Av fanjunkare Sven Lundin, Livgardet

Förord: Försvarsmaktens nya automatkarbin är nu ute på vissa förband för att testas i verksamheten. Detta efter en långdragen och stormig upphandling. Och nu återstår frågan: Är det nya vapnet Automatkarbin 24 något att ha?

/Redaktören

---

Vapen på väg

Under hösten 2024 är planen att den första serieleveransen av Automatkarbin 24 (AK24), tidigare benämnd Självskyddsvapen 24 (SSV24), ska nå Försvarsmakten (FM). Inledningsvis har det under våren genomförts utbildning av instruktörer på dels Markstridsskolan (MSS) och Hemvärnets stridsskola (HVSS). Under hösten genomförs truppförsök på ett begränsat antal förband innan AK24 införs på större bredd och inititalt prioriteras anställda förband. Den nya automatkarbinfamiljen byggs som bekant av finska SAKO och ska införas i en version med kortare pipa, AK24, och i en version med längre pipa, AK25. I ett senare skede införs även ett skarpskyttegevär. Automatkarbinfamiljen införs införs i hela FM och ersätter såväl AK5 som AK4.

I skrivande stund (juli 2024) är konfigurationen av AK25 fortfarande inte fastställd där den stora frågan är det omdiskuterade valet av kaliber: 5,56×45 eller 7,62×51. Den exakta fördelningen mellan vem som får AK24 och vem som får AK25 verkar heller inte vara helt klar.

Uppbyggnad

Hur fungerar då vår nya autotmatkarbin? För några veckor sedan hade jag möjlighet, tack vare HVSS, att provskjuta AK24 med ca 100 patroner på avstånd 20-150m. Vapnet levereras med vapenrem, verktyg, främre grepp samt Magpul PMAG.

Går vi genom AK24 topp till tå så hittar vi längst fram en flamdämpare av ”birdcage”-typ gjord av finska Ase Utra. Denna har även ett integrerat snabbfäste för signaturdämpare från bland annat Ase Utra. Snabbfästet kommer även användas för att montera lösskjutningsanordningen. Signaturdämpare köps in i mindre antal och kommer inte tilldelas på bredd.

Flamdämparen är monterad på en 11,5” / 290mm lång pipa. Ovanför pipan hittar vi gassystemet som är av typen kortslagig pistong motsvarande det som återfinns på t.ex. HK 416 eller LWRC M6. Skillnaden mot AK5 (långslagig pistong) är att pistongen i detta fall slår till mekanismen och skickar den bakåt utan att själv följa med i rörelsen. Jämför med en biljardkö som träffar en biljardboll. Gasystemet har vissa justeringsmöjligheter beroende på om t.ex. signaturdämpare ska användas eller ej.

Runt pipan och gassystemet finns handskyddet. Handskyddet har en genomgående Picatinny-tillbehörsskena på ovansidan samt MLOK-fästen på övriga delar av handskyddet. Detta kommer markant underlätta ergonomisk montering av tillbehör som lampa och laser. Handskyddet är friflytande vilket kraftigt förbättrar träffsäkerhet och precission jämfört med AK5C. Särskilt vid skjutning med olika former av stöd.

På handskyddets främre respektive lådans bakre del finns även reservriktmedel av typen Magpul MBUS Pro. Huvudriktmedel för AK24 är RP 18B EHV (Aimpoint Comp M5). Längst bak på lådan finns, som brukligt på AR15-system inkl derivat, manöverhandtaget som är dubbelsidigt.

I underbeslaget hittar vi några av AK24 främsta fördelar jämfört med AK5. Magasins- och sistaskottspärren är dubbelsidiga och handhavandet är i princip identiskt för höger- och vänsterskyttar. Detta medger också för högerskyttar att kunna haka upp mekanismen på sistaskottspärren utan att släppa pistolgreppet med skjuthanden. Som högerskytt kan man också välja att frigöra mekanismen med skjutfingret istället för med stödhanden vid en omladdning.

Säkringsomställaren är såklart också dubbelsidig och har jämfört med en normal AR15/M16-säkring kortare väg mellan sina lägen. Vapnet kan inte säkras efter det har blindavfyrats (jämför KSP58/90).

Trycket är ett två-stegs trycke (motsv AK5) och är nog bland de bästa trycken jag skjutit i ett tjänstevapen. Man kan jämföra känslan lite med ett Geisselle SSA.

På underbeslaget hittar vi även pistolgrepp (Magpul MOE) och justerbart axelstöd (Magpul CTR). Axelstödet går inte att fälla eller vika in.

Användning
Jag upplevde vapnet som väldigt intuitivt och lättanvänt. Knappar, reglage etc sitter där man förväntar sig och man får väldigt snabbt förtroende för vapnet. När man handhar vapnet får man en premiumkänsla. Allt känns tight, väl inpassat och snyggt bearbetat.

Rekylen är snäppet snärtigare än AK5C men väldigt kontrollerbar. Vapnet beter sig förutsägbart och det var lätt att läsa sina riktmedel och nästan direkt kunna avgöra träffläget.

Vid samtal med instruktörer från HVSS som skjutit mer med AK24 rapporterades även att precisionen på 200-300m var över förväntan.

Att vapnet inte kan säkras efter blindavfyrning har gett upphov till viss diskussion. Hur ska vi göra vid laddning av vapnet? Ska vi gå runt med osäkrade vapen efter patron ur?

Om jag får bestämma: Ladda vapnet genom att haka mekanismen på sistaskottspärren, säkra, för in ett nytt magasin och för fram mekanismen med sista-skottspärren. Vapnet laddas i säkrat läge samtidigt som man får en repetition på ett eldhandgrepp (omladdning).

Kan vi vidare hantera att våra kulsprutor är oladdade/osäkrade idag borde det inte vara något problem med våra automatkarbiner heller.

Sammanfattning
De vapnen som nu finns i Sverige, och som jag sköt med, tillhör en förserieleverans. Kan serieleveranserna bibehålla samma fina kvalitet, och inget talar emot detta, så har vi något riktigt bra att se fram emot.

Vapnet inger en riktigt fin premiumkänsla och är väldigt lättskjutet. Läste du riktmedlet i B-zon? Ja, då sitter också träffarna där.

Om du vill se allt i rörlig bild har jag en kort film på mitt Instagramkonto där jag förevisar alla funktionerna. Följ länken här.