Av Tobias D, hemvärnssoldat
Hemvärnet är en unik del av Sveriges försvar, då det är byggt på frivillighet och en stark vilja att bidra till nationens säkerhet. Denna lojalitet är en av organisationens största styrkor, men det är också här utmaningen ligger. För att Hemvärnet ska vara en stabil och uthållig resurs krävs långsiktig planering och förutsägbarhet – inte kortsiktiga beslut eller en kultur som präglas av ja-sägare och kompismentalitet. Om man inte vill riskera att ses som arméns lillebror så tenderar man att säga ja till det mesta.
När vi ser framåt och funderar på hur vi kan anpassa oss till Sveriges nya roll som NATO-medlem, är det tydligt att vi står inför den enskilt största förändringen i Hemvärnets historia. Men denna omställning får inte ske på bekostnad av vare sig organisationens stabilitet eller de frivilligas engagemang. Istället måste vi bygga med långsiktighet och förståelse för organisationens unika förutsättningar och utmaningarna som kommer med dom (jobb, familj, hemvärnstid, fritid, ekonomi).
Utmaningar för Hemvärnet
Hemvärnet står inför flera utmaningar. En av dessa är bristen på en tydlig och förankrad planering, Det går nu fort och information flödar i olika medier men även internt, vilket skapar bland annat informationsgap som leder till osäkerhet och feltolkningar. Detta är särskilt problematiskt i en organisation där varje frivillig resurs är värdefull och tiden är begränsad.
En annan utmaning är den kultur av ja-sägande som ibland kan prägla verksamheten. Att alltid hålla med eller undvika att ifrågasätta kan framstå som lojalt, men det riskerar att bli kontraproduktivt. Om vi inte vågar lyfta problem eller säga nej när det behövs, skapas en miljö där små problem snabbt kan eskalera till stora utmaningar.
Bemötande av förslag
Behovet av att Hemvärnet ska kunna samarbeta med andra NATO-styrkor och anpassa sig till nya krav på internationalisering är både rimligt och fullt naturligt. Men här föreslås också att Hemvärnet skulle kunna placeras utomlands för att bevaka svensk utrustning eller eskortera NATO-styrkor genom Sverige. Om detta är ett önsketänkande eller ett faktum återstår att se. Men det väcker hos mig ett antal frågor som man bör ha svar på innan man från Rikshemvärnsstaben börjar viska i korridorerna.
Med vilket mandat ska vi tjänstgöra? Detta är viktigt för det styr tillgängligheten av personalen i förbanden det är också något som behöver utredas hur ofta detta skulle kunna ske. För det finns oftast både familj och arbetsgivare som kommer ha en åsikt i detta. Delvis aktivering av enskilda förband så att tjänstgöringen sker under plikt fungerar ju för att juridiskt skydda enskilds anställning, men ersättningen lämnar helt klart en del att önska. Sker aktivering tillräckligt ofta så kommer vi nog se ett frånfall av personal pga ekonomi.
Om vi gör det frivilligt genom en anställning så finns inget juridiskt skydd och händer det tillräckligt ofta så kommer troligen civila arbetsgivare att tröttna. För oftast så finns det ju en 100% anställning som styr vår vanliga vardag.
Optimism och ja-sägare
Det är ingen tvekan om att detta är en spännande och ambitiös och möjligen rimlig vision. Men det innebär också att innan vi går vidare med sådana förslag måste vi ställa oss frågan: Hur påverkar detta Hemvärnets grundläggande uppdrag och struktur? Hemvärnet är idag en organisation som verkar inom Sveriges gränser, och en sådan förändring skulle kräva betydande resurser, utbildning och omstrukturering. Hur säkerställer vi att detta inte sker på bekostnad av befintliga uppgifter och personalens möjlighet till att tjänstgöra?
Det sprids också brett ett önskemål att skapa en högre grad av professionalism inom organisationen, jag vill påstå att detta är en ambition som delas av många. Men det är viktigt att vi definierar detta och ger konkreta exempel istället för fluffiga önskemål. Istället bör fokus ligga på att försäkra att varje soldat har de verktyg och den utbildning som behövs för att klara av sina uppgifter – utan att belasta organisationen med orimliga krav. Var tydlig men inte orimlig i kravställan på förbanden. Om vi till exempel inför fler avancerade utbildningar eller nya system utan att ge tillräckligt med tid och resurser till implementering, riskerar vi att slita på engagemanget och effektiviteten.
Förslag för en uthållig utveckling
För att bygga ett uthålligt Hemvärn krävs konkreta åtgärder, som exempelvis nedan förslag:
- Långsiktig planering och tydliga riktlinjer Beslut måste tas baserat på noggranna analyser och med en tydlig inriktning. Detta inkluderar att definiera Hemvärnets framtida roll inom Försvarsmakten och vilka uppgifter som ska prioriteras.
- Utvecklad tjänstgöring Öka antalet tjänstgöringsdagar för att möjliggöra mer kvalificerade utbildningar och förstärka organisationens kompetens. Ett förslag är att införa ”utbildningsår” där kontrakterade dagar dubblas vartannat år. Skrota KU (kompletterande individuell utbildning). Prioritera förmågehöjning av förband, inte enskilda soldater.
- Förbättrad ersättning Nuvarande ersättningssystem är krångligt, förlegat och måste ses över. Ersättningen bör vara pensionsgrundande och tydligt kopplad till soldaternas insatser. Till exempel så ska chefer med månadsutbetalning få det som klumpsumma i slutet av året, samma som uppfyllt kontrakt, för att de är chefer – inte för administrativa uppgifter. Tillför en tidspott, exempelvis x antal SÄVA-timmar (särskild visstidsanställning) att tidsrapportera varje månad för administrativt arbete. Varför inte också ha som krav att det ska skrivas vad man gör så går det spara och sammanställa. Ekonomi har betydelse oavsett hur frivillig man är. Som exempel jag för min egen del har med mina antal tjänstgörings år ”bjudit” Försvarsmakten på +200 dagar pensionsgrundande inkomst.
- Stärk materielanskaffningen Beslut om nya system måste vara välkoordinerade och grundade i en tydlig förståelse för framtida uppgifter och förutsättningar att handha , förvara och öva med. Detta förhindrar att utrustning införs som inte är anpassad för verksamhetens behov.
- Konstruktiv kritik som en norm Att våga ifrågasätta och lyfta problem är avgörande för att stärka organisationen. Det är inte ett tecken på illojalitet utan på ansvarstagande och vilja att utvecklas. Vi måste kunna använda medinflyttandespåret, kanske chefs konferenser där det ges utrymme att komma till tal.
Avslutande reflektion
Hemvärnet har en central roll i Sveriges försvar, och dess styrka ligger i balansen mellan frivillighet, professionalism och engagemang. Men för att bevara och utveckla denna styrka måste vi bygga organisationen på en stabil grund av långsiktig planering och tydliga målsättningar. Genom att kombinera ambition med realism kan vi skapa ett Hemvärn som inte bara klarar dagens utmaningar, utan även morgondagens.
Vi har bara åtta dagar per år på oss att ”bygga Rom”. Låt oss använda dem klokt och strategiskt.
Militär Debatt 
Mycket bra synpunkter. Det är lätt att inte förstå frivillighet och därmed lätt att ta bort det som idag driver många att delta. En kultur där alla skall vara ja seägare gynnar ingen men tyvärr fungerar många så bland många chefer i organisationen.
Hur menar du ”Till exempel så ska chefer med månadsutbetalning få det som klumpsumma i slutet av året, samma som uppfyllt kontrakt, för att de är chefer – inte för administrativa uppgifter.”? Den ersättningen är väl till för administrativa uppgifter mellan övningarna? Man kan tycka att man bara ska behöva engagera sig på avtalstid men som chef fungerar inte det och så funkar det väl bättre att göra det administrativa arbetet på kvällar och helger när man själv kan ta sig tid, givetvis mot ersättning istället för att göra det på övningstid? jag tror att det blir svårt och väldigt olika på bataljonerna samt utbildningsgrupperna hur det ska tolkas. En fast ersättning minskar risken för ”fusk” för att få ut pengar.
Jag håller helt med dig om att antalet avtalsdagar bör öka och vara mer sammanhängande. Frågan är om det är möjligt med det samhälle vi lever i idag. Det är inget Försvarsmakten som myndighet kan ändra på utan då måste hela samhället ställa om för det. Finns nog ingen arbetsgivare som går med på det utan kompensation.
Att skrota Ku känns mycket dumt då det är ett tillfälle att utbilda soldater på mer tidskrävande mtr, varmhålla kompetenser, skapa förbandsanda och ökar engagemanget och intresset hos hemvärnsinstruktörerna. Det går att få ut mycket av ku om man gör det på rätt sätt.
Till alla inom the militära!
Jag vill framföra ett förslag för att stärka Sveriges försvarsförmåga genom utveckling av avancerade skyddssystem för soldater, fordon och infrastruktur. Målet är att minimera risken för förlust av liv, både inom det militära och civila samhället, genom innovativa material och teknologier.
1. Helkroppsskydd för soldaterGenom att använda syntetiska och återvunna material kan vi skapa ett lätt, flexibelt och skottsäkert skyddssystem utan att skada miljön. Förslag på material: Syntetiska nanofibrer – starkare än stål men extremt lätta.Grafen och kevlar – extremt starka och redan beprövade i skyddsmaterial.Återvunna polymerer från industriavfall – slitstarka och miljövänliga.
2. Skydd för militära fordon och infrastruktur Reaktivt pansar som absorberar energi från projektiler.Elektromagnetiska fält för att avleda missiler. Kamouflagematerial som kan anpassa färg efter omgivningen.
3. Störning av fiendens vapen och signaler EMP-system för att neutralisera elektronik i fiendens vapen.Störfrekvenser och mikrovågsteknik för att avleda drönare.Radarabsorberande material för att minska upptäckt.
4. Internationellt samarbete och kompletterande materialOm vissa material inte finns i Sverige kan vi samarbeta med länder som har hög säkerhetsstandard och etiska principer, exempelvis:Japan – känt för sin noggrannhet och höga kvalitet inom teknologi.Länder med strikt säkerhetskontroll där fokus ligger på säkerhet snarare än kommersiella intressen.
5. Försiktighet vid användning av högteknologiI all utveckling av försvarsmateriel måste största möjliga försiktighet beaktas.Teknologin får aldrig användas vårdslöst eller för snabba affärsbeslut.All utrustning ska testas grundligt för att säkerställa att den enbart används i syfte att skydda liv.Vi måste undvika beroenden av länder eller företag som prioriterar vinst framför säkerhet.
6. Miljömedvetenhet och hållbarhetDet är avgörande att Sveriges försvar inte bygger på att skada vår natur. Därför ska:Inga skogar avverkas eller ekosystem förstöras för att skapa försvarsmaterial.
All skyddsutrustning utvecklas med syntetiska eller återvunna material.Fokus ligga på hållbar produktion och minimal påverkan på miljön.P.S. Ingen ska behöva dö som flugor i krig, som vi sett i andra länder. När andra förlorar liv i mängder, måste Sverige agera smart och försiktigt för att skydda sina soldater.
Jag hoppas att detta förslag kan bidra till diskussionen om hur vi kan stärka Sveriges försvar med moderna och hållbara lösningar. Jag ser fram emot möjligheten att diskutera detta vidare och bidra med mer detaljerad information vid behov.
Det var bara en ide. Jag säger inte att min planen supersäker bra idé. Det var bara ett förslag Jag kom på då genom att titta Ja man har ju väl drömt om att få en soldat en gång i tiden. Men den drömmen är nog förbi. Med vänliga hälsningar,
En individ i samhället.
Den här bilden var ju skissade av en annan snubbe Jag vet inte vem han är exakt men jag tror det är som ett exempel. Reagerar bara för att jag är mer rädd om liv. Inget annat. Jag är mot döden. Har du varit hem ska se om soldater förlorade liv. Man vill inte påminna hur det var ju Ukraina.