Nya kollektivavtal för Försvarsmaktens piloter är klara sedan slutet av juni. De är omfattande och innebär goda möjligheter för att pilotyrket i Försvarsmakten ska fortsätta vara en attraktiv karriär och att myndigheten kan bibehålla konkurrenskraften mot den breda arbetsmarknad yrket utsätts för. Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas Intresseorganisation (FPI), gav oss en närmare insikt i arbetet bakom avtalen och vad avtalen innebär.

Introduktion

Anledningen till missnöjet bland piloterna var förändrade pensionsavtal, låg lön och dålig löneutveckling samt en mindre tillfredsställande karriärmöjligheter. Missnöjet innebar att många piloter ansökte om tjänstledighet för studier för att växla karriärbana från Försvarsmakten mot en civil karriär. Innebörden av dessa tjänstledighetsansökningar var inte goda nyheter för Flygvapnet. De innebar högre arbetsbelastning för de som var kvar i tjänst, kompetensförlust samt ökat tryck på organisationen som redan var hårt pressad och underbemannad. Situationen blev inte lättare av att Europa befinner sig i krig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Avtalet

Det nya avtalet heter AFF och har ersatt det gamla ALFF. De innehåller bland annat:

• Ett lönetillägg för dem som är i flygtjänst.
• Pensionsavsättning för de som inte har den gamla 55-pensionen (förmån som innebär att pensionera sig vid 55 års ålder).
• Lönetillägg för individer under utbildning som inte är arbetstidsreglerade.

Förutom dessa förbättringspunkter innebär de nya avtalen även en tydligare samverkan mellan Försvarsmakten och ATO (arbetstagarorganisationerna). Dessutom är flera tillägg nu värdesäkrade genom årlig uppräkning gentemot prisbasbeloppet.

På frågan om vad innebörden av de nya avtalen är, svarade Per-Martin: “Den stora förändringen för piloterna är att lönerna är mer jämlika jämfört med de andra myndigheter som bedriver flygtjänst. Nu finns det en rimlig avtalsbild som återspeglar svårighetsgraden och ansvaret i arbetet. Flygvapnet har därmed väsentligt bättre förutsättningar att behålla och attrahera den erfarenhet och kunskap som man har lagt ner så mycket pengar på att utbilda”.

Det tidigare avtalet (ALFF) nådde inga större framgångar från piloternas synvinkel. Problemen kvarstod och tjänstledigheterna tycktes fortfarande vara ett faktum. När de nya förhandlingarna togs upp igen verkade det finnas en större vilja hos arbetsgivaren att komma i mål med avtalen och därmed diskutera de punkter som faktiskt behövdes för att nå en rimlig avtalsbild. “ALFF-förhandlingarna (som de kallades) togs upp igen i våras efter att ha strandat 2022 på grund av att man inte kom överens. Denna gång upplever jag att det fanns en annan lyhördhet. De centrala parterna ville fördjupa sin kunskap kring piloterna, deras yrke och karriärutveckling. Både flygvapnet och FPI bjöds in till diskussion och tillsammans skapade vi en bredare förståelse för allt som hänt och vad som var på väg att hända. När förhandlingarna sedan gick in i sitt slutskede så var det åter de centrala parterna som förhandlade enligt rutin.”

Han fortsätter: “Det var tydligt att båda parterna ville nå i mål med förhandlingarna denna gång. Det är väl rimligt att anta att båda parter i grunden vill samma sak. Ett bra avtal som gör att man kan behålla sin kompetens och utveckla organisationen. Så det fanns egentligen ingen divergerande målsättning. Det gäller att hitta en bra balans i alla delar av avtalsbilden som båda parter är villiga att gå med på.”

Frågan om personal är en av Försvarsmaktens viktigaste frågor idag. Försvarsmakten har inte bara problem att behålla kompetens inom Flygvapnet utan även i de andra vapengrenarna. Den del av Försvarsmakten som jobbar med personalfrågor har mycket att stå i och många problem att lösa. Därför blev det en del friktioner i förhandlingarna med tanke på det ansträngda läge organisationen befinner sig i. “Det största problemet som jag upplevde att vi stötte på var bristen på förståelse för organisationen på central nivå. Men jag har också full förståelse för att det är så. Den centrala parten i Försvarsmakten har nämligen minst lika mycket på sitt bord som andra stressade delar av Försvarsmakten. Jag tror helt enkelt inte att man hinner med att införskaffa sig den breda bilden som är nödvändig i detta läge”.

Facket

I förhandlingen har Officersförbundet varit den absolut viktigaste förhandlingsparten i Försvarsmakten. Försvarspiloternas Intresseorganisation (FPI) har bidragit med expertisen i frågorna, medan Officersförbundet har förhandlat. “Jag anser att fackets roll är synnerligen viktig i Försvarsmaktens personaltjänst. Och mycket av det är på grund av den svenska partsmodellen som vi har i Sverige idag. Facket ser till att personalens rättigheter och intressen skyddas och främjas. Man förhandlar om arbetsvillkor, vilket vi har sett i detta sammanhang, men man har också en stor påverkan på arbetspolitiken i stort”.

Behovet av fackligt engagemang hos Försvarsmaktens personal är stort för att på sikt bli en attraktiv arbetsplats, speciellt när organisationen växer och fler anställda tillkommer. “Som jag nämnde innan så bygger den svenska partsmodellen på att vi har fackförbund som förhandlar för och representerar arbetstagarna. Genom en stark arbetstagarpart så kan vi förhandla om löner och arbetsvillkor centralt. Men facket samverkar också med arbetsgivaren på alla nivåer i syfte att stödja och utveckla arbetsplatsen. Utan fackliga företrädare försvinner samverkan, och i förlängningen partsmodellen, som är en central del på den svenska arbetsmarknaden”.

Sammanfattning

I det stora hela har förhandlingarna nått framgång. Försvarsmakten ställs inför stora uppgifter inför framtiden och personal är en av de viktigaste frågorna i nuläget. Organisationen växer och blir större vilket sätter stora krav på att bibehålla gammal och ny kompetens som snabbt kan tillämpas hos nya kollegor och växande förband. Med det sagt borde försvarspiloternas arbetsmiljöfrågor vara till stor lärdom för Försvarsmakten i framtiden, vilket i sin tur ger oss bättre förutsättningar att undvika att liknande problem uppstår igen.

Oskar Hildman

Skribent, Militär Debatt