Av Kompanichef
Hemvärnet ska enligt direktiv öka antalet soldater till 26.000 i närtid och materieltillförseln är både stor och snabb. Extra avtalsdagar tillförs och övningsverksamheten ökar även den, både i tid och kvalitet. För mig som Kompanichef på ett bevakningskompani är detta perfekt, fram till dess att soldater började höra av sig till mig och framförde sin oro. Inte oro över antalet dagar eller risken för kriget. Man var orolig för hur man skulle ha råd att kunna fortsätta vara med i Hemvärnet, trots fler övningar som arbetsgivaren är bunden till att släppa dessa män och kvinnor. Vad var orsaken?
Jo, så här ligger det till: Under dessa övningar har soldaten rätt till SGI (Sjukpenninggrundande inkomst) som ska ge 80% av den ordinarie inkomsten. Problemet är dock att max SGI ligger på 1076.-/dag (Maxgränsen för inkomst är 592 000kr/år). Det är en summa många idag kommer upp till, vilket gör att många med bra jobb och lång utbildning förlorar ganska mycket pengar vid varje övningstillfälle. Många väljer då att ta ut semester för att inte riskera att förlora pengar på sitt frivilliga bidrag till landet och staten. Resultatet av detta blir då att semestern tillsammans med familj och vänner blir kortare, vilket inte är optimalt om man ska kunna återhämta sig från sitt ordinarie arbete.
Ännu värre blir det för de lärare som jag har i kompaniet. Dessa har ferietjänst, vilket innebär att de inte har semester utan lov när eleverna är lediga. Det innebär att för att kunna vara med på övningar behöver dessa ta tjänstledigt utan lön för att vara med på övningar. En soldat/lärare berättade för mig att efter den senaste övningen förra våren gick han back 10.000.- (!), trots full SGI!
Vem kan vara kvar?
Jag räknar med att våra övningstillfällen kommer att bli fler (vilket jag verkligen uppskattar), men konsekvensen kan bli (åtminstone för oss) att vi riskerar att tappa välutbildade soldater. De har inte råd att tappa den inkomst de har eller sina semesterdagar för att lägga tid på att göra sin insats för landet. Frågan är vilka soldater som kommer att kunna vara med i fortsättningen? Jag har många i kompaniet som tjänar över maxgränsen i SGI – hantverkare, lärare, övriga universitetsutbildade och andra. Med alla deras olika kvalifikationer bidrar de idag till kompaniets slagkraft. Jag är rädd för att vi kommer att hamna i en situation där kvalificerade människor kommer att välja bort att engagera sig i Hemvärnet och istället låta bli att dra sitt strå till stacken. Är det dit vi vill? Absolut inte – alla behövs!
Vem kan gå med?
Nu är vi inne på semester och pengar. Jag vill också nämna den alldeles förträffliga utbildningen Frivillig Militär Utbildning (FMU). Vi har många intresserade män och kvinnor som skulle vilja hoppa på den här utbildningen. Många av dessa skulle bli utomordentliga soldater för en lång tid framöver. Dock väljer de att låta bli – varför? Jo, det svar jag får från många intresserade är att de inte vill lägga sex veckor i sträck under sommaren på att utbilda sig till hemvärnssoldat. Utbildningen i sig och det som väntar ”på andra sidan” vill de verkligen vara med på, men inte att ta hela årets semester (och lite till) för att utbilda sig. Jag förstår dem. Många har familj och vill spendera semestern med den efter ett långt arbetsår där tanken är att återhämta sig för ytterligare ett arbetsår.
Vad gör vi då åt detta?
FMU-delen tror jag skulle vara lättare om man lät dela upp utbildningen på 2 x 3 veckor (exempelvis höst-vår). Det gör ingenting åt semesteruttaget, men det skulle underlätta för deltagarna att kunna tillbringa tid med familjen under sommaren. Som jag ser det är det en organisatorisk ”quick-fix”, så det skulle kunna ordnas redan tills nästa år.
Vad gäller ersättningsdelen har jag inget bra svar på detta. Drömmen vore ju om de som väljer att på sin fritid försvara landet och lägga mer och mer tid på att bli bättre soldater (både individuellt och i förbandet) skulle kunna få behålla sin ordinarie lön genom en höjd ersättningsnivå måndag-fredag och ingen ersättning under helgen. Precis som ett vanligt arbete alltså. Idag betalas SGI ut även på lördagar, trots att det är få (hos oss i alla fall) som arbetar då så den kan helt enkelt tas bort. Om inte detta går skulle jag kunna tänka mig någon form av skattefri ersättning som på något sätt åtminstone minimerar inkomstbortfallet för alla, även de med högre inkomster. Idag riskerar också många hemvärnssoldater restskatt, eftersom det dras en generell skatt på ersättningen. I många fall gör det att soldaterna betalar för lite skatt per år, med restskatt som följd. Helt horribelt, även detta!
Min slutsats är att något måste göras i frågan och det relativt snabbt. Om vi inte gör det kommer vi på sikt att förlora viktiga bitar i vårt Hemvärnspussel, som är nog svårt att lägga utan detta hinder.
Med vänlig hälsning,
Trots allt, en stolt och positiv bevakningskompanichef.
Militär Debatt 
Den mest träffsäkra lösningen på ersättningsproblemet i Hemvärnet är att staten fullt ut kompenserar individens faktiska inkomstbortfall. I praktiken innebär det att dagens system med SGI behålls som grund, men kompletteras med ett statligt löneutfyllnadstillägg som täcker mellanskillnaden upp till soldatens ordinarie lön. Denna komplettering kan administreras via Försäkringskassan eller i samverkan med Försvarsmakten, och bör utformas så att den automatiskt baseras på individens faktiska lön, inte på schabloner.
Ersättningen ska motsvara cirka 100 procent av inkomsten under de dagar då faktisk arbetsinkomst går förlorad, det vill säga i första hand vardagar. Genom att knyta ersättningen till verkligt inkomstbortfall undviker man både över- och underkompensation, samtidigt som systemet upplevs som rättvist oavsett lönenivå. En viktig del är också att tillägget beskattas korrekt från början, så att soldaten inte riskerar restskatt i efterhand.
Kärnan i lösningen är enkel: ingen ska behöva förlora pengar på att tjänstgöra. Med en sådan modell försvinner behovet av att ta semester för att delta i övningar, och tröskeln för att både stanna kvar i och ansluta sig till Hemvärnet sänks avsevärt. Samtidigt behålls den kompetensbredd som är avgörande för förbandens operativa förmåga.
Håller med om att ersättningarna måste upp, men Försäkringskassan skriver att
https://www.forsakringskassan.se/privatperson/ersattningar-a-o/dagpenning-for-tjanstgoring-i-totalforsvaret
Inte helt samma siffror som i din text, men argumentet står fortfarande!
Själv tycker jag att studentens lott i Hemvärnet är synnerligen taskig, endast 130 kr per dag, och de måste dessutom plugga ikapp det som missats under övningen på kvällar och helger efteråt. Och om tentan skulle råka falla under övningstid, går det inte att vara med på den övningen.
Stridskraften Hemvärnet lider dessvärre av akut näringsbrist. Ersättningen till de frivilliga Hemvärnssoldaterna och Hemvärns befälen är är bra exempel på detta. För att göra en liknelse så är hemvärnet som stridskraft en utsvulten, misshandlad hund som ibland får brödsmulor från middagsbordet bestående av maträtter så som övningsfälttid, förläggningar, och liknande. Allt medan hemvärnet ska växer, bli mer professionellt och leda mer. Ekvationen går inte ihop med dagens lösning.
Till detta ska läggas – vilket de flesta missar – att det inte görs några pensionsavsättningar för den tid som man tjänstgör. Med nuvarande system kommer den stolta parollen 6 -24-90 spricka första veckan. Många HV-soldater har lån på sitt boende som måste betalas. När inkomsten sjunker så pass mycket som nuvarande system leder till, blir privatekonomin snabbt omöjlig.
vidare bör man notera att för högre befäl tillkommer också tid för samverkan med objektsägare, polis m.fl. vilket måste ske på arbetstid eftersom våra motparter inte är tillgängliga på kvällar och helger som är HV:s ordinarie arbetstid. Det berördes inte i ”Riks-Rolles” utredning om personalförsörjning av det militära försvaret. Förnuftiga utbildningsgrupper löser detta med instruktörsarvode, men det är bara ett sätt att dölja det underliggande problemet.
I praktiken är allt mycket enkelt i min mening, DET SKA ERSÄTTAS MED EN PREMIE mot ordinarie jobb/liv vid tjänstgöring. Att ta sin tid från familj, barn, släkt och vänner för att tjänstgöra för alla Sveriges invånare ska betalas ordentligt. På individ nivå ska enskild soldat inte ”betala för att försvara” sin granne eller andra invånare som räknar med att ”någon annan sköter försvaret”!
Så här löser vi problemet i praktiken:
En grundläggande soldatlön baserad på vilken befattning du har för varje timme du tjänstgör (KFÖ, SÖF, KU, Befattningsutbildningar, vidareutbildningar osv…). Utöver det så betalar din arbetsgivare ut full lön ”som vanligt” för den tid du skulle ha arbetat som arbetsgivaren sen ansöker om ersättning för hos lämplig myndighet. (Då blir ju även skatteuträkningarna mer exakta.)
Sen ska ”avtalspengen” vara som grädden på moset = Gör du 1st KFÖ eller SÖF per år så får du halva avtalspengen vid slutförd övning. Gör du båda får du hela pengen + en premie för uppfyllt kontrakt.
Nu kommer många konservativa säga att vi kommer att få in för många ”golddiggers” som bara gör sin tjänstgöring för pengarna och inte av ”moraliska ”rätt” skäl. Men ja så kommer det alltid att vara men jag tror faktiskt att det är självsanerande bland dessa om de kommer in i förband där man faktiskt måste bidra och i utbildningsförfarandet tror jag att våra alldeles utomordentligt bra utbildare och instruktörer kan identifiera och avskilja personer som är där ”av fel anledning”.
Detta ersättningssystem kommer att göra att vi får tillökning direkt av alla som vill engagera sig men som av monetära anledningar inte kan göra det och sen kommer många som är aktiva idag att kunna prioritera tjänstgöring då man ”vinner” på det ekonomiskt.