Replik: Närkamp och prioriteringar

Av major Henrik Lundberg, bataljonchef  Fanjunkare Sebastian Ljungberg publicerade i dagarna en välformulerad och grundlig artikel om utbildningen i närkamp och närkampens betydelse i strid och i skyddsvakttjänsten.  Författaren är uppenbarligen kunnig inom sitt område och vill uppnå bästa tänkbara resultat inom området närkamp. Bra det! Mina reflektioner över vad som framförs kan delas i två delar. För det första; att vi har närkamp som … Fortsätt läsa Replik: Närkamp och prioriteringar

Närkampens roll i stridsutbildningen

Av fanjunkare Sebastian Ljungberg Mitt namn är Sebastian Ljungberg och jag tillträdde befattningen systemföreträdare för närkamp för cirka ett och ett halvt år sedan. Efter att ha tillträtt tjänsten så har det blivit klart för mig att majoriteten av våra medarbetare inte förstår vad närkampen är och varför det ser ut som det gör med vår utbildning. Så därför tänkte jag ta tillfället i akt … Fortsätt läsa Närkampens roll i stridsutbildningen

Intervju: General Claesson och krigsförbanden

Av kapten Andreas Braw Förord: Överbefälhavare Michael Claesson ärvde en försvarsmakt med växtvärk. Under nästan 30 år har Försvarsmakten som organisation enligt Claesson tuktats likt ett bonsai-träd. Ett bonsaiträd beskärs så noggrant att det stannar i växten, och i ”vuxen ålder” ser trädet förvisso vackert ut – men det har blivit ett vuxet träd i miniatyr. Behovet av beskärning och tuktning av Försvarsmakten är nu … Fortsätt läsa Intervju: General Claesson och krigsförbanden

Kan du hantera akut stress?

Av kadett Dennis Lundin Har du vad som krävs för att hantera din stridsparskamrats akuta stress? Bilder från Ukraina visar att akut stress kan medföra att individer hamnar i det som kallas frystillstånd. Ta gärna en titt på en video från Ukraina där en soldat tydligt har hamnat i detta tillstånd. Hur skulle du ha hanterat den här situationen? Har ni i ditt förband pratat … Fortsätt läsa Kan du hantera akut stress?

Omätbar kunskap förloras i byråkratin

Av Anders Björk, flygspecialpsykolog

Den viktigaste kunskapen i den militära professionen låter sig varken mätas eller nedtecknas – den måste läras och kännas i praktiken. Men vad händer med denna kunskap när vi förväxlar kvalitet med mätbarhet och omger alla beslut med krav på dokumentation? Fortsätt läsa Omätbar kunskap förloras i byråkratin

En annan typ av officersutbildning

Av Martin Schüler, doktor i arbetsintegrerat lärande (AiL) och officer Debatten om officersprogrammet är intressant att följa. Men det verkliga problemet ligger på systemnivå. Vi får den utbildning vi har designat, ett ansvar som vilar tungt på både Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Syftet med denna text är inte att dyka ner i den pågående debatten (eller skyttegravskriget) om enskilda delar inom officersprogrammet, utan att lyfta fram … Fortsätt läsa En annan typ av officersutbildning

Officerskåren behöver mer militärhistoria

Erik Gutiérrez-Aranda, militärhistoriker och kommunikationsrådgivare Förord: Officersutbildningarnas utformning och innehåll är ett återkommande tema på Militär Debatt. Huvudämnet för Officersprogrammet (OP) är krigsvetenskap, men vid Försvarshögskolan (FHS) som ansvarar för utbildningen bedrivs forskning och utbildning i flera andra ämnen – bland annat militärhistoria. Har militärhistoria ett tillräckligt stort utrymme i officersutbildningen idag? Och vad kan ämnet bidra med i utbildningen? Historiens upprepningar Karl Marx skrev … Fortsätt läsa Officerskåren behöver mer militärhistoria

Replik: Ihärdighet med eget ansvar

Förbättring av officersutbildningen på Karlberg kräver fokus på relevant kunskap och rätt attityd, snarare än endast närvaro på föreläsningar. Olika inlärningsmetoder ska beaktas, och det är viktigt att kadetter tar ansvar för sitt lärande. Tydliga utbildningsmål och konsekvenser för icke-presterande individer är nödvändiga för att höja kvalitén. Fortsätt läsa Replik: Ihärdighet med eget ansvar