I dagsläget är inte svenska jägare (alltså sådana som ägnar sig åt jakt) kopplade till det militära försvaret. Samtidigt går den svenska upprustningen långsamt. Detta trots att Försvarsmaktens operationsledning bedömer att Ryssland kan genomföra omfattande operationer i Östersjön redan om två år samt öppna en andra front, exempelvis mot Finland, om 6 till 8 år. Dessutom ser vår Natoanslutning ut att blockeras på obestämd framtid.
Genom att integrera Sveriges jägare i territorialförsvaret, till en ny variant av Landstormen, skulle den svenska försvarsförmågan öka till en mycket låg kostnad och på kort tid.
Vad bidrar jägarna med?
Svenska jägare är välutbildade skyttar, välutrustade med handeldvapen, ammunition (helmantlad ammunition används vid träningsskytte), kläder, mörkermateriel och kommunikationsutrustning. De har en stor lojalitet mot sin hembygd och god kännedom om den lokala terrängen. Det finns idag ca 300 000 jägare i Sverige, varav ca 150 000 är organiserade nationellt under Svenska Jägareförbundet enligt följande:
Jaktlag – jaktvårdskrets – länsjaktvårdsförening – Svenska Jägareförbundet.
Denna potentiella resurs skulle vid höjd beredskap eller krig kunna lösa skydds- och bevakningsuppgifter av lokala skyddsobjekt eller andra viktiga platser, vägspärrar, ytövervakning, logistik, fältarbeten och/eller förstärka Hemvärnet eller Polisen för olika uppgifter. Genom att planera, organisera och förbereda svenska jaktlag i försvarsplaneringen, kan övriga militära resurser frigöras till andra uppgifter. Exempelvis kan Hemvärnets insatskompanier omlokaliseras dit behovet är större, i stället för att låsas fast i bevakningsuppgifter.
En fungerande struktur
Jägarna kan organiseras på samma sätt som vid jakt, det vill säga i sina respektive jaktlag, där jaktledaren (tillika gruppchef, alt. plutonchef i större jaktlag) leder verksamheten. Jaktvårdskretsen leder sina ordinarie jaktlag och motsvarar därmed plutonsledning (kompaniledning vid större jaktvårdskretsar). Länsföreningen motsvarar därmed kompani alternativt bataljonsledning. Standardbataljonen kan exempelvis organiseras till tre skyttekompanier, ett stabskompani och ett trosskompani. Under fredstid kan dessa organiseras och administreras nationellt under Svenska Jägareförbundet. Länsföreningarna underställs vid aktivering/mobilisering exempelvis militärregionerna eller hemvärnsbataljonerna.
Jägare har alltid tillgång till vapen, ammunition, utrustning och kan med rätt förberedelser ha mycket kort aktiveringstid. Egna kläder, utrustning vapen och ammunition nyttjas vid aktivering/mobilisering. Enhetlig armbindel eller huvudbonad tilldelas, alternativt uniform om möjligt. Därmed kan man flexibelt aktivera jägarna vid behov, och inte över hela landet samtidigt. Dessutom har jägare ett bra kontaktnät ut i lokalsamhället och kan således bidra med ytterligare resurser till det militära försvaret, exempelvis grävmaskiner, skogsmaskiner, motorsågar för fältarbeten osv. Ammunitionsförsörjning och logistik kan ske genom att jaktbutikerna kopplas till totalförsvaret och att dessa ska lagra en viss mängd ammunition över tid.
Möjliga lösningar
Genom att koppla vapenlicensen till försvarsplikt kan man exempelvis reglera avtal om att vapnet och personen ska stå till tjänst i denna ”Landstorm” vid händelse av krig. Totalförsvarsplikten gäller redan idag och innebär att alla svenska medborgare ska bidra till landets försvar vid behov.
Förberedelser och utbildning i fredstid kan bygga på frivillighet, där frivilligavtal skapas med en årlig befattningspeng. Med frivilligavtal kan jägare erbjudas en anpassad GU-F, inklusive skyddsvaktsutbildning och därefter kompletterande utbildningar. Man kan också lägga in utbildningsmoduler i utbildningen för jägarexamen, samt ett digitalt kursutbud med relevanta kurser.
Genom att föra en öppen, lösningsorienterad dialog kan vi utforska möjligheterna och utmaningarna med att involvera jägarna i det militära försvaret och arbeta mot en lösning som stärker vårt försvar här och nu, till en mycket låg kostnad.
Henrik
Soldat i Hemvärnet
Militär Debatt 
Förstår hur du tänker men tror inte en jägare trots kaliber har mycket att sätta emot pansar och granater. Har hört många ”Rambo” jägare fantisera om att skulle ryssen komma så kommer de bli ”snipers” och bedriva det verkliga motståndet. Låt militären sköta kriget.
Svenska försvaret är för litet för att lösa alla uppgifter som krävs. Självklart ska inte jägarna möta mekaniserade förband. Däremot bevakning av skyddsobjekt, vägspärrar med mera så att våra militära förband kan fokusera på att slå fienden.
Skribenten har verkligen tänkt till och presenterar en helhetslösning på ett problem. 🤩 För mig är det en självklarhet att både jägare men även sportskyttar ska ingå i militära försvaret.
Henrik, soldat i Hemvärnet tycker i en artikel den 26 decembet att jägarna borde vara med i försvaret. Han framför flera goda skäl till varför det är en bra idé. Jag kan hålla med och bara understryka det Henrik säger genom att påpeka att hans argument handlar om folkförankring, ekonomi och snabb försvarsförmåga.
Nu är jag veteran efter 46 år som ständigt beredd plutonchef mm varav drygt 25 år i Hemvärnet. Vid sekelskiftet höll Hemvärnet på att förstöras. Vi i Övertorneå Hemvärn bjöd in ledamöterna i Riksdagens försvarsutskott och Åsa Lindestam kom. Hon var hos oss i två dagar och klarade körkort för ren m.m.
och fick chansen att tala med många av oss. Hon drev sedan frågan om ersättning så att den höjdes från den löjliga summan 208 kronor per år till 3 500 respektive 7 000 kronor i premie per år för meniga. Varför 3 500? Jo, jag räknade ut med data från årsredovisningen 2006 att en övertidsdag för militär personal kostade 3 800 kronor per dag medan de civilanställda kostade 3 000. Så vore det inte rimligt att vi fick åtminstone motsvarande premie per år för vår ständiga beredskap. Så blev det för de andra i försvarsutskottet förstod vikten av en höjning. Att premien inte höjts vittnar om att den syn som fanns då fortfarande lever kvar. Det fanns inget intresse då hos Rikshemvärnschefen för en höjning för han menade att man inte var med i Hemvärnet för pengarnas skull. Nä, förståss inte men ta bort premien idag så får ni se vad som händer. Premien är ett sätt för samhället att visa uppskattning för att vi alltid är beredda. Och så är den bland annat viktig för soldatens familj. Tyvärr, finns en obalans så att investeringar i dyra komplicerade sårbara system äter upp för mycket. Henriks ide faller nog på detta. Hemvärnet borde ökas till 100 000! Kostnadseffektivt, snabbt och folkförankrat!
… en civilanställds extra dag kostade nog ca 3 300 … inte 3000
Om det kan göras er vi också fria från EU vapen regler då jägare / sportskyttar ingår i landets försvar. andra regler
Det var på så sätt som Vietnam och Afghanistan kunde besegra stormakterna, inte genom överlägsen eldkraft utan genom att alltid utdela små nålstick när de minst anar det och som till slut blir outhärdliga.
Det är en idé som faller på att det krävs mer än vapen och ammunition hemma. Kriget och dess konsekvenser är inget man lär sig för att man tagit jägarexamen. Utan att man kontinuerligt tränar för det. Nog finns det jägare som även har kunskapen i militär taktik mm. Men det är då bättre att söka sig till frivillig organisationerna. Det finns mer att skriva om detta. Och inte att förringa alla de som skulle vilja bidra.
Det stora problemet är att civila personer och boningar mm då kommer att kunna räknas som giltiga måltavlor.
Alla som innehar någon slags skjutvapenlicens kommer att vara en måltavla. De och de som bor tillsammans med dem. Om de bor i lägenhet eller hus kvittar lika. De byggnaderna kommer bli måltavlor, och därmed samtliga personer som vistas där.
Hört talas om Ukraina? Där är civila mål oavsett innehåll.