Förord: När ökade försvarsanslag diskuteras så brukar den politiska tyngdpunkten ligga på att utbilda fler värnpliktiga eller att starta nya regementen och flottiljer. Det kan såklart vara nödvändigt – men vad behöver Sverige göra för att kunna freda territorialvattnet? Förvaltare Håkan Lindberg anser att det är dags att bygga nya stridsfartyg.

Det är oerhört positivt att våra politiker hörsammar behovet av ökade försvarsanslag. Nu är det frågan vad dessa försvarsanslag skall användas till?

Jag vill i detta inlägg lyfta behovet av att vi moderniserar våra sjöstridskrafter genom att anskaffa nya stridsfartyg. Gör vi inte detta så kommer vi att hamna i en situation där tre generationer sjömän kan ha tjänstgjort på samma fartyg. Detta är givetvis ingen önskvärd situation men som beställningsläget ser ut nu så kommer den svenska flottan 2030 att bestå av åtta fartyg som är yngre än 25 år. Dessa åtta fartyg består av två större bogserbåtar, fyra mindre bogserbåtar och två ubåtar. Sålunda behöver vi snarast möjligt sjösätta ett större nybyggnadsprogram för stridsfartyg.

Syftet med våra sjöstridskrafter är huvudsak att i krig tillse att vi kan skydda vår i import och export som går på köl samt kunna förneka motståndaren att använda havet som en del i sin aggression mot oss. I de lägre konfliktnivåerna används sjöstridskrafterna för att hävda territoriell suveränitet, genomföra internationella insatser och genomföra marin diplomati. 

Sjöstridskrafterna består av tre olika delar. Dessa är personal, fartyg och baser. Sålunda måste ett land för att kunna ha fungerande sjöstridskrafter ha samtliga dessa. Om vi ser på de svenska sjöstridskrafterna idag så ser vi att den tredje delen, nämligen fartygen, börjar bli gamla. Medelåldern på de svenska stridsfartygen är nu över 30 år. Detta får konsekvensen att de får lägre operativ tillgänglighet, ett lägre stridsvärde och att kostnaden för att vidmakthålla dessa ökar drastiskt. 

För att Sverige inte ska hamna i en situation med föråldrade sjöstridskrafter så krävs ett nybyggnadsprogram som sträcker sig över 10 till 15 år framåt. Orsaken till att det är bråttom beror på den ganska långa process som det är för att bygga ett stridsfartyg oavsett om man köper en färdig konstruktion från utlandet eller bygger en egen konstruktion inom landet. I den nedanstående listan finns de olika stegen i framtagandet av nya fartyg grovt beskrivna. Även fast det till listan kan fogas ett antal steg så kommer läsaren att få en insikt i vilket arbete det innebär och de tidsförhållanden som kommer att råda vid skaffning av nya stridsfartyg.

• Syfte med fartyget.
• Förmågor kopplade till syftet.
• Ekonomisk ram.
• Detaljspecifikation av fartyget alla funktioner såsom skrov, elsystem, maskin, funktioner  för verkanstålighet, sjösäkerhet, teknisk tjänst, förnödenhetsförsörjning, sjukvård, navigationssystem, vapensystem, sensorsystem, förtöjningsanordningar, skeppsbåt, kranar och traverser, styrsystem, signaturkontrollsystem, signaturreduceringssystem, stridsledningssystem, sambandssystem, hytter, mässar, byssa, manöverbrygga, signalbrygga, dokumentation, reservdelar, leverantörsutbildningar, utbildningsanordningar i land mm.
• Plan för integration i skrovet av ovanstående.
• Strategi för upphandling. Riktad eller anbud. Nyckelfärdigt eller eget integrationsansvar.
• Förhandling med leverantör och kontraktsskrivning.
• Produktdefinitionsfas där detaljer bestäms.
• Produktion hos huvudleverantör och underleverantörer.
• Leveranskontroller hos leverantör innan installation.
• Integration i skrov.
• Uppbyggande av reparationsresurser och utgivande av vidmakthållandeinstruktioner.
• Sjösättning och leveranskontroller till kaj.
• Provturer.
• Utbildning av besättning
• Verifiering av system till sjöss.
• Validering av fartyget.
• Överlämnande till Marinen.

För att anskaffa nya stridsfartyg krävs kompetenser inom flera olika myndigheter såsom Försvarsmakten, FMV och FOI. För att kontinuerligt kunna upprätthålla kompetensen inom fartygsbyggande så krävs det alltså att man kontinuerligt bygger fartyg. Fram till 2006 då den senaste korvetten sjösattes fanns det en sådan kontinuitet inom svensk anskaffning av stridsfartyg. Då denna kontinuitet är bruten så krävs det nu en längre startsträcka för att komma i gång med ett marint nybyggnadsprogram än vad som har det varit fallet om vi kontinuerligt hade byggt stridsfartyg. 

Hur kan vi då skapa bättre förutsättningar för att anskaffa nya svenska stridsfartyg? Först och främst måste vi börja beställa fartyg och då gärna av mindre avancerad sort. Exempel på detta är de mindre bogserbåtarna som nu är under anskaffning samt ersättarna för HMS Pelikanen (1973) och HMS Furusund (1983). Dessa är ännu inte beställda men är förhoppningsvis i drift innan 2030. Detta skapar viktiga lärdomar för den inblandade personalen inför anskaffandet av avancerade stridsfartyg.

När det gäller personal med erfarenhet av materielanskaffning finns idag ett problem inom marinen, nämligen att de personalramar som finns är för små för att medge den mängd officerare som krävs för att kunna delta i dessa projekt. Att det skapas organisatoriskt utrymme är lika viktigt som att hitta rätt folk. Skall man arbeta med materielanskaffning och utveckling krävs att man har ett tekniskt intresse och teknisk kompetens. Det krävs att man en grundläggande förståelse för sjökrigets särart. Det krävs en förmåga att lyssna på dem som skall kriga med systemet. Det krävs uthållighet och tålamod.

I det senaste numret av Officerstidningen uttrycker chefen för Sjöstridsskolan ett behov av att dubblera antalet officerare som idag är direkt inblandade i olika anskaffnings- eller modifieringsprojekt rörande stridsfartyg. Här hade utökade personalramar till exempel kunna medge att man rekryterar ett antal reservofficerare med rätt kompetens och som vill lägga ett par år i Flottan för att göra den starkare. Reservofficerarna kan då fungera som komplement till ett ökat antal yrkesofficerare.

Behovet av nya stridsfartyg är tämligen omfattande. Nedanstående lista baserar sig på min personliga bedömning av behovet av fartyg i ett 15-årsperspektiv.

• Ytterligare sex ubåtar typ Blekinge
• Åtta ytstridsfartyg
• 12 minröjningsfartyg 
• 20 mindre patrullbåtar till hemvärn med marina uppgifter
• Fyra till sex stycken större patrullfartyg (1500–2000 ton) med minutläggningskapacitet

Jag berör inte i detta det anskaffningar som kommer att ske när det gäller trängfartyg till basbataljonerna och nya stridsbåtar till amfibiebataljon 2030 då dessa fartyg håller på att projekteras. Jag ser det heller inte som realistiskt att försöka väcka liv i stridsfartyg som legat för fäfot i 15–20 år. Kostnaden för sådana projekt kommer att bli mycket hög och då är det klokare att lägga pengarna på nya fartyg.

Att anskaffa stridsfartyg är en lång och mödosam process men börjar vi inte den nu så kommer vi om 10 år ha en kraftfullt föråldrad stridsfartygsflotta där sjömän ur tre generationer kan ha tjänstgjort på samma fartyg och kanske till och med haft samma binge. Mitt råd är att Marinen får börja beställa stridsfartyg omgående.  

Håkan Lindberg

Ordinarie ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet.

Foto Marinbasen.