Jag har nu varit GSS/T-kompanichef i nästan ett år. Det var en ganska främmande befattning för mig när jag fick erbjudandet. Jag trodde att jag skulle erbjudas tjänst som stabsmedlem eller ställföreträdande kompanichef efter mer än sju år som plutonchef på GSS/K-plutoner, men när förslaget kom från Livgardet så accepterade jag det direkt. På ungefär tio månader har vi nu kommit till det läge där vi nu befinner oss. Jag kommer i denna artikel redovisa vad jag och resten av kompaniet lärt oss hittills.

GSS/T: En historia av misslyckanden
När yrkesförsvaret infördes så inspirerades man av olika Nato-länder i personalförsörjningen. I armén satsade man på blandade förband, där heltidstjänstgörande/kontinuerligt tjänstgörande soldater (GSS/K) blandades med tidvis tjänstgörande soldater (GSS/T). En bataljon kunde blandas på olika sätt, beroende på vilka krav som fanns på bemanning och insatsberedskap.

Utfallet av det hela blev lite olika, men på de flesta ställen vill jag påstå att GSS/T blev en flopp. Vi led under denna period av brister på officerare, erfarenhet av personaltjänst saknades på låg nivå och ansvaret trycktes ner i halsen på de unga fänrikar – däribland jag själv – som var chefer. Organisatoriskt var det en katastrof. En nyexaminerad fänrik som plutonchef kunde till exempel har tre grupper GSS/K under sig, medan den fjärde gruppen var GSS/T. Det förekom blandade kompanier där en av fyra plutoner var GSS/T eller den totalt hjärndöda lösningen att grundutbildskompaniet TILLIKA var ett GSS/T-kompani. Det var upplagt för fiasko. I en tid där det administrativa stödet till truppofficerarna var obefintligt valde alla förband som jag haft kontakt med att prioritera bort GSS/T. Statistiskt var det gynnsamt att anställa dem – det fick förbandet att se större ut på pappret och soldaterna kunde vara bra att ha i framtiden – men att försöka bygga något seriöst med dessa soldater var aldrig aktuellt på de flesta platser. 

Följden av detta blev en ömsesidig felinlärning. Förbanden, som alltid kom undan med att ignorera sina GSS/T lärde sig dels att fungera hjälpligt utan stora delar av krigsförbandet. Eftersom våra övningar anpassas efter tillgänglig personal blev resultaten ändå acceptabla. Förbanden kunde alltid ringa in sina bland GSS/T när det uppstod brister bland förbandets GSS/K, vilket fick GSS/T-delarna av förbanden att snarare likna bemanningsföretag än militära enheter. På detta sätt lärde förbanden sina soldater att en anställning som GSS/T i Försvarsmakten är värd ungefär lika mycket som en matchning på Tinder. Man hör av sig om andan faller på, men oftast är man upptagen med annat.

Varför GSS/T?
Våra GSS/T ger oss möjlighet att bygga förband med hög förmåga till låg kostnad. Soldaten är i tjänst en kort period varje år, men på den korta perioden är det möjligt att bibehålla och faktiskt rentav utveckla den förmåga som byggts upp under grundutbildning eller anställning som GSS/K. Med simpel kreativitet kan GSS/T också skapa förutsättningar för övriga förbandet att öva rätt (t ex genom att det faktiskt finns en sjukvårdsgrupp att överlämna skadade till) och minska trycket på GSS/K genom att bemanna beredskapstroppar (BertO) och regional beredskap (RBS). GSS/T-mekaniker kan under sina tjänstgöringsperioder understödja regementet eller flottiljen med reparationer (vilket mina mekaniker börjat göra). Men framförallt kommer GSS/T-soldaten att vara en pålitlig, kompetent och driven krigare den dagen vi behöver genomföra skarpa insatser, på svensk mark eller utomlands. Den nivå som en GSS/T når upp till om förbandet väljer att satsa på personalkategorins utveckling kan konkurrera med GSS/K och utklassar inkallade värnpliktiga.

Hur jobbar vi med GSS/T?
Egentligen består huvuddelen av min bataljon av GSS/T-rader. Bland annat nyckelfunktioner som spaningsplutonen, reparationsplutonen och sjukvårdsplutonen är GSS/T, och det gäller även två av skyttekompanierna. Även om jag formellt bara är kompanichef så är jag i praktiken chef över alla GSS/T på bataljonen. Just nu driver jag ett skyttekompani och en granatkastarpluton. Spaningsplutonen och sjukvårdsplutonen är under uppbyggnad. Alla plutoner leds av reservofficerare, de flesta är relativt unga reservare som utbildats på MHS Halmstad. Jag vill vara tydlig med att det finns andra förband som har lyckats betydligt bättre än vad vi har gjort, men jag tror att vi har åtminstone kommit en bit på vägen och därför vill jag dela med mig av hur vi arbetar.

Struktur i planeringen
Att arbeta med GSS/T kräver mycket struktur, något som för mig inte finns där naturligt. Jag har därför valt att följa handboken (H Pers T) så långt det går. Vi har skapat en GSS/T-säsong som börjar i augusti och slutar i juli. Under säsongen har alla plutoner i nuläget två övningsveckor. Dessutom har de två plutonshelger då fystester, kompetensprov och enklare repetition av t ex sjukvård och vapentjänst kan ske. Beroende på bataljonens behov kan upplägget självklart förändras. Under övningsveckorna följer plutonerna fastställda utbildningsmålsättningar. Jag har själv bestämt målsättningarna, men på sikt är min förhoppning att t ex spaningsplutonen utformar sina målsättningar i samverkan med S2. Sammanfattningsvis sker alltså övningar och insatser utifrån målsättningar och behov som i framtiden ska förmedlas av bataljonen, men som hittills har fastställts av mig som kompanichef.

Viktigt: Kontinuitet
Anledningen till att många soldater drar sig för att tjänstgöra är otydligt ledarskap, brist på kontinuitet, bristande förtroende för arbetsgivaren samt dåligt självförtroende då deras militära förmåga blivit sämre när de inte har fått tillfälle att tjänstgöra. Lösningen på detta är:

• Regelbunden tjänstgöring.
• Positivt och kollegialt bemötande.
• Tydliga krav och förväntningar.
• Kontinuitet och omtanke i ledarskapet.

Verksamhetsöversikt och tjänstgöringsplan
När bataljonens behov och och plutonernas målsättningar är fastställda bör man inventera vilka behov plutonerna har. Det kan vara korta befattningsutbildningar eller repetition av sådant som inte fungerat tidigare övningar. I vårt fall kan vi konstatera att förnyelse av skyddsvaktsbevis är ett konstant behov.

Nu är det dags att göra en verksamhetsöversikt och planerar när respektive pluton ska öva. Vi planerar allt på ett bräde, och sen håller vi oss till årsplanen. Utifrån denna årsplan för bataljonens GSS/T-plutoner skapar vi individuella tjänstgöringsplaner. Det är ett rätt omfattande arbete. Tjänstgöringsplanerna skickas sedan ut med post. Arbetstagaren ska fylla i sin tjänstgöringsplan och sedan skicka tillbaka den.

Att sortera och bokföra tjänstgöringsplanerna (vilket vi gör i ett Excel-ark som kallas Övningsanmälan) är ett ganska omfattande arbete som är svårt att hinna med ensam. Framförallt blir det lite jobbigt när man tappat kontinuiteten i övningsverkarsamheten, eftersom personalen inte är van vid processen. Här kan drivna soldater och gruppchefer aktiveras för att hjälpa till. På mitt kompani tolererar vi att soldater och reservofficerare missar någon av sina plutonsövningar, förutsatt att de istället tjänstgör med någon av sidoplutonerna istället.

Viktigt: Uppsägningar
Tjänstgöringsplanerna kommer visa vilka soldater som faktiskt är intresserade av att tjänstgöra. De soldater som INTE är intresserade av att tjänstgöra, eller som anser att de inte kan tjänstgöra, MÅSTE bort från förbandet – de kommer antingen att överföras till pliktförband, eller så kommer deras krigsplacering att upphöra. Se till att lägga tid på detta, annars förstörs kompaniets eller plutonens fundament, då dessa individer gör att tjänstgöringen blir godtycklig för samtliga. Vi kan inte ha ett konstant underbemannat stridsfordon för att skytten saknar tillräcklig motivation.

Du har inte rätt som arbetsgivare att säga upp personal på dessa grunder, men du får däremot vara rak och tydlig i din kommunikation. Uppmana dem vänligt men bestämt att avsluta sin tjänstgöring och göra plats för nya soldater om de inte har för avsikt att tjänstgöra. Se till att avslutet blir snyggt, om möjligt med avtackning men åtminstone med ett skriftligt tack för vederbörandes insats för försvaret.

Tjänstgöringsorder
När soldaterna fyllt i sina tjänstgöringsplaner och detta har bokförts av kompaniet så har soldaten tjänstgöringsplikt. Eventuell civil arbetsgivare ska också enligt lag ge soldaten tjänstledigt. Tjänstgöringsplanerna kommer aldrig att kunna innehålla alla detaljer för året, och rent formellt krävs nu en tjänstgöringsorder. Tjänstgöringsordern innebär att den som inte inställer sig för tjänstgöring och saknar giltigt skäl för detta (sjukdom, vård av barn etc) i praktiken har ordervägrat, vilket innebär påföljder – i förlängningen uppsägning. Hoppa INTE över tjänstgöringsordern, den är viktig för att skapa tydlighet mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Materiel
På grund av materielfördelningen i Försvarsmakten har inte alla kompanier tillgång till sin egen krigsmateriel, och således behöver man vara lite kreativ för att få tillgång till rätt materiel. Utöver detta så blir det orimligt att ha alla automatkarbiner och understödsvapen i bruk över tid. Vi har löst detta genom att ta ut materiel för en pluton, och där behövs egentligen inte all materiel heller. Detta skiljer sig såklart beroende på hur ditt förband avser att öva, men se till att inte ha för mycket materiel i bruk – det leder bara till onödig vård och inventering.

När det gäller personlig materiel så är situationen som den är i Försvarsmakten. Även här bör personalen uppmanas att inte plocka ut för mycket materiel. En GSS/T behöver faktiskt inte all tilldelad materiel. I nuvarande läge bör ett GSS/T-förband i södra Sverige kunna avstå från termosar och istället beställa varmvatten från militärrestaurangen tills materielsituationen blivit bättre. Vi uppmanar vår personal att inte fylla sina skåp med skrymmande materiel som de sedan inte använder – vi har nämligen otroligt lite skåpsyta till den mängd soldater som i nuläget är anställda. Alltså: Plocka inte ut materiel som ni inte har användning av.

Tjänstgöring
Så är det då dags att tjänstgöra. Varje förband behöver såklart sätta sina egna rutiner, och det går inte att kopiera någon annan rakt av. Men vi har beslutat att varje övningsvecka inleds med att tjänstgörande pluton är med på bataljonsfysen. Det gör att våra GSS/T på sikt blir en mer integrerad del av förbandet. Därefter sker teoretisk utbildning och materieltjänst. Sedan har man tid med faktisk övning tisdag till och med fredag, med vård och mässkväll på lördagen och utvärdering och avstädning på söndagen.

Viktigt: Rutiner
Fastställ och håll fast vid övningsrutiner. Det gör tjänstgöringen förutsägbar och mindre stressig för personalen. Rutinerna ska vara logiska, kortfattade, idiotsäkra och inte överdrivet detaljerade. Styr upp följande:

• Inryckning.
• Inskrivning (för att aktivera personalen i PRIO).
• Administration (reseersättning, inpassering etc).
• Förplägnad.
• Övningsrytm.
• Vård och städning.
• Hemresa.

De stora frågorna
Om du har fått uppdraget att vara chef över GSS/T-soldater så behöver du också ges förutsättningar att lyckas med uppdraget. Du behöver inga stora och tunga resurser, men vissa saker är helt nödvändiga för att nå framgång. Jag har inte lyckats med allt, men mitt kompani har kommit en bit på vägen. Du behöver ha en egen budget, egna kassuner, egen ammutionstilldelning och materieltilldelning. Du behöver ha ett enklare utrymme – ett förråd, ett garage, vad som helst med fyra väggar, tak och uppvärmning – där kompaniet och soldaterna kan förvara sin materiel. Du behöver ha minst en yrkesofficer och en adjutant i kompaniledningen för att daglig drift av kompaniet. Du behöver ett befälsrum. Och så behöver du en bil. Helst ska du även ha tillgång till en personaladministratör, eftersom kompanichefen själv annars måste sitta och knappa allas löner i PRIO. Det gör jag personligen för över 200 anställda och oavsett hur duktig man är så tar det extremt mycket tid.

Att visa uppskattning
Precis som det framgår i H Pers T så ska GSS/T medaljeras precis som GSS/K när de uppnått ett visst antal tjänstgöringsår (förutsatt att de har tjänstgjort i förväntad omfattning) med den så kallade GSS-medaljen. De ska även ha likvärdig materiel som GSS/K och likvärdiga grader. Fullgjord tjänstgöringsplan är likvärdig med ett år som anställd GSS/K. Utöver det så har GSS/T som tjänstgör minst 20 dagar om året rätt till ersättning för träningsskor. Men bortom detta är det fantasin som sätter gränserna. Varje åtgärd som knyter soldaten närmare förbandet bör vidtas. Om det är mässkvällar eller deltagande i tävlingar eller fjällvandring är mindre viktigt. På mitt kompani håller en av plutoncheferna på att ta fram ett eget träningsställ till kompaniet, något som förhoppningsvis förstärker tillhörigheten.

Reservofficerarna
Det finns massor av reservofficerare i Försvarsmakten, och det utbildas nya varje år. Utöver det så finns det duktiga yrkesofficerare som lämnar yrket. Reservofficerarna är nyckeln till att ditt kompani ska fungera. Vi behöver dem som instruktörer, övningsledare och truppförande chefer. Men vi behöver också deras ledarskap. De ska hålla samman sina plutoner mellan övningarna, bedriva viss personaltjänst (som att bestämma hur grupperna ska vara indelade) och se till att bibehålla motivation och tjänstvillighet inom plutonen. Om reservofficeren inte vill ta detta ansvar, som de ska erhålla lön för (de får själva rapportera hur mycket arbetstid de lägger ned), så kan de inte vara plutonchefer för GSS/T. Reservofficeren måste göra ett åtagande, nämligen att vara flockens ledare och vilja vara chef.

Några förslag till förbättringar
Allt är inte solsken och regnbågar när det kommer till GSS/T. Vissa saker borde förändras för att personalkategorin ska fungera bättre. Här kommer några förslag:

1. Underlätta uppsägning av inaktiv personal. I nuläget kan soldater helt enkelt vägra att sluta av olika skäl. Här bör arbetsgivaren få avsluta anställningen för personal som återkommande inte fullgör sina tjänstgöringsplaner eller gör sig okontaktbara.
2. Underlätta aktiveringen av personalen i PRIO. Nuvarande system är inte rimligt. Det tar tid och belastar HR-Centrum helt i onödan. En programmerare hade enkelt kunnat bygga en drag/drop-funktion där chefen helt enkelt aktiverar personalen själv, ungefär som när man tar ut sin startelva i ett fotbollsmanager-spel.
3. Underlätta utbetalningen av löner. Gör det möjligt att knappa samma arbetstid för hela den aktiverade plutonen EN gång istället för att jag som kompanichef knappar samma siffror 32 gånger.
4. Tillåt beredskapstillägg även när soldaterna inte har arbetstid. Detta skulle möjliggöra både enkla saker som BertO och RBS, men också att vi höjer beredskapen på våra GSS/T-förband vid ett försämrat säkerhetsläge.

Avslutning
Uppdraget att vara chef över bataljonens GSS/T-kompani är kanske det finaste och viktigaste jag har fått i Försvarsmakten. Jag vill inte ha något annat kompani. Jag tror att det är viktigt att ha det synsättet för att kunna komma framåt. De soldater som är anställda på kompaniet är ofta mer motiverade och kreativa än de GSS/K som jag arbetat med tidigare, eftersom de inte glider in i vardagslunken som annars uppstår efter några månader. Men även om chefsskapet ligger på mig så är det inte ”mina” soldater – det är bataljonens soldater. Bataljonen behöver vara involverad i planering och uppföljning. Bataljonen behöver understödja med resurser. Och bataljonen måste nyttja resursen – en spaningspluton kan inte vara en solitär, de måste understödja någon och krigsförbandet måste förstå att de behöver understödjas av spaning under övningar och i skarpa insatser.

Om du som läser detta har några frågor till mig så nås jag på Militär Debatts e-postadress: militardebatt@gmail.com.

Kapten Andreas Braw
Kompanichef, 12. motoriserade skyttebataljonen