Av Sebastian Merlöv, överfurir 32. Undbat, VD Absfront AB och styrelseordförande Sweden Dynamics AB

Undertecknad har ingen formell eller akademisk utbildning som officer, krigsvetenskap eller liknande bakgrund som ofta måste vara kvalificerande för att få en röst i debatten och tankarna kring hur svenskt försvar kan växa på kort tid med tillräcklig kvantitet och en kvalitetsnivå som ger en fördel på slagfältet. Undertecknad är tidvis anställd överfurir på K3 och entreprenör inom IT-branschen sedan 1995.

Genom att ta del av officiella rapporter från Försvarsmakten och försvarsberedningen känner jag, och säkert många andra, en växande oro. Vi står inför en möjlig konflikt i vårt närområde inom 2–3 år, men det verkar nästintill omöjligt att växa armén under samma period med några nya bataljoner – än mindre en division.

Som VD för Absfront, ett snabbväxande företag i IT-branschen, ser jag med förvåning på hur man inom försvaret pratar om att ”tillväxa”. I näringslivet mäts kvaliteten på tillväxten, inte bara storleken – enligt ”Rule of 40” balanseras omsättningstillväxt med lönsamhet. Om man tex växer med 30% och har 15% i vinst når man talet 45. Under flera år under en normal ekonomi slog Absfront Rule of 40 varje år. 

Försvaret verkar däremot arbeta med linjär tillväxtlogik: fler värnpliktiga, fler utbildade – men inom samma gamla strukturer och begränsningar.

Det är just det skiftet försvaret behöver göra – från ”tillväxa” till verklig tillväxt.

Om vi på Absfront skulle växa så, skulle vi nå kanske 10 % årlig tillväxt – men inte målet på 200–250 MSEK på fyra år som jag som VD fått till mig från högre chef. Det kräver förvärv, teamrekrytering, innovation, och nya sätt att tänka. Det är just det skiftet försvaret behöver göra – från ”tillväxa” till verklig tillväxt.

Kvantitet och omsättning

Ukrainas erfarenheter 2022 visar att brigader snabbt förslits i strid – siffor som nämnts är 11 000 döda och 18 000 sårade på de första fyra månader. Det är Sverige som i vårt närområde behöver kunna ta steget upp – för vår egen säkerhet. Alla andra förmågor som flyg, flotta, långräckviddig bekämpning, avancerad ISR har våra NATO-partners i kraftigt övertag gentemot Ryssland, och de kan snabbt tillföras i händelse av krig. Men inte arméförband. Det är bara vi, Finland och Polen vi kan räkna med de första 4-6 månaderna. 

Så för att göra detta språng krävs en hockeystick-kurva: strukturell innovation, personalstrategier och tekniksprång. 

Och i ärlighetens namn räcker det inte att skriva artiklar. Man hade behövt ha ansvaret och mandatet.

Så ifall jag fick vara ÖB för en vecka?  

Då skulle mitt enskilda fokus vara hur vi kunde säkra upp att ha två kompletta armédivisioner stridsberedda innan 2028 med varsin huvuduppgift att bistå Finland respektive Baltikum.

Min ”att göra-lista” som ÖB

Min agenda skulle se ut enligt följande:

1. Etablera en ny typ av brigad: som kombinerar mekaniserade bataljoner med lätta infanteriförband där utformningen och förmågorna klarar hög tillväxt med erforderlig kvalitet utifrån erfarenheterna i Ukriana. Benämns Hybridbrigad 2025.
2. Aktivering av personalreserven: Vem införde regeln att när en soldat inte övats på 10 år så är den obsolet? Det finns ingen underbyggnad till en sådan slutsats. Den idén har motbevisats i Ukraina om inte annat. Åtgärda omgående. Utnyttja den välutbildade personalreserven för att bemanna nya enheter där samtliga upp till 50 år bör mönstras och krigsplaceras i de lätta infanteribataljoner om de inte matchar de övriga befattningarna i brigaden. Övriga in i Hemvärnet.
3. Personalen är den viktigaste resursen i tillväxt. ”Fältbefordra” dugliga soldater till gruppchefer, gruppchefer till plutonchefer, plutonchefer till kompanichefer osv . Utifrån duglighet, erfarenhet och inte utifrån nuvarande befälsprogram. Agera som att vi redan är i krig för att skapa ett förhandsläge. Avskaffa tidsgräns för soldaters och sjömäns anställningstider.  Fastställ en bonusmodell (likt muckbidrag) som betalas ut årligen och som varje 3-årsperiod under tillväxtperioden ger en extra premie. Öva alla förband vartannat år. Kalla in tidvis tjänstgörande soldater och reservofficerare om det krävs för att hantera större värnpliktskullar.
4. Snabb teknologisk utveckling. Fortsätt samarbetet mellan Försvarsmakten/FMV, försvarsindustrin och forskningsinstitut/FOI för att snabbt utveckla och implementera ny teknologi. Utifrån kriget i Ukraina måste drönarförmåga vara i fokus och utgöra förstärkningsvapen till gruppen, plutonen och uppåt tillsammans med utveckling av långräckviddiga patrullrobotar för bekämpning på djupet. Framför t ex anskaffande av raketartilleri där utbildingströsklar, underhåll och kostnader inte kan försvaras mot drönaralternativ.
5. Återställ Försvarsmaktens rådighet över sin egen dagliga verksamhet. Länsstyrelsen eller Trafikverket kan inte vara en expertmyndighet kring Förvarsmaktens möjlighet att bedriva övningsverksamhet. Försvarsmakten måste ha fri tillgång till alla övningsfält dygnet runt, året runt utan inblandning av andra myndigheter. Detta gäller även möjlighet att utbilda och öva med drönare utifrån nuvarande civila regelverk, luftsamordning m.m.
6. Kommersialisera och tryck ut större del av inköp på regementsnivå. Nyttja FMVs resurser där det verkligen är avgörande och krävs för att nå effekt. Flytta ut beslut kring inköp av ”basplattan” till regementen när det centralt saknas alternativ men också tillåt att regementen med sina olika behov kan göra inköp för större tester och verifiera behov kring olika typer av materiel, fordon m.m. 

Hybridbrigad 2025

Den svenska Hybridbrigaden är en koncept-idé som militär formation, utformad för att snabbt möta moderna hot genom att kombinera hög rörlighet, integrerad drönarkrigföring och förmåga att bli en del av det transparanta slagfältet.

Istället för att enbart förlita sig på tunga mekaniserade förband integrerar Hybridbrigaden lätt infanteri, modulära mekaniserade enheter och specialiserade drönarbataljoner – med förmåga att dominera inom mark-, luft- och elektroniska domäner.

Varje enhet från grupp och uppåt är utrustad med egna drönarsystem, vilket möjliggör realtidsunderrättelser, decentraliserad strid och ny teknik som autonoma drönarsvärmar.

Genom att utnyttja Sveriges välutbildade personalreserv, påskynda teknologisk innovation och investera i snabba utbildningsprogram, kan Hybridbrigaden bli operativt effektiv inom 2–3 år.

Det är en flexibel, skalbar och kostnadseffektiv lösning för att expandera Sveriges markstridskrafter från idag tre eller fyra till åtta eller fler brigader – samtidigt som man behåller ett teknologiskt övertag och hög operativ rörlighet i framtida konflikter.

Kärnprinciper för Hybridbrigaden

1. Modulär styrkedesign. Brigaden är utformad för att kunna agera flexibelt i varierande terräng, från urbana miljöer till täta skogsområden. Den modulära sammansättningen möjliggör för chefer att snabbt omstrukturera stridsgrupper utifrån uppdragets krav.

2. Integrerad drönarkapacitet i varje nivå. Varje grupp, pluton och kompani har egen UAV-förmåga, medan en central UAV-bataljon utför mer avancerade spanings- och attackoperationer på djupet av fiendens gruppering samt frontnära produktion av drönarmodeller till brigadens övriga enheter.

3. Hög rörlighet och etablerad uppdragstaktik
Brigaden prioriterar operativ smidighet, med förmåga till snabb omgruppering, utspridd strid och asymmetrisk bekämpning av numerärt överlägsna motståndare genom bakhåll, precisionsangrepp och manöverkrigföring.

4. Aktivering av personalreserven
Hybridbrigaden drar nytta av Sveriges välutbildade personalreserv för att snabbt kunna organisera nya enheter – särskilt med fokus på framväxande områden som drönarstrid, elektronisk krigföring m.m.

5. Teknologiskt övertag genom snabb innovation. Tätt samarbete med försvarsindustrin och forskningsinstitut påskyndar utveckling och införande av avancerad teknologi, inklusive autonoma drönarsvärmar och moderna ledningssystem för stridsfältet.

6. Låg tröskel för snabb uppbyggnad. Bygger på befintliga svenska styrkor, personalreserv och lättare materiel för att möjliggöra snabb operativ tillväxt – utan behov av tunga, resurskrävande förband

Exempel på uppbyggnad – ”Order of battle”

Effekter och fördelar vid etablering av Hybridbrigaden

Hybridbrigadkonceptet har potentialen att omforma Sveriges försvarsmakt till en flexibel, högteknologisk och snabbt skalbar brigad – redo att möta 2030-talets och framtidens utmaningar.

• Snabbhet och skalbarhet i insats och uppbyggnad
• Stärker det nationella försvaret i flera domäner
• Teknologiskt övertag till låg kostnad
• Ger asymmetrisk kapacitet mot numerärt överlägsna fiender
• Stärker Sveriges bidrag till NATO och nordisk säkerhet
• Positionerar Sverige som ledande inom framtidens försvar och försvarsteknologi

Hybridbrigaden utgör en framtidssäkrad styrkestruktur som tar till vara på Sveriges befintliga styrkor – välutbildad personal, teknologisk innovation och taktisk anpassningsförmåga.

Den erbjuder en realistisk väg för att stärka det nationella försvaret på ett kostnadseffektivt och strategiskt relevant sätt, och säkerställer Sveriges motståndskraft mot moderna, mångfacetterade hot.

Slutord

Vi måste växa. Att bygga två armédivisioner på tre år kan låta som en omöjlighet – tills vi inser att det vi saknar inte främst är resurser, utan modet att tänka nytt och kanske inspieras från delar av samhället som jobbat med tillväxt i decennier. 

Hybridbrigaden är ett exempel på att tänka fritt kring ”what-if” där vi redan har många av förutsättningarna: personalreserven, innovationsförmågan och insikterna från kriget i Ukraina. All tung utrustning finns i princip redan på plats eller är beställd.

Men så länge vi håller fast vid strukturer och logik från en tid då vi inte skulle växa, kommer vi heller inte kunna skydda det vi vill bevara. 

Om jag fick vara ÖB för en vecka så skulle jag skapat två divisioner med hybridbrigader de kommande tre åren.