Försvarsmakten har hamnat efter i stridsteknik och taktik när drönarna har tagit över slagfältet. Hur ska vi komma ifatt? Överstelöjtnant Christian Wester, pansarbataljonchef, menar att drönare och patrullrobotar måste bli en naturlig del av all utbildnings- och övningsverksamhet. Fortsätt läsa Armén – så som i himmelen, så ock på jorden
Vad är kompetens? Och hur bygger vi kompetens? Flygspecialpsykolog Anders Björk gräver i varför vi ständigt fattar rigida beslut utan att ta hänsyn till de militära konsekvenserna. Fortsätt läsa Så här tränar man inte hockey
Tradering av kunskap är centralt för att utveckla befälskårens kompetens. Men för att det ska fungera så måste plutonerna organiseras för det ändamålet. Hur borde vi bemanna våra grundutbildningsplutoner? Fortsätt läsa Så bör plutonerna ledas
Upprustningen pågår för fullt. Men den pågår i historiska kulturmiljöer som ofta omfattas av särskilda regler. En underofficer i armén förundras över hur vårt historiska arv så tydligt blir en begränsning för vår utveckling. Fortsätt läsa Varför jobbar vi i ett museum?
Att snegla mot arméns strukturer kan vara frestande för officerare i flygvapnet. Men gräset är inte grönare hos oss, skriver signaturen Armékollega. Fortsätt läsa Replik: En varning från armén
Flygvapnet ska överta en stor del av ansvaret för utbildningen av den egna befälskåren. Nu gäller det att identifiera vad flygvapnets officerare behöver kunna och att utforma utbildningen för flygvapnets specifika behov, skriver flygvapenchefen Jonas Wikman. Fortsätt läsa Replik: Översyn av utbildning i flygvapnet
Av FV-kollega I Försvarsmakten ska samma krav gälla för alla officerare, oavsett försvarsgren. Ändå finns det en uppenbar orättvisa mellan armén och flygvapnet när det gäller utbildning och befordran. En löjtnant i armén måste genomgå utbildning för att bli kapten (TAK-A) – i flygvapnet krävs det inte. Detta har skapat en situation där officerare byter från armén till flygvapnet för att slippa gå TAK-A. Men … Fortsätt läsa Flygvapnets räkmacka
Förord: ”Brigad” är sannolikt ett av de svenska ord vars användning har ökat mest de senaste åren. För närvarande byggs fyra svenska brigader upp. Tre av dessa är mekaniserade, med stridsvagnar och stridsfordon. Den fjärde, Livgardesbrigaden eller IB 1, är en infanteribrigad. Den ska år 2030 bestå av tre motoriserade skyttebataljoner och ett antal funktionsförband. Men hur går uppbyggnaden till? Vilka organisatoriska förändringar krävs för … Fortsätt läsa Infanteribrigadchefen
I balansen mellan certifierande utbildningar och individuell kompetens är det lätt att glömma hur verklig kompetens skapas, vidmakthålls och utvecklas. Försvarsmakten fokuserar ofta på just skapandet – men vart tar kompetensen vägen sen? Fortsätt läsa Replik: Kompetens och impotens
Av fanjunkare Kalle Kivi, Livgardet Kadett Tuvelid driver i sitt skrivande om formell eller erforderlig kompetens en intressant frågeställning. Den är i högsta grad aktuell men denna text handlar inte om att hålla med eller säga emot Tuvelid utan snarare fortsätta resonera och förhoppningsvis provocera. Vi börjar med två, förhoppningsvis, provocerande uttalanden: Inget av ovanstående uttalanden är givetvis absoluta, det finns alltid undantag. Men mina … Fortsätt läsa Kompetens, riskaptit och unga chefer
Militär Debatt 