tuktats likt ett bonsai-träd. Ett bonsaiträd beskärs så noggrant att det stannar i växten, och i ”vuxen ålder” ser trädet förvisso vackert ut – men det har blivit ett vuxet träd i miniatyr. Behovet av beskärning och tuktning av Försvarsmakten är nu … Fortsätt läsa Intervju: General Claesson och krigsförbanden
Militär Debatt 