Av kadett Dennis Lundin
Har du vad som krävs för att hantera din stridsparskamrats akuta stress? Bilder från Ukraina visar att akut stress kan medföra att individer hamnar i det som kallas frystillstånd. Ta gärna en titt på en video från Ukraina där en soldat tydligt har hamnat i detta tillstånd. Hur skulle du ha hanterat den här situationen? Har ni i ditt förband pratat om vad som kan hända med kroppen under stress eller har du själv varit så pass stressad att du har varit oförmögen att agera och hur tog omgivningen emot dig då?
Jag vill börja med att säga att jag inte är någon form av psykolog eller expert i ämnet, endast en enkel kadett som vill visa hur andra länder har metoder för att omhänderta akuta stressreaktioner. Att krig kan framkalla stressreaktioner kan vi nog alla förstå. Men att hamna i en sådan reaktion under övning kan vara omöjligt att uppnå. Därför ser jag ett behov i att diskutera stressreaktioner och metoder för stresshantering, för att göra oss redo inför skarpa uppgifter.
Stress kan definieras som “En upplevd obalans mellan de krav som situationen ställer på oss och de resurser vi har att hantera kraven, vilket bidrar till tankemässiga, känslomässiga, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner” (Börjesson, Espevik, Bergman 2023).
Det finns olika typer av stress: akut stress, ackumulerad stress och långvarig stress. Akut stress är den omedelbara fysiska mobiliseringen som sker när vi ställs inför en hotfull situation. Vanliga reaktioner på akut stress kan vara kamp eller flyktreaktion med förhöjd puls, sämre finmotorik och obehag i magen/illamående. Det kan också bli en frysreaktion där vi blir helt stillastående och försöker avgöra om vi ska gå till kamp eller flykt (Börjesson, Espevik, Bergman 2023).
Den utbildning jag fick i hantering av akut stress när jag arbetade som soldat var lika med noll. När jag senare gick gruppchefsskola hade vi ett pass som vi pratade om stress och vilka reaktioner som kunde uppstå. Men vi lärde oss aldrig hur vi skulle hantera en uppkommen situation, till exempel om en kamrat skulle drabbas av ett frystillstånd. Som kadett har utbildningen inom stress varit mycket bra och vi har fått testa på hur vi själva och andra reagerar på stress. Fokus har dock för det mesta legat på att förebygga, känna igen sina egna reaktioner samt förstå hur jag själv och andra kan reagera, mindre på hur vi ska hantera andra som fastnat i en akut stressreaktion.
Norge har sedan 2022 använt en metod som de kallar för ReSTART för att kunna omhänderta individer som har fastnat i en akut stressreaktion. Denna metod grundar sig i den amerikanska metoden iCOVER, som i sin tur kommer från det israeliska försvaret, där metoden har varit en obligatorisk utbildning för alla soldater (media.defense 2022). En artikel som studerat resultaten av användandet av iCOVER visar att soldater känner sig mer trygga att hantera uppkomna akuta stressreaktioner, en trygghet i förbandets möjlighet att hantera dessa samt mer benägna att anmäla till dennes chefen om händelser och diskutera akuta stressreaktioner (Adler, Gutierrez 2022).
Norges försvar har definierat akut stressreaktion enligt tre kategorier (Forsvaret 2022):
- Frys. Soldaten fryser helt
- Desorienterad. Soldaten verkar vara helt apatisk, verkar vara i sin egen värld och svårt att få kontakt med.
- Aggressiv. Soldaten har mer av panikbeteende och är mer utåtagerande.
Ett fel hanterande av en sådan reaktion kan till och med förstärka reaktionen. För att ta ur soldaten ur denna reaktion nyttjar de därför metoden ReSTART.
Re: Står för ”Registrera ASR”. Konstatera att det faktiskt är en akut stressreaktion och att det inte finns några uppenbara fysiska skador.
S: Står för att ”Skapa kontakt”, detta genom fysisk kontakt.
T: På norska ”Tillby fellesskap”, på svenska ungefär ”erbjud kamratskap”. Få personen känna att den inte är ensam.
A: ”Avklara fakta”, med andra ord fråga personen om enkla saker exempelvis namn och förbandstillhörighet.
R: ”Reetablera tidslinje”. Redogör för vad som har hänt för att inte skapa någon förvirring.
T: ”Tillbaka till uppgift”. Sätt personen på enklare och överkomlig arbetsuppgift.
I den här filmen från Norges försvarsmakts Youtube förklaras ReSTART genom ett praktiskt exempel.
Resultaten visar på att tryggheten ökar i en grupp som har kunskap i metoder för att hantera dessa reaktioner och möjliggör därför en ökad effektivitet i gruppen. En soldat oförmögen att agera är en soldat som inte kan verka. Det psykiska välmående och funktion hos en soldat är minst lika viktigt som det fysiska. Finns det en anledning till att vi inte har infört något sådant system? Om inte är mitt förslag att ett liknande system på bredd bör implementeras i Försvarsmakten.
Referenser:
Adler, A. B. and Gutierrez, I. A. (2022) ‘Preparing Soldiers to Manage Acute Stress in Combat: Acceptability, Knowledge and Attitudes’, Psychiatry, 85(1), pp. 30–37. doi: 10.1080/00332747.2021.2021598.
Börjesson, M, Espevik, R, & Bergman, D, 2023. Stress i teori och praktik, Försvarshögskolan.
Militär Debatt 
Låter som ett rimligt förslag.