Under lång tid har reservofficerare setts som överflödiga i Försvarsmakten. Nu är behovet av dem enormt, men förståelsen för systemet är lågt. Samtidigt har personaltjänsten blivit så komplicerad att det är svårt att veta vilka regler som egentligen gäller. Fortsätt läsa Reservofficerare – efterfrågade och oönskade
Förord: ”Brigad” är sannolikt ett av de svenska ord vars användning har ökat mest de senaste åren. För närvarande byggs fyra svenska brigader upp. Tre av dessa är mekaniserade, med stridsvagnar och stridsfordon. Den fjärde, Livgardesbrigaden eller IB 1, är en infanteribrigad. Den ska år 2030 bestå av tre motoriserade skyttebataljoner och ett antal funktionsförband. Men hur går uppbyggnaden till? Vilka organisatoriska förändringar krävs för … Fortsätt läsa Infanteribrigadchefen
Av major Fredrik Ruuda Denna artikel syftar till att synliggöra min upplevelse av att Försvarsmakten inte värderar reell kompetens. Jag skriver detta för att bidra till det som är min förståelse av det ÖB benämner som ”ansvarsglädje” och ”det goda samtalet”. Min vilja är att Sverige ska få den bästa tillgängliga krigsorganisationen och med de mest kompetenta personerna för jobbet. Jag är troligtvis en falsk … Fortsätt läsa Sitter kompetensen i högskolepoängen?
Av major Karl Johan Larsson, Livgardesbrigaden Jag har varit reservofficer i 28 år och har under de åren upplevt både höga berg och djupa dalar i relationen med Försvarsmakten. Under dessa år har jag haft ett antal olika krigsbefattningar från pluton till brigadstab då jag har tjänstgjort mycket, men även under perioder fått veta att jag inte behövs i Försvarsmakten och därmed saknat krigsförbandstillhörighet och … Fortsätt läsa Reservofficerens tjänstgöring och utveckling – ett gemensamt ansvar
Av kapten Andreas Braw, kompanichef En ofta förbisedd resurs i Försvarsmakten är reservofficerarna. Många av dem har regelbunden tjänstgöring inom något av Försvarsmaktens förband, men vill gärna tjänstgöra mer. Andra har av någon anledning tappat kontakten med sitt förband eller saknar anställning som reservofficer men önskar bidra med sina kunskaper. Ofta besitter dessa officerare formella eller informella bristkompetenser och bör kunna nyttjas mer. Det räcker … Fortsätt läsa Digitalisera reservofficerarna
Av major Marcus Molander Förord: En ofta förbisedd resurs i Försvarsmakten är reservofficerarna. Det är utbildad befäl som till vardags arbetar civilt, men som kan användas både inom krigsorganisationen (KRO) och grundorganisationen (GRO). Det finns dock många tecken på att resursen utnyttjas för lite, felaktigt eller inte alls. Unga reservofficerare glöms bort på förbanden och har ingen tjänstgöringsplan. Personal övas inte i sina befattningar. Äldre … Fortsätt läsa Är reservofficerskåren en kamratförening?
Med rådande tillväxtbehov och rapporterade kapacitetsproblem i det militära utbildningssystemet vore det motiverat att överväga den utbildningsstruktur som tillämpas i bl a USA. Modellen är att erbjuda officersutbildning där militära inslag integreras med universitetsstudier, och dessutom ökar i intensitet under sommarloven mellan läsåren. Denna text vill i korthet skissa hur en motsvarande svensk modell skulle kunna utformas. Dagens KTH är arvtagare till Högre artilleriläroverket på … Fortsätt läsa Kan en officer utbildas på ett tekniskt universitet?
Jag har arbetat i Försvarsmakten i runt 12 år. Av dessa 12 år har jag varit facklig förtroendeman i två år, en period då jag lärde mig mycket om systemet, Försvarsmaktens avtal och framförallt vilka utmaningar som Försvarsmakten står inför nu i tillväxten. Det kom nyligen ut en artikel om att det fanns en akut officersbrist, men det är inte hela sanningen. Försvarsmakten har över … Fortsätt läsa Reservofficerarnas framtid i försvaret
Militär Debatt 