Förord: Kriget i Ukraina har avslöjat en oväntad rysk akilleshäl – logistiken. Denna svaghet märks längs hela linjen, från den strategiska nivån ner till enskild stridsvagnsbesättning som plundrar eller köper diesel från lokalbefolkningen för att kunna fortsätta framåt. Materiel för miljarder har övergivits och bränts upp av rent logistiska skäl – dåligt förebyggande underhåll, bristande trafikplanering, underdimensionerade reperationsresurser och – inte minst – uteblivna ersättningar av drivmedel, ammunition, mat och vatten. Logistikofficeren Freddy Jönsson Hanberg ger i denna artikel en kortfattad beskrivning av försvarslogistikens möjligheter och utmaningar.

/Redaktören

Vi har alla till leda hört olika varianter av talesättet att ”amatörer pratar taktik, generaler strategi medan proffs pratar logistik”. Oavsett om det var Barrow eller Bradley som gav upphov till sentensen är den ganska tarvlig, det är naturligtvis inte sant att amatörer pratar taktik. Alla taktiker och operatörer jag träffat har varit allt annat än amatörer och det finns inte en general som inte beaktar försörjningslinjer i sin strategi.

Men det finns tyvärr allt för mycket sanning i att underhållstjänsten och försörjningsfrågorna hamnar i skymundan när militärer diskuterar. Det kan ha många förklaringar, en bra förklaring är att det är så svårt att öva logistiken skarpt. Skulle man göra det på en krigsförbandsövning skulle de stridande enheterna få ägna större delen av övningen åt väntan. Krig är förvisso väntan men det är slöseri med förbandsövningsdygn och skattepengar att ha soldater och officerare på en slinga i skogen och möjligen öva försvar av grupperingsplats tills de kan det i sömnen.

Detta har lett till att logistikofficerare fått låg status i systemet. Det i sin tur gör att fackområdet inte behandlas lika kvalitativt som operativa handlingsalternativ. Logistiken blir under övning och planering mest en gränssättare i stället för att vara den möjliggörare som den faktiskt är. Fram till dess att kriget börjar är logistiken underordnad och nästan bortglömd men så fort kriget börjar handlar nästan allt om logistik. Men vad är egentligen försvarslogistik?

Försvarslogistik
I USA används uttrycket ”from the factory to the foxhole”. Det innebär att allt måste hänga ihop hela vägen från industrin till soldaten. Råvaror, förädling, komponenter, reservdelar, montering, utskeppning, mottagning, omfördelning, förbrukningsprognoser, uppföljning av förbrukning, framkörning, hämtning och återfyllnad – allt måste hänga ihop. Detta har blivit mycket viktigare efter Kalla krigets slut eftersom vi gått från självförsörjning till mycket starkt beroende av globala försörjningskedjor.

Slagfältet är inte homogent. Tvärtom. Ibland blir det baktungt, ibland framtungt. Skadade människor, fordon och utrustning transporteras bakåt i en salig blandning medan ammunition, utbytesenheter, mat, vatten och reservdelar transporteras framåt. Transportplanering och transportledning är avgörande. Logistiken måste beredas, samverkas, samordnas och ledas integrerat med ledningen av hela den insatta förbandsmassan och även med ett stort antal civila aktörer.

Det har genom decennierna förekommit olika sätt att betrakta de olika nivåerna inom försvarslogistiken. Man talar om stridsfältsnära, taktisk logistik samt om en stöd- och förstärkningsnivå, ibland benämnd operativ logistik. Man talar också om en bakre nivå där tillverkare, industri och civila lager och transportörer återfinns. Denna uppdelning är inte konsekvent utan har ändrats över tid. Det viktiga är dock att förstå vilka egenskaper de olika nivåerna eller miljöerna präglas av.

Taktisk logistik
Nära stridande enheter (skytte- och amfibiebataljoner, stridsflygdivisioner, flottans korvetter osv.) och deras understödssystem, präglas miljön av stor oförutsägbarhet, höga krav på flexibilitet och korta tidsförhållanden. Svensk försvarslogistik har därför på senare år blivit mycket framtung. Försvarsgrenscheferna ”äger” sin egen logistik och den präglas av hög rörlighet. Arméchefen har rådighet över sina egna logistikbataljoner sedan något år och kan därför med mycket kort varsel säkerställa underhållet av skytteförbanden. Handlingsfriheten är mycket hög.

Operativ logistik
Den operativa logistiken behöver inte handla om geografiska platser, snarare om att skapa förutsättningar för den taktiska nivån. Genom att planering sker gemensamt med försvarsgrenscheferna kan den operativa logistikchefen ombesörja förhandslagring av förnödenheter på platser där taktiska logistikenheter när som helst kan hämta förnödenheter. Beslutet att använda Försvarsmaktens fredsinfrastruktur som depåer har skapat goda förutsättningar för det.

Strategisk logistik
Men mest aktuellt i dagarna är förstås den strategiska logistiken. De ryska väpnade styrkorna har misslyckats med att planera och genomföra strategisk logistik i Ukraina. Den välkända 60 kilometer långa kolonnen [som möjligen är en gigantisk trafikstockning, reds. anm.] som avstannat på väg mot Kiev, är ett mycket pedagogiskt exempel. Den strategiska logistiken i Ukraina borde ha planerats så att ukrainska förnödenhetsdepåer tidigt kunde nyttjas. Så har inte skett.

Ett annat intressant exempel är spårvidd på järnvägar som i EU är 1435 mm medan den i Ryssland är 1520 mm. Detta gör Finland och Ukraina mer sårbara än övriga EU eftersom man där använder samma spårbredd som Ryssland. Järnväg är överlägset för strategisk försörjning, men hittills har jag inte sett något storskaligt nyttjande av järnväg inne i Ukraina, sannolikt för att det fortfarande är svårt att skydda järnvägstransporter.

Ukraina å sin sida är beroende av stöd från väst, både avseende försvarsmateriel och vissa förnödenheter. Det reducerar handlingsfriheten på ett olyckligt sätt, det har märkts tydligt på president Zelenskys uttalanden. Ukraina är självförsörjande på livsmedel men förmågan påverkas av sönderbombad infrastruktur och störningar av transportsystemen.

Handel är ett fredsskapande instrument varför det inte skall ersättas av självförsörjning. I stället bör nya teknologier användas för att säkerställa produktion och leverans i händelse av kris och krig, något jag kommer att penetrera under Mötesplats Samhällssäkerhet 31 maj – 1 juni tillsammans med regeringens utredare Birgitta Böhlin, myndigheter (som troligen får sektorsansvar), MSB, Försvarsmakten, regioner, kommuner, privata företag och forskningsinstitut.

Svensk strategisk logistik berör jag i ett inslag på SVT här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskningsinstitutet-rise-fyra-sarbarheter-i-sverige

Globala försörjningskedjor här: https://www.svd.se/hog-tid-hantera-hotfull-megatrend

Försörjningsberedskap här: https://www.di.se/debatt/sverige-behover-en-ny-forsorjningsberedskap/

Freddy Jönsson Hanberg
Reservofficer specialiserad på logistik. Har tjänstgjort bl.a. i NBG11, logistikbataljon och underhållsregemente samt genomfört flertalet logistikoperationer inom Försvarsmakten