Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente är till ingen nytta om det inte blir läst, förstått och diskuterat. Så, här kommer alltså första artikeln om AR Taktik!

---

Inledning

I maj 2023 fastställdes arméns nya taktikreglemente, Reglemente Armé Taktik 23 (R AR Taktik 23) av dåvarande arméchefen, generalmajor Karl L E Engelbrektson. Fastställandeföredragningen för arméchefen ägde passande nog rum i fält på 1. divisionens stabsplats någonstans i Skåne under övningen Aurora 23. Benämningen på reglementet kommer av att det är ett reglemente för armén avseende taktik.

Under hösten igångsattes en implementering som har omfattat en rundresa till arméns regementen och centrum där reglementet har introducerats. Implementeringen har även omfattat besök vid Operationsledningen, Hemvärnets Stridsskola och Försvarshögskolan samt riktade åtgärder för taktiklärare och krigsförband inom ramen för 1. divisionen.

Denna artikel som är den första av tre är också en del i att presentera reglementet. Här presenteras bakgrunden till varför vi skrivit reglementet samt hur vi arbetat. De kommande artiklarna är tänkta att presentera de viktigaste delarna i reglementet och då med ett fokus på förändringar.

Varför ett nytt reglemente?

Armén har en tradition av att omsätta sina taktikreglementen med ca tio års mellanrum (från 1963 till 1982 tog det dock 19 år) så av den anledningen var det dags att ersätta AR Taktik från 2013. Det var dock inte enbart tiden som krävde ett nytt reglemente utan också hur omvärlden ändrat sig. 2013 levde vi i den s.k. ”strategiska timeouten” och vi kom från en bataljonsarmé som ännu inte hade återtagit förmågan att strida i brigad. Efter försvarsbeslutet 2020 återinfördes divisionsnivån i armén och vårt kommande inträde i Nato kommer ytterligare förstärka behovet av att kunna strida med brigad i divisions ram i en överordnad armékårsstruktur. Divisioner och armékårer är i Nato något som ska kunna vara multinationella vilket innebär att vi behöver anpassa vårt agerande och vår begreppsapparat till Nato.

AR Taktik 2013 utgjordes till ca 75% av text som är återanvänd från AR 2 Taktik från 1995 och den återstående delen beskrev verksamhet vid internationella insatser med ett stort inslag av Counter Insurgency baserat på erfarenheter från bl.a. Afghanistan. Arvet från AR 2 Taktik från 1995 har hela tiden varit väldigt närvarande i armén och det har gett oss en stark taktisk tradition. Mycket av det som stod där är bra men den var utformad för försvaret av Sverige under kalla kriget. AR 2 Taktik utgick ifrån de två enda ”krigsfallen”: angrepp över landgräns mot norra Sverige respektive angrepp över havet mot mellersta och södra Sverige i ett sammanhang där vi skulle vara ensamma. Den nuvarande omvärldssituationen som började med ansatsen att strida tillsammans med andra har nu lett fram till ett Natomedlemskap vilket innebär att vår taktik måste kunna tillämpas i fler och annorlunda ”krigsfall” jämfört med 1995.

En annan förändring som påverkar oss är den tekniska utvecklingen där operationsmiljön får en ny innebörd genom rymd- och cyberdomänerna men också hur våra och motståndarens förmågor utvecklats bl.a. avseende digitalisering, sensorer (och då särskilt i luften), beväpnade UAV och patrullrobotar (loitering munitions) samt långräckviddig bekämpning. Teknikutvecklingen har även inneburit av vi i armén nu behöver kunna samordna vårt eget nyttjande av det  elektromagnetiska spektrumet. Sammantaget så är våra förband och förmågor så pass förändrade (eller kommer att bli) jämfört med 1995 så även i det perspektivet behöver vår taktik kunna anpassas till den aktuella situationen.

Vi kan sammanfatta detta med att det för armén fanns ett stort behov av att överse den taktik som i stort byggde på hur kriget avsåg att föras under senare delen av 1990-talet och omsätta den till ett nytt sammanhang.

Vad har vi fokuserat på?

I den grundläggande analysen innan projektet påbörjades identifierade MSS några särskilt utvalda områden som vi behövde studera närmare för att identifiera hur de påverkar armén men också för att skapa en armégemensam syn kring dessa. Dessa områden var bl.a. operationsmiljöns innebörd, teknikens påverkan, doktrinens innebörd, vad markoperationer är, interoperabilitet samt uppdragstaktik. Uppdragstaktik var det som skapade mest diskussion i arbetet och jag kommer att återkomma i en kommande artikel med en särskild fördjupning kring detta.

Därefter gick vi vidare med att analysera Doktrin för gemensamma operationer (DGO) och omsätta denna till taktisk nivå med fokus på det som i DGO benämns operativa tillämpningar. DGO gav armén en värdefull operativ ram som tillsammans med Militärstrategisk Doktrin från 2022 som även gav en tydlig definition av operationsmiljön och dess domäner. I det senare arbetet har analyser av innebörden av det kommande Nato-medlemskapet samt erfarenheter från Ukraina tillkommit. Analysen av Nato-medlemskapet har bl.a. omfattat studier av Nato-publikationer som AJP-3.2 Allied Joint Doctrine for Land Operations och  ATP-3.2.1 Conduct of Land Tactical Operations.

För att utveckla vårt taktiska tänkande studerade vi ett antal militärteoretiska områden: manövertänkande, flexibilitet, strid med kombinerade vapen och system i samverkan, direkt och indirekt metod samt offensiv och defensiv, den gemensamma rubriken för detta blev krigskonst. Detta mer teoretiska tänkande kompletterades också med resultat från övlt dr Lars Henåkers avhandling Mastering Tactics: exploring and measuring victory in battle.

Vi arbetade sen med grundläggande tankar och definitioner kring strid och taktik och försökte sätta in dem i olika taktiska sammanhang. Här fick Nato en särskild påverkan kopplat till taktik med division i en armékårsstruktur och markoperationer. Andra diskussionsområden har berört stridssätten, ambitionsnivåer i strid, vilseledning och lokal överlägsenhet.

Hur har vi genomfört arbetet?

Utvecklingsarbetet startade våren 2021 med att arméchefen vid en samfälld ordergivning gav order till arméns regementschefer för det fortsatta arbetet. Arbetet bedrevs därefter som ett projekt med projektledare ur MSS och med lokala arbetsgrupper vid samtliga regementen och centrum i armén. Projektets styrgrupp utgjordes av C MSS samt avdelningschefer ur Arméstaben. Som remissinstans etablerades en arméintern referensgrupp bestående av brigadchefer, chefer för armégemensamma förband samt cheferna för Artilleristridsskolan (ArtSS), Fältarbetsskolan (FarbS), Luftvärnets stridsskola (LvSS) och Logistikskolan (LogS). Utanför arméns så fanns en referensgrupp med representanter från bl.a. Högkvarteret, Försvarshögskolan och Försvarets Materielverk.

Arbetet bedrevs i flera skeden och med olika arbetssätt. Det inledande skedet syftade till att skapa en gemensam syn inom armén på de ovan nämnda särskilt utvalda områdena. Det efterföljande skedet omfattade analysen av DGO och omsättningen av de operativa tillämpningarna till taktisk nivå. (Dock så har ju utvecklingen i omvärlden och det kommande Nato-medlemskapet förändrat utgångsvärdena för DGO:s operativa tillämpningar vilket troligtvis kommer innebära ett behov av att revidera detta inom något år.) Båda dessa skeden omfattade textanalyser, grupparbeten och seminarier. Efter varje skede har det skrivits en delrapport vars innehåll remissbehandlats av referensgrupperna innan rapporterna fastställts.

Det nästföljande skedet i projektet var ett utvecklingsskede där vi utvecklade tankar och idéer för att omhänderta de områden som identifierats under det första skedet. Parallellt med detta inarbetades även erfarenheter från Ukraina och slutsatser från analysen av Natomedlemsskapet. Detta skede genomfördes i en mer praktisk form med fältövningar, diskussionsspel och krigsspel vilket var bra metoder för att konkretisera arbetet. Det  förtydligade också en av våra viktigaste slutsatser; att taktikens spelplan är terrängen och att varje taktisk situation är unik eftersom tiden, truppen och terrängen alltid varierar.

Ett principbeslut blev att inte utveckla någon egen svensk lösning avseende divisionstaktik och markoperationer, där valde vi en anpassning till Nato både metod- och begreppsmässigt. Här fick den amerikanska armén stor betydelse för vår utveckling genom det stöd Sverige fått av V. Corps, femte armékåren, med ansvar för Europa som har stöttat Sverige och Finland på vägen mot Nato. Genom besök vid stabsövningar med amerikanska divisionsstaber i Polen samt deltagande ur US Army i verksamheter och övningar i Sverige har vi fått kunskaper om taktik och ledning på divisionsnivå i en armékårsstruktur. Det går inte att omsätta allt från det amerikanska sammanhanget till våra förutsättningar men vi behöver också vara ödmjuka och inse att US Army ligger i täten i västvärlden avseende förmåga att leda högre förband i markdomänen.

Den sista delen i arbetet med reglementet var ett produktionsskede som omfattade att skriva texter och utarbeta illustrationer. Här effektiviserades arbetet genom de delrapporter som skrivits och som kunde ligga till grund för många av kapitlen i reglementet. Vi fördelade också uppgifter så att t.ex. LvSS fick skriva om hotbilden från luftdomänen och om luftrumssamordning, K 4 skrev en text om jägarförbandens strid samt om fria kriget och respektive fack- och funktionsskola skrev sin del i beskrivningen av arméns olika funktioner. När manuset var färdigställt följde det formella remissarbetet som i sin tur kompletterades med sammanhangsgranskning och språklig granskning som utfördes av MSS Publikationsavdelning.

Reglementet är nu tillgängligt som tryckt bok att beställa via närmaste serviceförråd eller som pdf-dokument via Emilia.

Kommande artiklar

I nästa artikel kommer jag att beskriva några intressanta avsnitt ur reglementet och ge en liten fördjupning till varför armén kom fram till slutresultatet.

Uppdragstaktik har väckt sådant intresse både under arbetet men också under implementeringen så ämnet förtjänar en egen artikel för att förklara hur vi gemensamt resonerat oss fram till en armégemensam syn på vår uppdragstaktik.

Stefan Eriksson
Överstelöjtnant vid Markstridsskolan
Projektledare för arméns taktikutveckling