Flygvapnets räkmacka

Av FV-kollega I Försvarsmakten ska samma krav gälla för alla officerare, oavsett försvarsgren. Ändå finns det en uppenbar orättvisa mellan armén och flygvapnet när det gäller utbildning och befordran. En löjtnant i armén måste genomgå utbildning för att bli kapten (TAK-A) – i flygvapnet krävs det inte. Detta har skapat en situation där officerare byter från armén till flygvapnet för att slippa gå TAK-A. Men … Fortsätt läsa Flygvapnets räkmacka

Infanteribrigadchefen

Förord: ”Brigad” är sannolikt ett av de svenska ord vars användning har ökat mest de senaste åren. För närvarande byggs fyra svenska brigader upp. Tre av dessa är mekaniserade, med stridsvagnar och stridsfordon. Den fjärde, Livgardesbrigaden eller IB 1, är en infanteribrigad. Den ska år 2030 bestå av tre motoriserade skyttebataljoner och ett antal funktionsförband. Men hur går uppbyggnaden till? Vilka organisatoriska förändringar krävs för … Fortsätt läsa Infanteribrigadchefen

Kompetens, riskaptit och unga chefer

Av fanjunkare Kalle Kivi, Livgardet Kadett Tuvelid driver i sitt skrivande om formell eller erforderlig kompetens en intressant frågeställning. Den är i högsta grad aktuell men denna text handlar inte om att hålla med eller säga emot Tuvelid utan snarare fortsätta resonera och förhoppningsvis provocera. Vi börjar med två, förhoppningsvis, provocerande uttalanden: Inget av ovanstående uttalanden är givetvis absoluta, det finns alltid undantag. Men mina … Fortsätt läsa Kompetens, riskaptit och unga chefer

Formell eller ”erforderlig” kompetens?

Av kadett Felix Tuvelid, Logistikskolan Jag skriver denna artikel för att skapa en diskussion om begreppet erforderlig kompetens – särskilt inom sjukvård, som är mitt specialistområde. Erforderlig kompetens har en viktig roll i Försvarsmakten och kan i vissa fall eliminera onödig byråkrati och effektivisera verksamheten. Men när det gäller sjukvård måste vi vara extra försiktiga. Om fel person får mandat att utbilda soldater i medicinska … Fortsätt läsa Formell eller ”erforderlig” kompetens?

Amfibiebataljonen anfaller

Av kadett Elias Björkdahl Amfibiebataljonen som ett anfallsförband i Nato I Reglemente Taktik för Marina operationer Del 2 (2021) listas de roller som är tänkbara för svenska amfibieförband i en natoledd amfibieoperation. I endast en av dessa roller nämns en form av sjömålsbekämpning, nämligen undervattensstrid. Detta betyder att det också kan vara sjöminkrig i form av minröjning som menas. Roller som däremot nämns är att … Fortsätt läsa Amfibiebataljonen anfaller

Vad rymmer tiden?

Av kapten Andreas Braw, kompanichef Arbetet kommer alltid att utvidga sig tills tiden är fylld. Det innebär att arbetarna i en organisation kommer att ha full sysselsättning i alla lägen. När vi nu lägger i en ny växel i Försvarsmakten så finns det alltså egentligen ingen tidsbuffert att använda – alla jobbar redan heltid, utom GSS/T och reservofficerare.  Med ovanstående resonemang skulle man kunna landa … Fortsätt läsa Vad rymmer tiden?

Så kan vi bli bättre på att jobba med drönare

Drönare trotsar våra organisatoriska principer och kan upplevas som svårplacerade i vår dagliga verksamhet. Hur kan vi använda dem effektivare och bejaka den tekniska utvecklingen? Hur undviker vi att upphandla stora mängder drönare som är obsoleta innan de når förbanden? Thomas Vrenngård har besökt amerikanska marinkåren och skriver om sina intryck och lärdomar för Militär Debatt. Fortsätt läsa Så kan vi bli bättre på att jobba med drönare