Varför fortsätter soldaterna att strida?

Trots hunger, död och vedermödor fortsätter de ukrainska soldaterna att strida. Varför? Och vad kan vi lära oss av att studera deras stridsvilja? Kapten Daniel Smith har doktorerat med en avhandling om soldaters motivation och har studerat ukrainska soldater vid fronten. Fortsätt läsa Varför fortsätter soldaterna att strida?

Märkenas makt

Utbildningstecken och utmärkelser i Försvarsmakten omges av omfattande processer och byråkrati. Besluten tas på högsta ort, djupt inne i Högkvarteret. Fänrik Filip Gustavsson har studerat märkenas makt i Sverige och i Frankrike. Och han menar att vi behöver omfamna fenomenet mer i Försvarsmakten genom att ge förbanden mandat att själva utveckla sin heraldik och förbandsanda. Fortsätt läsa Märkenas makt

Så påverkar pedagogiken striden

Av fanjunkare Mikael Tedenstad Svebring, elev på HSOU Att ledarskap och pedagogik är viktiga delar i Försvarsmakten och inom ledningsfilosofin uppdragstaktik kan vi nog alla vara överens om. Kopplingen mellan pedagogik och ledarskap är inte helt lätt att se, men väldigt användbar om man vill utvecklas som yrkesofficer. Det är också väldigt lätt att tro att pedagogik är lika med utbildning, vilket inte är helt … Fortsätt läsa Så påverkar pedagogiken striden

Replik: Ihärdighet med eget ansvar

Förbättring av officersutbildningen på Karlberg kräver fokus på relevant kunskap och rätt attityd, snarare än endast närvaro på föreläsningar. Olika inlärningsmetoder ska beaktas, och det är viktigt att kadetter tar ansvar för sitt lärande. Tydliga utbildningsmål och konsekvenser för icke-presterande individer är nödvändiga för att höja kvalitén. Fortsätt läsa Replik: Ihärdighet med eget ansvar

Ingen ihärdighet på Officersprogrammet

Av kadett Lukas Holm m.fl. Tillväxt präglar Försvarsmakten idag, med fler värnpliktiga, fler krigsförband och ett ökat behov av officerare och specialistofficerare. I skrivande stund har drygt 340 kadetter påbörjat sina studier i officersprogrammet 24–27, en ökning med nästan 50% från föregående år. Men hur ska vi kunna säkerställa att alla dessa får en tillräckligt bra utbildning? Som kadetter på OP 23-26 är vi oroliga … Fortsätt läsa Ingen ihärdighet på Officersprogrammet

Vad är det för fel på arabiska arméer?

Av Christer Sfeir Förord: Mellanöstern och Nordafrika är en krutdurk. När som helst kan det explodera, och konsekvenserna för övriga världen kan bli ödesdigra. Arabstaterna investerar enorma summor i militär teknologi, vapen och att bygga arméer – trots det är många av dem väldigt sårbara. I Libanon har en terrorstämplades organisation, Hizbollah, kunnat dominera landets säkerhetspolitik. Den syriska diktaturen kontrollerar mindre än 70% av sitt … Fortsätt läsa Vad är det för fel på arabiska arméer?

Uppdragstaktik eller kreativitet?

Av Överstelöjtnant Ola Sandberg Inledning Försvarsmakten har valt uppdragstaktik som ledningsfilosofi. Till skillnad mot centraliserad ledning där en chef högre upp i kedjan bestämmer allt, kan uppdragstaktik innebära en hög grad av autonomi för chefer på lägre nivåer, förutsatt att de arbetar mot sin chefs kommunicerade målbild.  Militära organisationer väljer den ledningsfilosofi som överensstämmer med landets och organisationens strategiska kultur och därför går det inte … Fortsätt läsa Uppdragstaktik eller kreativitet?

Lägereldssnack: Om karriärismen i försvaret

Förord: Kreativitet, irritation, funderingar om framtiden och frustration över samtiden. Det sjuder i Försvarsmakten. En kognitiv dissonans, där vackra ord i kommunikation och högtflygande planer skär sig mot den hårda verkligheten. Självbilden glider isär och upplevs som förljugen. Många kan identifiera problemen, de är egentligen ganska uppenbara om man inte aktivt väljer att blunda. Och ändå blir problemen inte åtgärdade. Organisationen suger in oss, omsluter … Fortsätt läsa Lägereldssnack: Om karriärismen i försvaret