Jesper Ahlin Marceta har försökt sig på något ganska svårt med sin bok Rubikon. 

• Han väljer på ett föga diskret sätt att försöka blanda in filosofi i en spänningsroman. Eller snarare att maskera sin bok om filosofi som en spänningsroman.
• Ahlin, som själv är civil, försöker skildra stridsteknik, dialog och sociala koder inom en militär organisation.
• Han väljer dessutom att skriva om SOG. Det är tämligen svårt, eftersom det finns väldigt lite tillgänglig information om SOG.

Så: Ahlin skriver alltså svårast tänkbara bok. Och precis som technothriller-författarna är det en mängd ingredienser som ska vävas in. Det är konspirationer på högsta nivå, det är personliga trauman som ska ha format huvudpersonens psyke och personlighet – ingen vill ju ha en vanlig granatgevärsskytt som hjälte – och det är den obligatoriska fåniga kärlekshistorien.

Resultatet blir ändå ganska bra. Persongalleriet är helt okej. Det är inga supersoldater som Ahlin har uppfunnit, utan de har styrkor och svagheter som normala människor. Kärlekshistorien, som jag gärna hade sluppit, blir inte alltför gubbsjuk eller patetisk. Stridstekniken är ganska trovärdig. Konspirationen – att mörda en rysk general – som huvudpersonen deltar i är förvisso osannolik men det går an och är faktiskt spännande.

Som spänningsroman är alltså boken helt acceptabel, men det som gör boken läsvärd är huvudpersonens samtal med en docent i filosofi. Det är också en intressant tanke, att soldater som riskerar att drabbas av det som kallas moralisk skada, får hjälp att strukturera sina egna moraliska ståndpunkter. Huvudpersonen John har alltså tidigare dödat diverse människor under sina uppdrag, och får genom docenten hjälp att bygga ihop sin moral igen. Ett spännande koncept, som inte blir alltför pretentiöst. Den här typen av samtal har vi i övriga Försvarsmakten präster till. 

Det är som sagt en svårskriven bok och vissa saker är svåra att få till som civil. SOG-miljön blir väldigt formell i boken. Man står i enskild ställning och tilltalar varandra med grad i tid och otid. Det anmärks på rakningen på ett synnerligen icke-kollegialt sätt. Det vore ju i och för sig lite härligt (och oväntat!) om SOG hade en internkultur som liknande värnplikten på FJS på 90-talet, men jag misstänker att detta inte är fallet. Dialogen blir alltså lite märklig att läsa för den som är van vid gött snack i Försvarsmakten. Detta, och vissa mindre ”buggar” i boken drar ner helhetsintrycket.

Stridstekniken är svår att bedöma för dem av oss som inte är operatörer. Det som faller inom ramen för ”normal militär verksamhet” skildras i alla fall på ett ovanligt bra sätt.

Avslutningsvis: Boken är klart läs- eller lyssningsvärd eftersom det inte främst är en spänningsroman. Det är också en intressant vinkel, att moralfilosofiska resonemang vävs in.

Rubikon finns att köpa på de större boksajterna och finns som ljudbok på både Storytel och Nextory.

Om du bor i en stad med en lokal bokhandlare så är det ofta billigast att beställa genom bokhandeln – då stödjer du dessutom den lokala handlaren.

Betyg: Tre av fem ljuddämpade pistoler