Förord: Många av oss har den senaste tiden sett filmer av explosioner bakom de ryska linjerna i Ukraina. Någon leder in ukrainskt artilleri bakom fiendens linjer. Det går ständiga rykten om motståndsrörelser i ryskockuperade områden, och flera attentat mot kollaboratörer och ryska ockupationsbyråkrater ska ha ägt rum. Detta är egentligen inget konstigt. Det har kallats olika saker genom historien. Gerilla, motståndsrörelse, ”det lilla kriget”, partisankrig… I Sverige kallas det för ”Det fria kriget”, och är något som alla militärer ska övergå till om de blir avskurna. Artikelförfattaren anser att det fria kriget ska få en större plats i Försvarsmakten.

/Redaktören

Fria kriget
Allt sedan 1940-talet har konceptet om det fria kriget utgjort en del av hur de svenska arméförbanden var och är tänkta att operera under krig på svenskt territorium. Innebörden av det fria kriget och framförallt förutsättningarna att faktiskt tillämpa det är dock radikalt annorlunda idag än under det kalla kriget. Precis som att värnpliktiga och officerare utbildas till olika befattning för att lösa vissa typuppgifter är det även varje soldats uppgift att kunna bedriva ett fritt krig. Idag finns endast ett fåtal förband som övar på att verka bakom fiendens linjer, utbildningen på dessa förband är lång och hård och ställer mycket stora krav på individen. Ändå förväntas varje svensk soldat klara av att genomföra just sådan verksamhet utan någon särskild utbildning för det. Detta måste förändras för att vi på ett trovärdigt sätt skall kunna lösa den uppgift som förväntas när förbandet blir slaget och avskuret. I Reglemente Armé Taktik från 2013 beskrivs det fria kriget som;

”Avskurna förband, som inte har kontakt med högre chefer och inte kan lösa sin ordinarie uppgift, övergår till det fria kriget . . . Alla förband som lämnas kvar i område som behärskas av motståndaren, ska kunna störa hans verksamhet . . . Striden genomförs i mindre enheter, i regel grupp och pluton. Striden förs så att motståndaren överraskas och ständigt känner sig hotad. Stridstekniken varieras. Okonventionella metoder utnyttjas.”

Reglemente Armé Taktik, 2013

Risken att förband blir slagna och att grupper och plutoner blir avskurna bakom fiendens linjer bör ses som ganska stor. Att soldater och officerares utbildning idag varken för en teoretisk diskussion om det fria krigets påfrestningar på individen och samhället eller några praktiska övningar blir en stor svaghet i nationens uthållighet i krig.

Det högre syftet med det fria kriget nämns inte i Reglemente Armé Taktik men bör rimligtvis vara att utsätta fienden för dilemman. Exempelvis måste fienden välja mellan att avdela förband för att bekämpa de avskurna svenska förbanden eller att frånse från dessa och fokuserar på våra organiserade förband som de möter i fronten (Althén, J., Jönsson, J., 2022).

Det fria kriget skall bedrivas med stöd av civila resurser och skall fokusera till större städer, tätortsbebyggelse, betäckta och starkt kuperade områden där möjlighet till ett dolt uppträdande och överraskning är som störst. De avskurna förbanden skall fokusera på att bekämpa fiendens chefer och staber, artilleriförband och sambandsförband och logistik.

En fysisk och psykisk utmaning
Det fria kriget kommer utgöra en enorm fysisk och psykisk utmaning för soldater och officerare. Det är inte osannolikt att de små enheterna kommer behöva leva av det som naturen kan ge och att all förflyttning kan behöva ske till fots. Med begränsad utrustning blir även uthålligheten på enheten kortare och vädret får en stark påverkan på stridsvärdet. Till detta tillkommer eventuella skador och sjukdomar som kommer uppstå vilket måste tas om hand om. På officerare tillkommer även kravet av att kunna inspirera och motivera sina soldater där moralen kan vara låg efter att förbandet blivit slaget och de spenderat veckor i skogen. För att kunna klara av den enorma påfrestningen och svåra uppgift måste det övas för att någon reell effekt skall kunna uppnås.

Under kalla kriget utgjorde det fria kriget en del av många värnpliktsutbildningar i någon form, och officersutbildningarna innehöll även de utbildning i vad det fria kriget ställer för krav på chefer och ledare (Bo Hugemark ”Den stora armén”, s.515, 2015). Både soldater och officerare fick på så sätt en gemensam bild av hur det fria kriget skulle ske och vilka krav som ställs på varje individ. Med den förändrade hotbilden mot Sverige under 2000-talet blev även det fria kriget mindre och mindre aktuellt även om det återfinns i reglementena som något alla skall kunna utföras. Officersutbildningen förändrades avsevärt och innefattande betydligt mindre praktik vilken medförde att även praktiska övningar i det fria kriget i stort försvann. Detta har lett till att situationen idag är sådan att både soldater och yngre officerare endast har en ytterst vag uppfattning om vad det fria kriget faktiskt är och hur det är tänkt att genomföras praktiskt.

Fria kriget in i framtiden
Då Försvarsmakten återigen fokuserar på det nationella försvaret måste även det fria kriget lyftas upp som en viktig del i rikets försvar och som ett effektivt sätt att nyttja förband och soldater som högre chef inte längre kan leda. Det bör därmed återigen utgöra en del av både de värnpliktigas utbildning men framförallt officerarnas utbildning – de förväntas leda dessa soldater under stor personlig påfrestning. Genom att en större del av Försvarsmaktens utbildningar för värnpliktiga och officerare berör det fria kriget kan en större effekt fås av våra slagna förband. Genom att exempelvis både soldater och förband har det fria kriget som utbildningsmål under värnplikten kan säkerställa en gemensam grundnivå i Försvarsmakten.

De praktiska övningarna bör fokuseras på grundläggande soldatkunskaper och överlevnad i naturen för att tillse att alla soldater kan överleva och verka med knappa resurser. Då överraskning är en vital del för det fria kriget så bör metoder som exempelvis eldöverfall få en framträdande roll i soldaternas utbildning. Detta är även en bra metod vid försvar av grupperingsplatser vilket soldater i både manöverförband och funktionsförband gynnas av. Detta kompletteras givetvis med den övriga utbildningen som de värnpliktiga får vilket medger att vissa soldater kommer ha en högre förmåga att verka i det fria kriget än andra.

Ett alternativ eller komplement till utbildning är att under året bedriva en övning som har det fria kriget som utgångsläge exempelvis i samband med en presentationsövning där de värnpliktiga och officerare får pröva sig mot möjliga scenarion. Möjligen skulle ett förband efter genomförd slutövning, då de uppnått förbandsmålsättningarna ha en fortsatt övning under 2-3 dygn i plutons ram. Scenariot för denna övning kan vara att förbandet blivit slaget och de nu skall bedriva det fria kriget. Detta för in det fria kriget på ett naturligt sätt under de värnpliktigas sista övningar och de värnpliktigas personliga färdigheter prövas en sista gång innan MUCK.

Utöver praktiska övningar finns även behovet av teoretiska lektioner och etiska diskussionen om vad det fria kriget kan medföra. Exempelvis bör det undervisas om vilket lagligt stöd som soldat har för att nyttja civila resurser. Etiska diskussioner kan beröra exempelvis val av mål med hänsyn till möjliga konsekvenser för civilbefolkningen, exempelvis förstöring av samhällsviktiga byggnader som nyttjas av fienden.

Utifrån de nyheter som kommer från Ukraina där ryska soldater har massakrerat och tvångsförflyttat den civila befolkningen kan man räkna med att det även kommer ske i Sverige. Detta innebär att uppgiften som att störa fiendens verksamhet kan få mycket stora konsekvenser för den civila befolkningen. Ryska soldater kan förväntas hämnas de attacker som svenska soldater gör. Hämnden kommer troligen ske mot den civila befolkningen vilka kommer bli utsatta för liknande övergrepp som den ukrainska. Givetvis skall den civila befolkningen i möjligaste mån evakueras från områden där strider förväntas. Men då många länsstyrelsers och kommuner, som har ansvar för detta, saknar evakueringsplan så kommer det med största sannolikhet inte ske. Det innebär att civila kommer vara viktig faktor på slagfältet. En chef måste därför vara medveten om att civila med största sannolikhet kommer finnas i området och att de kan få utstå konsekvenserna av chefens handlingar. Chefen måste göra en kostnadsnyttoanalys mellan potentiella konsekvenser för civila och den skada man kan orska fienden. En etiskt mycket svår uppgift.

Utbildningstiden
En utmaning för att genomföra detta är givetvis att den redan begränsade utbildningstiden för värnpliktiga och officerare redan är fylld med olika utbildningar och övningar. Att då föra in det fria kriget som ytterligare ett utbildningsmål innebär att någon annan del av utbildningen måste kortas ner och att ens förmåga i sin befattning blir lidande. För att motverka detta kan man istället föra in det fria kriget som ett perspektiv i redan befintlig utbildning. Då de värnpliktiga utbildas i krigets lagar kan man exempelvis föra in det fria kriget som en diskussionspunkt. Under någon av de värnpliktigas prestationsövningar kan det fria kriget vara läget de utgår från, då finns även möjlighet för officerare att gå i befattning och få möjlighet att öva. Under officersutbildningen kan man på ett naturligt sätt föra in det fria kriget i diskussioner kopplat mot operativ juridik, ledarskap och fysiskt stridsvärde. För att underlätta utbildningen bör någon form av handbok eller reglemente skapas för att skapa en gemensam syn i armén om vad det fria kriget innebär.

Sammantaget går det med relativt små medel öka medvetenheten och förmågan till det fria kriget inom armén.

En starkare armé
Genom att vidta dessa åtgärder kan armén konkretisera vad det fria kriget faktiskt innebär och vilka krav det ställer på soldater och officerare istället för att utgöra tomma fraser i reglementen från en svunnen tid. Utifrån förslag till förändring av utbildningarna kan man tillse att det fria kriget faktiskt kan uppnå det högre syftet med att störa fiendens verksamhet och binda dess förband så att de snabbare når sin kulminationspunkt.

Värnplikten medger att betydligt fler i samhället har en familjemedlem eller vän som varit en del av Försvarsmakten och kunskapen och förståelsen om rikets försvar ökar på så sätt. Om det fria kriget blev en naturlig del av de värnpliktigas utbildning finns möjligheten att även den civila förståelsen för vad svenska soldater gör bakom fiendens linjer ökar. Det skulle även förbättra förståelsen för vilka behov av stöd de fritt krigande enheterna har från civilsamhället. Långsiktigt skulle detta medföra att nationens motståndskraft och uthållighet ökar vilket verkar avskräckande för en potentiell fiende.

Teknologins möjligheter
Teknologins utveckling förändrar givetvis de förutsättningar som finns för att bedriva det fria kriget och är något vi bör utnyttja för att uppnå så hög effekt som möjligt. Mobiltelefonin medger att vi idag kan ha samband i stort överallt i landet och att även små enheter kan ha samband på stora avstånd. Ett förband kan därmed vara fysiskt avskurna från de egna linjerna men ändå ha samband till högre chef. De avskurna förbanden kan då fortfarande motta order från högre chef och rapportera den genomförda verksamhet i syfte att öka högre chefs beslutsunderlag. Detta är en lyx som chefer under det kalla kriget inte fick åtnjuta. Kriget i Ukraina är ett tydligt exempel på hur mobiltelefoner är en enorm tillgång för att få information av vad som händer bakom fiendens linjer då vi dagligen får tillgång till hundratals filmklipp på ryska truppförflyttningar och annan verksamhet. Varje svensk soldat med en mobil bakom fiendens linje blir då en sensor som med högupplösta bilder och filmer kan rapportera fiendens verksamhet. Det okonventionella sättet som det fria kriget skall föras på gör att endast enskildes fantasti sätter gränserna på hur teknologiska hjälpmedel kan nyttjas för att uppnå så hög effekt som möjligt. Dock så måste varje soldat och officer, oavsett vilka möjligheter som teknologin kan skapa för oss, ha förmågan att kunna verka utan olika stödsystem.

Clausewitz påstod att i krig är endast de enkla möjligt. Det fria kriget är bland det svåraste och mest påfrestande som våra soldater kan bli utsatta för. Då kriget stundom kräver att vi även nyttjar svåra metoder och tillvägagångssätt, övar vi på dessa för att göra oss överlägsna fienden. Det fria kriget är svårt, men det är en viktig faktor för nationens uthållighet i krig. Följaktligen måste vi öva på det fria kriget.

Fänrik Niklas Alexander Stefansson
Norrbottens Regemente