Drönare trotsar våra organisatoriska principer och kan upplevas som svårplacerade i vår dagliga verksamhet. Hur kan vi använda dem effektivare och bejaka den tekniska utvecklingen? Hur undviker vi att upphandla stora mängder drönare som är obsoleta innan de når förbanden? Thomas Vrenngård har besökt amerikanska marinkåren och skriver om sina intryck och lärdomar för Militär Debatt. Fortsätt läsa Så kan vi bli bättre på att jobba med drönare
Av Kapten Robert Johansson, stridsledare vid 42. Pbat Ett av mina få minnen från lektionerna på Karlberg handlade om organisationers lärande. Föreläsaren berättade om kulsprutans införande i olika länder före första världskriget, och hur alla drog slutsatsen att den skulle ge förödande effekt på fienden. Få drog däremot slutsatsen att fienden skulle ha samma vapensystem, och att det skulle påverka deras egna förband på samma … Fortsätt läsa Pansartruppernas framtid på det transparenta slagfältet
Av Överstelöjtnant Ola Sandberg Inledning Försvarsmakten har valt uppdragstaktik som ledningsfilosofi. Till skillnad mot centraliserad ledning där en chef högre upp i kedjan bestämmer allt, kan uppdragstaktik innebära en hög grad av autonomi för chefer på lägre nivåer, förutsatt att de arbetar mot sin chefs kommunicerade målbild. Militära organisationer väljer den ledningsfilosofi som överensstämmer med landets och organisationens strategiska kultur och därför går det inte … Fortsätt läsa Uppdragstaktik eller kreativitet?
Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente är … Fortsätt läsa Arméns nya taktikreglemente – Del 2: Innehållet
Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente … Fortsätt läsa Arméns nya taktikreglemente – del 1: Bakgrund
Förord: Hur leder man ett militärt förband på bästa sätt? Det är en omöjlig fråga att svara på. Det beror på nationell militär kultur, förbandets uppgift och komplexitet och inte minst på chefernas utbildning. Det man kan säga med säkerhet är att det inte finns ETT sätt, och att vårt svenska sätt att leda kan förbättras. Skribenten Stabssergeanten söker efter utveckling i två böcker. /Redaktören … Fortsätt läsa Alternativ till svensk ledning
Det gläder mig väldigt mycket att det finns officerare som vill diskutera taktik. Officerens existensberättigande är i grunden att utarbeta och genomföra stridsplaner. Det senare genom att leda förband eller med strid förknippat stabsarbete. Texten här är lite längre än vad jag tänkte mig när jag utlovade en kommentar till fänrik Willy Gröndals artikel om mekaniserat kavalleri. Men taktik är ett utomordentligt mångfacetterat ämne, som … Fortsätt läsa Replik: Problemen med mekaniserat kavalleri
Reglementet avseende taktik och metoder för pansarförbanden är inte nödvändigtvis överförbara till P18 och Gotlands unika situation. Härvid måste en taktikanpassning ske. P18 bör ta lärdomar från den typ av strid som jägarförbanden bedriver och således bilda det mekaniserade kavalleriet. Gotland har sedan länge utgjort en central del till varför en eventuell motståndare kan tänka sig att angripa Sverige. Gotland är ett ypperligt område för … Fortsätt läsa Det mekaniserade kavalleriet
Förord: Kriget förändrar människors liv, men det förändrar också personerna som utkämpar kriget. Många svenskar – ingen vet exakt hur många – åkte till Ukraina vid krigsutbrottet för att försvara Ukraina och Europa. Många av dem är fortfarande kvar. Några har stupat i striderna, några har skadats. I januari fick jag kontakt med Andreas. Andreas är en småbarnsförälder från en svensk småstad. Tidigare var han … Fortsätt läsa Krigsfrivillige Andreas: ”Det är som första världskriget”
Om förra artikeln handlade om att med eld nedhålla fienden så utgår denna artikel från den motsatta sidan, dvs att undvika både att bli nedkämpad och att motverka effekten av att bli nedhållen. Vi utgår från ett retroperspektiv från renässansen till nutid. Det är inget inlägg i debatten manöver mot utnötning, men beslutar man sig för att sätta fältspaden i backen så ska det bli … Fortsätt läsa Värnkraft – frontalt skydd och flankerande skjutriktning
Militär Debatt 