Att bevara soldaten som människa

Av kapten Andreas Braw

Den här artikeln handlar om organisationen Repower som stöttar ukrainska soldater med mental återhämtning. Varje frontsoldat genomgår psykisk påfrestningar med återkommande exponering för våld, död och förluster. Många av dem har tjänstgjort vid fronten i flera år. Om du vill stötta arbetet så går det att swisha ett bidrag till 1234 765 897. 

Foto: Repower

Soldatens väg mot mörkret

Militär utbildning är av naturliga skäl fokuserad på själva organiserandet och utförandet av militärt våld. Men vad händer i längden med den som utför och utsätts för militärt våld i ett krig?

En psykisk stridsförlust innebär att en soldat är så mentalt skadad att den blivit stridsoduglig. Det är att likställa med andra skador som gör soldaten stridsoduglig såsom förlust av stora kroppsdelar. Idag finns det proteser som blivit så bra att vissa soldater kan tjänstgöra med ett konstgjort ben eller en robotarm. Men det finns inga proteser för ett trasigt psyke.

Detta har beskrivits på olika sätt genom åren. Som granatchock, stridsutmattning eller som PTSD. Försvarsmaktens forskningschef David Bergman kan ge en mer utförlig begreppsflora kring detta då det är hans forskningsfält. Begreppen beskriver till del olika fenomen, men leder till att soldaten slutar fungera som soldat. Då denna artikel inte är en vetenskaplig genomgång av begreppen väljer jag att inte fördjupa mig ytterligare i detta. 

Försvarsminister Pål Jonsson tillsammans med Vlad. Foto: Militär Debatt

Repowers arbete

I helgen besökte jag en filmvisning av en dokumentär om det svenska projektet Repower. Organisationen Repower erbjuder ukrainska soldater, främst sjukvårdare, en chans till psykisk återhämtning i Sverige. Det var en otroligt tankeväckande film, som jag tror skulle utgöra ett utmärkt pedagogiskt material i all militär utbildning. 

I filmen får vi följa en grupp sjukvårdspersonal från 37:e marininfanteribrigaden i Ukraina. De blir utvalda att lämna fronten för att genomgå Repowers program under två veckor. Soldaterna har varit vid fronten under mycket lång tid. De har räddat liv, förlorat vänner, misslyckats med att rädda liv och överlevt extrema situationer. När de lämnar fronten kommer de till en civil och ofarlig värld som nu är uppenbart främmande för dem. Soldaterna beter sig inledningsvis som om de har torgskräck och uppvisar tydliga stressymptom. 

”Att tända det mänskliga ljuset igen, att organisera tankarna och känslorna, kan göra soldaten stridsduglig igen.”

Tidigare specialförbandsoperatören Vlad, som nu jobbar åt Repower efter en allvarlig skada, berättade under filmvisningen starkt om hur kriget påverkat honom – det gör allting mörkare, hårdare. Det riskerar att förgöra soldaten som människa. Att tända det mänskliga ljuset igen, att organisera tankarna och känslorna, kan göra soldaten stridsduglig igen. 

Att häva den negativa spiralen

Repowers program går ut på att hjälpa soldaterna att återhämta för att hindra allvarliga psykiska skador. De får sova och äta, skratta tillsammans och att hantera sina trauman i gruppterapi. Soldater är av naturliga skäl inte så förtjusta i att visa sig svaga eller sårbara. Men under två veckor får de vara i naturen, testa nya aktiviteter och berätta om sina upplevelser. Frivillig individuell terapi erbjuds. De får träffa svenska militärer och berätta om sina erfarenheter. 

Programmet ger olika resultat för alla. För några blir samtalen med en psykolog ett sätt att återta den psykologiska kontrollen. För några väcker yoga, musik och konst liv i de känslor som gör oss till människor. För några blir det en befrielse att bara få skratta eller att sova utan att sväva i livsfara. För någon återuppväcks livet genom att få umgås med en häst eller att bara få promenera i tysthet. För gruppens ledare i filmen blev den bestående upplevelsen en enorm stolthet över vilka hans soldater är och vad de har åstadkommit. 

Repowers verksamhet finns även i Ukraina. Här i de karpatiska bergen. Foto: Repower

Mental uthållighet

Jag tror att Repower har hittat en helt vital aspekt av krigföring. För i det långa loppet förbrukas soldaten av kriget om mekanismer för att hantera mörkret saknas. Vi släcks som människor och blir i förlängningen psykiska förluster. Mitt intryck är att Repowers program verkligen lyckas tända ljuset för soldaterna igen och bygga en långsiktig stridsduglighet hos många av dem. Och jag tror att det är helt nödvändigt för att skapa hopp och mänsklighet i kriget. 

För oss som samhälle bör det vara viktigt att inte förbruka våra soldater i krig och att bevara deras stridsvärde. Om våra soldater och befäl förbrukas, så förbrukas även i längden våra förband. Repower, Svenska Soldathemsförbundet och liknande organisationer är privata initiativ, och den kraft som finns i civilsamhället är något våra soldater – och krigsförbanden – kommer att behöva. Det är också värt att reflektera över att många av de bästa ukrainska förbanden har egna stödorganisationer för soldater och anhöriga, inklusive psykologiska stödfunktioner. Tillsammans med krigsförbanden kan civilsamhället möjliggöra att stridsdugligheten upprätthålls.

Redan nu pågår etableringen av ett veterancenter i Sverige, Camp Valkyria, som vi tidigare skrivit om på Militär Debatt. Jag tror förvisso att dess värde i fredstid för våra utlandsveteraner är stort. Men i krigstid kan värdet av platser och organisationer som dessa bli enormt. De blir vitala i att lyfta soldaterna ur krigets misär och hjälpa dem att bevara sin mänsklighet tillsammans. Och det gör att de kan fortsätta strida tills kriget är vunnet. 

En reaktion på ”Att bevara soldaten som människa”

Lämna ett svar