Infanteribrigadchefen

Förord: ”Brigad” är sannolikt ett av de svenska ord vars användning har ökat mest de senaste åren. För närvarande byggs fyra svenska brigader upp. Tre av dessa är mekaniserade, med stridsvagnar och stridsfordon. Den fjärde, Livgardesbrigaden eller IB 1, är en infanteribrigad. Den ska år 2030 bestå av tre motoriserade skyttebataljoner och ett antal funktionsförband. Men hur går uppbyggnaden till? Vilka organisatoriska förändringar krävs för … Fortsätt läsa Infanteribrigadchefen

Amfibiebataljonen anfaller

Av kadett Elias Björkdahl Amfibiebataljonen som ett anfallsförband i Nato I Reglemente Taktik för Marina operationer Del 2 (2021) listas de roller som är tänkbara för svenska amfibieförband i en natoledd amfibieoperation. I endast en av dessa roller nämns en form av sjömålsbekämpning, nämligen undervattensstrid. Detta betyder att det också kan vara sjöminkrig i form av minröjning som menas. Roller som däremot nämns är att … Fortsätt läsa Amfibiebataljonen anfaller

Sitter kompetensen i högskolepoängen?

Av major Fredrik Ruuda Denna artikel syftar till att synliggöra min upplevelse av att Försvarsmakten inte värderar reell kompetens. Jag skriver detta för att bidra till det som är min förståelse av det ÖB benämner som ”ansvarsglädje” och ”det goda samtalet”. Min vilja är att Sverige ska få den bästa tillgängliga krigsorganisationen och med de mest kompetenta personerna för jobbet. Jag är troligtvis en falsk … Fortsätt läsa Sitter kompetensen i högskolepoängen?

Tid i krigsbefattning

Av kapten Andreas Braw Då och då nämns begreppet “flygtimmar” när Flygvapnets verksamhet avhandlas. Det är ett viktigt mått då Flygvapnets utveckling bedöms. Flygvapnet “producerar” flygtid, och sjunkande flygtid ses som något oroväckande som tarvar åtgärder. Detta gör att den flygande delen av Flygvapnet utvecklar en extremt hög personlig färdighet i sina respektive befattningar. Även en kapten eller major flyger väldigt ofta, antingen i det … Fortsätt läsa Tid i krigsbefattning

Intervju: General Claesson och krigsförbanden

Av kapten Andreas Braw Förord: Överbefälhavare Michael Claesson ärvde en försvarsmakt med växtvärk. Under nästan 30 år har Försvarsmakten som organisation enligt Claesson tuktats likt ett bonsai-träd. Ett bonsaiträd beskärs så noggrant att det stannar i växten, och i ”vuxen ålder” ser trädet förvisso vackert ut – men det har blivit ett vuxet träd i miniatyr. Behovet av beskärning och tuktning av Försvarsmakten är nu … Fortsätt läsa Intervju: General Claesson och krigsförbanden

Avveckla operationsledningen – för krigsförbandens skull

Av kapten Erik Unogård Maxstad, studerande vid Högre officersprogrammet Förra månaden bjöd på högintressant läsning om organisation och ledning, inte minst på marken. I sin proposition till försvarsbeslut 2025 anslöt regeringen sig till Försvarsberedningens förslag om att överföra militärregionernas produktionsansvar till armén. På Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg (och senare i Försvarets forum) diskuterade överstelöjtnant Tomas Nybom, I 19, ett mer långtgående förslag om att låta arméchefen … Fortsätt läsa Avveckla operationsledningen – för krigsförbandens skull

Lyckas med GSS/T – Del 3: Administration

Av kapten Andreas Braw, kompanichef Förord: Efter lite mer än två år som kompanichef och ansvarig för min bataljons tidvis tjänstgörande soldater (GSS/T) börjar det bli dags att sammanfatta hur mitt kompani har lyckats – och misslyckats – med att bygga användbara, kompetenta och aktiva kompanier och plutoner. Detta för att fler ska kunna lyckas. Vi har tidigare utforskat tankar och idéer för hur ett … Fortsätt läsa Lyckas med GSS/T – Del 3: Administration