Tema SOU: Förändring är möjlig

Av: Kenneth Felldén, arméförvaltare Förord: Temat med artiklar om Försvarsmaktens utbildning av yrkesofficerare fortsätter. Specifikt handlar det här om specialistofficersutbildningen, SOU. Men flertalet längre utbildningar inom Försvarsmakten tycks dras med samma problem: Frånvaron av tydliga utbildningsmålsättningar. Samma fenomen upplevs nämligen på både Officersprogrammet och Reservofficersutbildningen. Det finns säkert mängder av förklaringar till detta. Kan det vara så att vi fastställde utbildningens längd innan vi var klara … Fortsätt läsa Tema SOU: Förändring är möjlig

Tema SOU: Vilka specialistofficerare vill vi ha?

Förord: Härmed inleds vad jag som redaktör hoppas ska bli en serie artiklar om utbildningen vid Försvarsmaktens skolor. Specifikt handlar det här om specialistofficersutbildningen, SOU. Men flertalet längre utbildningar inom Försvarsmakten tycks dras med samma problem: Frånvaron av tydliga utbildningsmålsättningar. Samma fenomen upplevs nämligen på både Officersutbildningen och Reservofficersutbildningen. Det finns säkert mängder av förklaringar till detta. Kan det rentav vara så att vi fastställde … Fortsätt läsa Tema SOU: Vilka specialistofficerare vill vi ha?

Arméns nya taktikreglemente – Del 2: Innehållet

Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente är … Fortsätt läsa Arméns nya taktikreglemente – Del 2: Innehållet

Arméns nya taktikreglemente – del 1: Bakgrund

Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente … Fortsätt läsa Arméns nya taktikreglemente – del 1: Bakgrund

Befälsföring – Disciplin och förbandsanda

För något år sedan publicerades en nyhet om ”framtidens chefer” i armén. Artikeln höjde den nya tidens chef till skyarna, samtidigt som man tecknade en mörk bild av hur det ”var förr”. Varken personen som skrev artikeln eller officerarna som medverkade hade varit med förr, och deras bild av hur det var förr tycktes vara präglad av amerikanska filmer snarare än faktiska förhållanden. Under hundratals … Fortsätt läsa Befälsföring – Disciplin och förbandsanda

Arméchefen: ”Organisationskulturen måste förändras”

Generalmajor Jonny Lindfors är sedan en tid Sveriges arméchef. Han kommer från Kiruna och inledde sin officersbana på Lapplands jägarregemente. Han tar över en armé som är stadd i förändring. Under föregångaren Karl Engelbrektsson återgick Armén till att organisera sig i brigader. Värnplikten återinfördes. Men Armén dras också med åldrande materiel, långsamma processer och en förhållandevis låg tillgänglighet på sina krigsförband. Kan Armén förändras och … Fortsätt läsa Arméchefen: ”Organisationskulturen måste förändras”

Bör man vara specialistofficer till pensionen?

Årligen examineras någonstans mellan 300 och 400 sergeanter i Försvarsmakten. Förutsatt att den nya pensionsåldern 69 år lämnas orörd innebär det att någonstans kring 2500 specialistofficerare på sikt kommer vara mellan 55 och 69 år gamla.  Nu muttrar någon ”men det förstår du väl att inte alla kommer jobba kvar så länge”. För att svara på det vill jag säga följande:För det första, jag hoppas … Fortsätt läsa Bör man vara specialistofficer till pensionen?

Tre vägar till utveckling

Att arméer lägger ner oerhörda resurser på att förbereda sig på det förra kriget är en evig sanning. Det är såklart en generalisering, men det är likväl sant. Det är en ”recency bias”. Det vill säga att de händelser som inträffat nyligen, under det pågående kriget, tillmäts större vikt än historiska skeenden som kan vara mer relevanta för framtiden. Felaktig inlärningDet krig som nu utkämpas … Fortsätt läsa Tre vägar till utveckling

Att bygga GSS/T-förband för krig

Jag har nu varit GSS/T-kompanichef i nästan ett år. Det var en ganska främmande befattning för mig när jag fick erbjudandet. Jag trodde att jag skulle erbjudas tjänst som stabsmedlem eller ställföreträdande kompanichef efter mer än sju år som plutonchef på GSS/K-plutoner, men när förslaget kom från Livgardet så accepterade jag det direkt. På ungefär tio månader har vi nu kommit till det läge där … Fortsätt läsa Att bygga GSS/T-förband för krig

Alternativ till svensk ledning

Förord: Hur leder man ett militärt förband på bästa sätt? Det är en omöjlig fråga att svara på. Det beror på nationell militär kultur, förbandets uppgift och komplexitet och inte minst på chefernas utbildning. Det man kan säga med säkerhet är att det inte finns ETT sätt, och att vårt svenska sätt att leda kan förbättras. Skribenten Stabssergeanten söker efter utveckling i två böcker. /Redaktören … Fortsätt läsa Alternativ till svensk ledning