Av fanjunkare Erik Schooner, vapenofficer Markstridsskolan
Denna text är en meningsväxlingen mellan major Henrik Lundberg och fanjunkare Sebastian Ljungberg om närkampens roll i stridsutbildningen. Jag vill börja med att påpeka att det är roligt att läsa dessa två intressanta texter så här i juletid. De vise männen hade varit stolta!
Nivåindelning av utbildning
Sedan 2021 har Försvarsmakten börjat dela in utbildningar i BAS – TILLÄGG – SPETS. Vi hittar nivåerna inom skjututbildning och närkamp och förhoppningsvis inom en snar framtid inom andra områden.
Oavsett var nivån för godkänt ligger vid BAS-utbildningen eller de olika tilläggs- och spetsutbildningarna så handlar det om att göra brukaren tillräckligt bra för sin uppgift, oavsett om det handlar om skjutning eller batongslag.
I skjututbildningen syftar utbildningstiden och kompetensprovet till att ”utveckla skickliga skyttar, chefer och eldenheter som behärskar eldstriden och kan lösa elduppgifter.” Detta framgår av Reglemente Skjututbildning (R SKJUTB) 2021. Jag som chef över en eldenhet kan omöjligt acceptera att min eldenhet inte kan lösa sin elduppgift.
Skyddsvakter och Hemvärnet
Skyddsvaktens varande och utbildningen av sådana är en annan diskussion, som berörs i major Henrik Lundbergs artikel.
För den här artikelns skull utgår jag från fred i riket. Hur och med vilka verktyg de löser sin uppgift i fred kontra krig är en annan sak.
En skyddsvakt ska bära skjutvapen, skyddsvaktsbevis samt skyddsvaktsarmbindel. Det har inte Försvarsmakten bestämt utan det regleras utanför vår myndighet. Skyddsvaktens uppgift är att bevaka ett skyddsobjekt och inom sitt skyddsobjekt och i dess närhet har de samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott.
Skyddsvakten måste alltså kunna lagtext och omsätta den praktiskt med ett stridstekniskt perspektiv, vi är ju ändå militära skyddsvakter.
Uppgiftens krav
När skyddsvakten agerar ska den agera enligt proportionerligt, dvs använda rätt mängd våld som situationen kräver, vilket innebär att skyddsvakten kan använda fängsel/batong när det inte är nödvändigt, proportionerligt eller möjligt att använda skjutvapen. Nu är vi nere på handgemängavstånd eller rättare sagt närstridsavstånd. Hur säkerställer jag att mina skyddsvakter inte blir skadade vid ett ingripande? Jag är ansvarig för att ge dem en adekvat utbildning.
Vi måste vara pragmatiska och hitta lösningar men lösningen ska inte vara att tumma på soldatens utbildning. Som chef måste jag veta att soldaterna jag ger i uppgift att bevaka och skydda, med dödligt våld om så krävs, gör det på sådant sätt att de inte är en fara för sig själva eller tredje part.
Räcker utbildningstiden?
Mängden system, utrustning och utbildningar som idag finns och är på väg in i Försmaken äter utbildningstid och mycket av det vi lär oss måste repeteras. Vägen framåt är inte att tumma på utbildning utan att ge våra soldater och sjömän tid att nå de fastställda färdighetsnivåerna. För närkamp och skytte så är det arméchefen som fastställt nivåerna, inte excentriska fanjunkare vid MSS.
Militär Debatt 
I sista stycket:
”repareras” bör bytas ut mot ”repeteras”
Annars är texten bra.
hälsningar Hans
Har inte Hemvårns chefen redan tagit ett beslut att Hemvärnet skall utrustas med 5.56? Bara undrar.
väl sagt och skrivet!
För hemvärnet är det, som tidigare nämnts, just tiden som är begränsande. En soldat i bevakningskompani har fyra obligatoriska tjänstgöringsdagar per år. Skyddsvaktsutbildningen inklusive närkampsblocket måste därför rymmas inom den tiden för att kompanierna ska ha möjlighet att förnya godkännanden som skyddsvakt allteftersom dessa går ut. I praktiken innebär det att färdighetsnivåerna bestäms av tiden, inte tvärtom.
Att bli förordnad skyddsvakt är ingen rättighet och att kortaste kontraktstiden för Hv är fyra dagar är ingen naturlag.
Antingen uppfyller individen kraven för att vara skyddsvakt eller inte. Det spelar ingen roll om soldaten i hemvärnet om fyra dagar eller yrkesanställd.
En soldat som inte är förordnad skyddsvakt kan fortfarande lösa uppgifterna skydda/bevaka. Soldaten kan vara post vid ett skyddsobjekt och kan om det finns förordnade skyddsvakter på plats agera under deras ledning då de kan agera förman åt underställd personal. En soldat ska inte och bör inte få polismans befogenheter vid skyddsobjekt, det är en rättstasfråga.
Övrigt anser jag att ersättningarna till Hv ska öka. Det är orimligt att ersättningarna inte hänger med utökat ansvar
Grundproblemet här är väl som så ofta att det finns krav som inte går ihop. Först och främst att en skyddsvakt ska genomgå x timmar utbildning var 5:e år. Sen att bevakningssoldater ska ha godkänd skyddsvaktsutbildning, och att denna ska genomföras inom ramen av ordinarie tjänstgöringstid. Slutligen att bevakningssoldater ska ha 4 dagar obligatorisk tjänstgöring per år.