Grundorganisationen (GRO) ska inte spegla krigsorganisationen av tradition, utan utformas för att maximera operativ effekt. När GRO organiseras för symmetri snarare än funktion riskerar vi att binda resurser som borde stärka krigsförbandens tillgänglighet och förmåga. Fortsätt läsa Om grund- och krigsorganisationen
Drönarkriget omformar striden i grunden. När stora grupper blir sårbara krävs små, självständiga trissar med starka relationer och hög professionalism. Samspel, struktur och ledarskap i små team av soldater avgör framgång i frontzonen. Fortsätt läsa Samspelsdynamik i frontzonen
Expressens granskning av Försvarsmaktens hundtjänst har lett till att åtgärder påskyndas för att bryta tystnadskulturen och säkerställa hundarnas välmående, skriver överste Carl Bergqvist. Fortsätt läsa Om tystnadskultur och ansvarskultur
Trots hunger, död och vedermödor fortsätter de ukrainska soldaterna att strida. Varför? Och vad kan vi lära oss av att studera deras stridsvilja? Kapten Daniel Smith har doktorerat med en avhandling om soldaters motivation och har studerat ukrainska soldater vid fronten. Fortsätt läsa Varför fortsätter soldaterna att strida?
Utbildningstecken och utmärkelser i Försvarsmakten omges av omfattande processer och byråkrati. Besluten tas på högsta ort, djupt inne i Högkvarteret. Fänrik Filip Gustavsson har studerat märkenas makt i Sverige och i Frankrike. Och han menar att vi behöver omfamna fenomenet mer i Försvarsmakten genom att ge förbanden mandat att själva utveckla sin heraldik och förbandsanda. Fortsätt läsa Märkenas makt
Av fanjunkare Mikael Tedenstad Svebring, elev på HSOU Att ledarskap och pedagogik är viktiga delar i Försvarsmakten och inom ledningsfilosofin uppdragstaktik kan vi nog alla vara överens om. Kopplingen mellan pedagogik och ledarskap är inte helt lätt att se, men väldigt användbar om man vill utvecklas som yrkesofficer. Det är också väldigt lätt att tro att pedagogik är lika med utbildning, vilket inte är helt … Fortsätt läsa Så påverkar pedagogiken striden
Officersprogrammet har under lång tid dragits med kvalitetsbrister. Men istället för stora reformer så kan många av problemen lösas genom att utveckla hur skolans officerare leder verksamheten. Fortsätt läsa Replik: Brister i attityd och ambition
Förbättring av officersutbildningen på Karlberg kräver fokus på relevant kunskap och rätt attityd, snarare än endast närvaro på föreläsningar. Olika inlärningsmetoder ska beaktas, och det är viktigt att kadetter tar ansvar för sitt lärande. Tydliga utbildningsmål och konsekvenser för icke-presterande individer är nödvändiga för att höja kvalitén. Fortsätt läsa Replik: Ihärdighet med eget ansvar
Av kadett Lukas Holm m.fl. Tillväxt präglar Försvarsmakten idag, med fler värnpliktiga, fler krigsförband och ett ökat behov av officerare och specialistofficerare. I skrivande stund har drygt 340 kadetter påbörjat sina studier i officersprogrammet 24–27, en ökning med nästan 50% från föregående år. Men hur ska vi kunna säkerställa att alla dessa får en tillräckligt bra utbildning? Som kadetter på OP 23-26 är vi oroliga … Fortsätt läsa Ingen ihärdighet på Officersprogrammet
Av Christer Sfeir Förord: Mellanöstern och Nordafrika är en krutdurk. När som helst kan det explodera, och konsekvenserna för övriga världen kan bli ödesdigra. Arabstaterna investerar enorma summor i militär teknologi, vapen och att bygga arméer – trots det är många av dem väldigt sårbara. I Libanon har en terrorstämplades organisation, Hizbollah, kunnat dominera landets säkerhetspolitik. Den syriska diktaturen kontrollerar mindre än 70% av sitt … Fortsätt läsa Vad är det för fel på arabiska arméer?
Militär Debatt 