Av kapten Philip de Joussineau de Tordonnet
Förord: Förändringen av Försvarsmakten går långsamt. Ja, åtminstone jämfört med den taktiska och tekniska utvecklingen i vårt närområde. Ny teknik tillförs i snigelfart, upprustningen går långsamt och i den dagliga verksamheten så upplever många en stagnation snarare än en tempoökning. Utrymmet för att testa nya saker upplevs också ofta som begränsat – ofta kännetecknas utvecklingen av en Top-Down-struktur, där initiativen förväntas komma ovanifrån. Detta går dels långsamt, dels går det tvärtemot den organisationskultur som Försvarsmakten säger sig vilja ha. Ämnet har tidigare diskuterats på Militär Debatt i artikeln Tre vägar till utveckling.
/Redaktören
Genom att nyttja en kombination av redan beprövade metoder och ha en kulturell acceptans för nyttjandet av nya metoder ökar det chansen att vinna (Storr 2009). Jag anser att vi måste bli bättre på att främja öppenhet, innovation och kreativitet då detta är en förutsättning för uppdragstaktik. Dessa egenskaper måste få en mer framträdande roll i Försvarsmaktens verksamhet för att möjliggöra skapandet av krigföringsförmåga med de begränsade militära resurser som Sverige har. I slutet av denna debattartikel ger jag mina förslag på kort och lång sikt för att enligt mig skapa förståelse för och öka öppenheten, innovationskraften samt kreativiteten inom Försvarsmakten.
Det debatteras ofta om kriget är en konstform eller en vetenskap. Det som är tydligt är att den organisation som är mest anpassningsbar är den organisation som kommer att ha lättare att förhålla sig till krigets dynamiska natur och därmed öka chanserna för att vinna (Storr 2009). Finns det således förutsättningar inom dagens Försvarsmakt att tillåta den öppna och innovativa kultur som måste finnas på plats för att möjliggöra nytänkande?
Exempel återfinns från Ukraina där Ukrainas överbefälhavare i en intervju från The Economist i november 2023 belyser vikten av att skapa krigföringsförmåga och organisering av krigsförband genom att kombinera ny teknik och innovativa lösningar istället för att prata om kvantitet och enskilda materielsystem.
“Valery Zaluzhny’s comments last fall should not obscure the insight they offer into a shift in his approach to force design. A year earlier, Ukraine’s commander-in-chief expressed requirements in terms of platforms: “I need 300 tanks, 600–700 infantry fighting vehicles, 500 howitzers.” Now, he talks about capabilities: air superiority, counter-battery, electronic warfare, and mine breaching — to be developed using “new technological solutions and innovative approaches.”
Mykhaylo 2023
Den senaste tiden har vi fått möjlighet att läsa flertalet intressanta och tankeväckande inlägg om hur våra egna processer och organisationskultur hindrar den svenska upprustningen och i längden reducerar vår krigsföringsförmåga. Senaste inlägget var den via Timbro publicerade text av Robert Ihrfors där slutsatsen var tydlig – alla bör avgå. Den organisation och kultur vi nu ser, är så byråkratiskt och handlingsförlamad att vi inte längre innehar förmågan att fatta de nödvändiga besluten för upprustning. (Ihrfors 2024) Kraftfulla och tankeväckande ord, som den fortsatta debatten kan föras vidare på. Jag ställer mig då frågan, hur hamnade vi här och vad finns det för möjliga vägar framåt?
I den enligt mig utmärkta artikeln ”Svensk uppdragstaktik: Ett självbedrägeri” (Glans 2023) skriver Linus Glans om uppdragstaktik och hur den efterlevs i en taktisk kontext. Några områden som lyfts fram där Sverige valt att frångå uppdragstaktiken är den minskade betydelsen av att själva syftet för striden står i centrum. Vi har genomfört ett avkall på syftet med striden, till förmån för målbilder med tydliga uppgifter. (Glans 2023) Denna fokusförflyttning bidrar således till en förskjutning mot att det är uppgifter och hur dessa genomförs för att uppnå målbilden, som är viktigare snarare än att det är syftet med striden och varför den genomförs som bör ligga till fokus. Det är dessa målbilder kompletterande med ofta detaljerade uppgifter som personalen även skall ta initiativ mot.
Då Linus Glans i sin artikel enbart belyser de taktiska aspekterna på nyttjandet av uppdragstaktik faller vissa enligt mig avgörande faktorer bort. Då uppdragstaktik enligt traditionen i grunden är ett lednings- och ledarskapskoncept så finns det vissa faktorer som måste åskådliggöras då dessa påverkar organisationen som helhet; vi skulle kunna tala om en organisationskultur. Därför behöver vi bredda infallsvinkeln i debatten jämfört med den Linus Glans lyfter fram, och även identifiera vilken organisationskultur och rådande värderingar som vi faktiskt tillämpar även på kasern. Inte enbart under övningar utanför kasern. Vi kan inte heller enbart studera hur det ser ut och efterlevs i våra styrande doktriner och reglementen. Inte heller kan vi acceptera att uppdragstaktik har reducerats till ett sätt att i fält ge order. (Thunholm, Widén & Wikström 2018)
I de ursprungliga tankarna om uppdragstaktik var spänningarna och växlingarna mellan individuell frihet/initiativ/drivkraft det som underbyggde Auftragstaktik. Den tyska utbildningspedagogiken syftade till att utveckla officerarna till beslutsfähiga generalister med en god förståelse för helheten (Thunholm, Widén & Wikström 2018). Att fostra handlingskraft och mod att agera, trots dåligt beslutsunderlag, stod i centrum för Auftragstaktik. Vidare så lades vikten vid det individuella ansvaret, dvs ansvar är beroende av förtroende och förtroende bygger ansvar. Genom umgänge mellan officerare ökade graden av förtroende där grundsatsen var att tanken var fri. Den militära kulturen tillät och uppmuntrade öppen debatt och ett nytänkande. Debatt och debattvillighet var ett tydligt kännetecken för tyskt militärt tänkande. God förståelse för organisation, utbildning och en debattvillig kultur främjade innovation och organisatoriskt lärande. Där uppdragstaktiken inte ska betraktas som ett sätt att utforma order, utan snarare ett koncept för ledning och ledarskap i en militärkontext. (Thunholm, Widén & Wikström 2018)
Värderingar som debattvilja, ansvarsglädje, innovation och kreativitet är viktiga organisationskulturella faktorer som måste finnas och uppmuntras i en organisation för att möjliggöra tillämpningen av uppdragstaktik. Gemensam organisationskultur och synsätt skapar förutsättningar för att uppdragstaktik ska fungera.
Hur fostrar vi då våra kollegor till att bli öppnare i debatten, innovativare och kreativare? För att i förlängningen möjliggöra tillämpningen av uppdragstaktik. Där uppdragstaktiken ses som en kultur och inte enbart återfinns genom ett försvenskat sätt genom uppgiftsdialog och uppdragsstyrning långt borta från de ursprungliga tyska tankarna? (Thunholm, Widén & Wikström 2018)
I det självständiga arbetet vid HSU 16-18 ”Att tänka nytt och pröva nya idéer inom Försvarsmakten” (Stalpe 2018) lyfter författaren problemen med att militär strävan efter likformighet, hierarki och lydnad konkurrerar med de värden som återfinns i en innovationsriktad kultur. (Stalpe 2018) Studien genomfördes genom fördjupade gruppdiskussioner men också en granskning av relevanta orderverk, doktriner och den kommunikation som Försvarsmakten genomförde i perioden för uppsatsens skrivande. Officerare studerande vid HSU 16-18, det vill säga blivande seniora chefer inom Försvarsmakten från samtliga försvarsgrenar deltog i intervjugrupperna under studien. Analysen visar att Försvarsmaktens antagna övertygelser och värderingar genom strategier, doktriner och målsättningar tydligt ställer krav och bidrar till innovationsbenägenhet genom formuleringar i dessa. Detta är positivt kan man tänka, men problemet uppstår när det skrivna ordet inte överensstämmer med de anställdas uppfattning om hur det återspeglar sig i organisationens agerande.
Grundläggande antaganden i Försvarsmakten utgörs av antaganden som blir tagna för givna av personalen. Genom analysen av gruppdiskussionerna i det självständiga arbetet så framkommer en betydligt dystrare bild. De grundläggande antagandena i Försvarsmakten står i rak motsats till Försvarsmaktens uttalade strategier och värderingar, och bidrar inte till innovationsbenägenhet eller öppenhet. Det framkommer att det finns en obenägenhet att ta risker, fokus ligger i stället på internkontroll och regelefterlevnad. Detta i kombination med en extern fokus som handlar om att skapa en grund om sitt eget rättfärdigande som organisation, än att vara utmanade för en potentiell motståndare. (Stalpe 2018) Vidare så framkommer det genom gruppdiskussionerna att en stark övertro till erfarenhet skapar antaganden om att order inte ska granskas kritiskt eller ifrågasättas. Detta riskerar att i förlängningen leda till att reflektion och kritiskt tänkande uteblir i organisationen. Påverkan detta kan få på organisationen är att utvecklingsbenägenheten minskar vilket är negativt ur ett utvecklings- och innovationsperspektiv.
Läser man några av citaten från gruppdiskussionerna står de i stark kontrast mot tankarna om innovation, värderingarna om uppdragtaktik och i slutändan vår egen värdegrund och uppförandekod.
”Vi löser uppgifter, men löser vi rätt uppgifter i förhållandet till syftet, där har vi lite att utveckla. Vi är extremt lojala mot uppgifter. Vi knyter knut på oss själva för att lösa uppgifter.” (Stalpe 2018)
”Vi har ett karriärsystem som många gånger bygger på att det är betydligt bättre att inte ha någon svart kula överhuvudtaget, men ingen vit heller. Bättre än att ha 10 vita kulor och råka få en svart. Den svarta trumfar allt, då är det bättre att sitta och inte ta någon risk och långsamt glida upp i den här strömmen.” (Stalpe 2018)
”Vi pratar om uppdragstaktik och det är förenat med risker, lurar vi oss själva med det här, vi kan ju inte bara gå ut och öva uppdragstaktik, det går inte öva att vara modig och ta initiativ, man måste leva med det här. Produktionen kan inte bli vår huvuduppgift, vi har glömt vår verkliga uppgift. (Stalpe 2018)
De tendenser som ovan citat lyfter fram belyses redan i den utredning som genomfördes om Försvarsmaktens internkultur 2004 av företaget Bikupan som en del av framtagandet av Fösvarsmaktens värdegrund. Slutsatserna ur den utredningen var att det finns en obenägenhet till förändringar i Försvarsmakten. Detta beror på ett avstånd mellan beslutande och verkställande instans. Vidare så lyfts problematiken upp om att order inte ska ifrågasättas vilket hämmar kritisk granskning. Detta leder även till att order som inte gynnar organisationens effektivitet eller organisationens syfte därmed okritiskt verkställs och implementeras i organisationen. (Stalpe 2018)
Utifrån det jag framhållit ovan anser jag att vi måste skapa bättre förutsättningar inom Försvarsmakten för att lyfta och tillämpa innovation, öppenhet, kreativitet och förstärka dessa egenskaper både hos personalen och organisationen, där innovation inte enbart ska tolkas som tillförsel av ny teknik. Detta i syfte att möjliggöra den nödvändiga upprustningen men också för att skapa en starkare och flexiblare organisation som har möjlighet att anpassa sig och möta krigets krav.
Förslag på åtgärder på kort sikt
- Utse arbetsgrupper som arbetar med att systematiskt granska och revidera befintliga rutiner och processer för att minska byråkratin och främja en mer flexibel och effektiv organisation med mandat på rätt nivå. Wiktor Pahlén beskriver ett exempel på detta i sin text på KKrvA ”Regelverk förhindrar svensk upprustning” (Phalén 2024)
- Organisera regelbundna tankesmedjor och interna tävlingar inom Försvarsmakten där Försvarsmaktens personal uppmuntras att bidra med förslag och nya idéer för att förbättra verksamheten och lösa befintliga utmaningar ur ett operativ, taktiskt och stridstekniskt perspektiv men också ett förvaltningshänseende. Flygvapnets innovationstävling kan här utgöra en förebild för övriga organisationen.
- Implementera ett tydligare belöningssystem för att erkänna och premiera innovativa initiativ och prestationer från medarbetarna, vilket kan omfatta ekonomiska incitament, befordran eller andra typer av utmärkelser.
- Utöka truppföringstillfällena för samtliga kadetter, och elever vid skolor i syfte att öva beslutsfattning. För att möjliggöra detta bör skolförband och övningsstaber införas.
Förslag på åtgärder på längre sikt
- Skapandet en innovations- och implementeringsenhet som tillsammans med FMV ansvarar för att samordna, koordinera och på ett mer uppdragstyrt sätt implementera ny materiel och teknik för att möta de militära förmågebehoven på kort och medellångsikt. Genom att skapa en forcerad process där operationella och taktiska utmaningar för försvarsgrenar identifieras och problematiseras så kan en implementering av redan befintlig teknik direkt in i förbandsstrukturen ske. På detta sätt kan de operationella förmågebehoven tillmötesgås genom en nära dialog med stridskrafts- och krigsförbandschefer. Detta bör redan ligga i linje med de uppgifter regeringen gett till FMV i regleringsbrevet för 2024 där en innovationsfrämjande offentlig upphandling ska utvecklas för att möta förmågebehov och säkra materielförsörjning mot Försvarsmakten. (Försvarsdepartementet 2024)
Utmaningen är inte tillförsel av nya tekniska system utan utmaningen är hur väl systemen svarar på förmågebehoven. I de ukrainska väpnade styrkorna har tusentals småprojekt drivits från idé till implementering där volontärer, crowfunding och projektkluster möjliggjort utvecklingen. Samtidigt har den lösa strukturen också försvårat utvärderingen av dessa projekt. (Mykhaylo 2023)
Ett annat synsätt är att se en försvarsmakt som en kund och nyttjare av teknik istället för utvecklare av den som försvarsmakter historiskt har varit. Detta synsätt lyfts fram i Unalone and Unafraid: A Plan for Integrating Uncrewed and Other Emerging Technologies into US Military Forces vilken nämner att fokus bör vara på implementering av redan befintlig teknik på kort och medellång sikt. Befintliga processer för att utveckla och vidmakthålla egenutvecklade tekniska system kan istället möta de militära förmågebehoven på längre sikt. (Patt & Clark 2023)
Jag tror att en kombination av båda dessa synsätt är viktigt. Där initiativkraft och snabbimplementering möjliggörs. Exempel har uppvisats i vissa spektakulära räder av ukrainska förband där de nyttjat ny teknik. Men också att organisationen har möjlighet till mätbara och forcerade processer utan att snabbspår för införande hindras. Detta i syfte att svara upp på de militära förmågebehoven här och nu.
- Implementera en omfattande utbildnings- och utvecklingsplan för att stärka officerarnas kompetens inom områden som ledarskap och teknik. Detta skulle kunna genomföras inom ramen för den inbjudan som gått ut till forskningsinriktning inom Försvarsmakten. Här skulle forskning kunna ske kopplat till hur vår ledarskapsutbildning och ledarskapsmodell stödjer och utvecklar innovation och kreativitet samt om detta behöver förändras för att skapa en mer flexibel och innovationsbenägen organisation. Detta skulle kunna genomföras som en separat studie eller som en del inom forskningsprojektet Officer 2050.
- Fortsätta etableringen och samarbete med externa partners, såsom akademiska institutioner, forskningscentra och företag. I syfte att utbyta kunskap, expertis samt driva gemensamma innovationsprojekt. Men även för att på längre sikt identifiera tekniska trender. Här vill jag lyfta det samarbete som Försvarsmakten har initierat med både KTH för utvecklingen av cyberförmågan och det via MSS inrättade samarbetet med Chalmers Tekniska Högskola. Vikten av samarbeten likt dessa både med näringslivet och lärosäten förs fram i Regeringens inriktning i Strategisk inriktning för försvarsinnovation. (Försvarsdepartementet 2023) Det är också värt att nämna det uppdrag som regeringen ger till Vinnova samt Försvarsmakten. Uppdrag till Försvarsmakten och Verket för innovationssystem att initiera och genomföra ett innovationsprogram för civil-militära synergier. (Försvarsdepartementet 2024)
Skribenten är kapten vid Livgardet
Källor i kronologisk ordning:
Storr, Jim. The human face of war. 1.uppl. London, Continium, 2009.
Mykhaylo, Lopatin, Bind Ukraine’s Military-Technology Revolution to Rapid Capability Development, War on the Rocks, 23-01-2024 2024 https://warontherocks.com/2024/01/bind-ukraines-military-technology-revolution-to-rapid-capability-development/ Hämtat 14-03-2024
https://www.economist.com/europe/2023/11/01/ukraines-commander-in-chief-on-the-breakthrough-he-needs-to-beat-russia Hämtat 14-03-2024
Ihrfors, Robert, Försvarets flykt in i framtiden, Timbro, 29-02-2024. https://timbro.se/smedjan/forsvarets-flykt-in-i-framtiden/ Hämtat 14-03-2024
Glans, Linus, Svensk uppdragstaktik: Ett självbedrägeri, Militär Debatt, 25-02-2023. https://militardebatt.com/2023/02/25/svensk-uppdragstaktik-ett-sjalvbedrageri/Hämtat 14-03-2024
( Linus Glans baserar huvuddelen av sitt resonemang baserat på Övlt Ola Palmquist artiklar publicerade med följande rubriker i KKrVA; Tillbaka till Framtiden, Allt är inte guld som glimmar?, Uppdragstaktik; en svensk papperstiger?).
Thunholm (Red.), J. Widén (Red.), N. Wikström (Red.), Militära arbetsmetoder – En lärobok i krigsvetenskap. (s. 49–84).Malmö: Universus Academic Press, 2018
Stalpe, Jim, Att tänka nytt och pröva nya idéer inom Försvarsmakten. Försvarshögskolan i Stockholm 2018. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1201836&dswid=2167. Hämtat 14-03-2024
Phalén, Wiktor, Regelverk förhindrar svensk upprustning, KKrva, 19-02-2024. https://kkrva.se/regelverk-forhindrar-svensk-upprustning/ Hämtat 14-03-2024
Patt, D (red). Clark, B (red) Unalone and Unafraid: A Plan for Integrating Uncrewed and Other Emerging Technologies into US Military Forces, Hudson Institute 25-08-2023. https://www.hudson.org/defense-strategy/unalone-unafraid-plan-integrating-uncrewed-other-emerging-technologies-us-military-bryan-clark-dan-patt. Hämtat 14-03-2024
Inbjudan till seminarium forskningsinriktning Forskning och teknikutveckling (FoT) Militär profession v. 421 Ledarskap och Pedagogik i Försvarsmakten. FM2023-28145:4
Regeringskansliet, Försvarsdepartementet. Strategisk inriktning för försvarsinnovation- Hämtat 14-03-2024 https://www.regeringen.se/contentassets/38380ae279be406a9775a6d54002503e/strategisk-inriktning-for-forsvarsinnovation.pdf
Uppdrag till Försvarsmakten och Verket för innovationssystem att initiera och genomföra ett innovationsprogram för civil-militära synergier, Regeringskansliet, Försvarsdepartementet 2024-01-05.
Militär Debatt 