Av fänrik Daniel Olsson MekB 7, och furir Otto Melén IB 1

Rysslands invasion av Ukraina 2022 har drivit fram en innovationskraft som saknar motstycke i modern tid. Under den brittiskledda Operation Interflex har Försvarsmaktens personal utbildat ukrainska soldater, och mötet med individer ur ukrainska förband har gett direkta lärdomar om dagens krigföring och de system som karaktäriserar den. Som ett resultat av detta har två dokument formulerats avseende utbildning och tillämpning av bekämpnings- och spaningsdrönare. Dessa togs fram av den svenska OPFOR/UAV-plutonen under bemanningsperioden 2026. 

Denna artikel argumenterar för att Sveriges förmåga att förvalta och utveckla innovation på förbandsnivå är en av våra största militära styrkor – och att den måste tas tillvara på ett mer aktivt sätt. För att exemplifiera detta delar vi med oss av de utbildningsanvisningar och tillämpningsdokument som nyttjades under insatsen för internutbildning och träning, vilka bifogas som bilagor nedan.

Drönarsystem är bara ett exempel. För att uppnå maximal effekt med ny teknologi måste förbanden själva styra metodutveckling som anpassas efter egna behov. Detta är en förutsättning för modernisering av armén. Erfarenheterna från Ukraina är tydliga: förmågan att snabbt lära och anpassa sig är avgörande i asymmetriska styrkeförhållanden. Kreativitet på lägsta nivå är inte en bonus utan en avgörande del i förmågehöjning.

Sveriges främsta militära styrka ligger i innovativ förmåga snarare än personell numerär. Denna förmåga är däremot inte självverkande: utan rätt strukturer och mekanismer på förbandsnivå riskerar vår förmåga till nytänkande att vara outnyttjad. Nedan presenteras tre sammanlänkade förslag som tillsammans syftar till att skapa dessa förutsättningar:

• AST, eller en av staben utsedd enhet på motsvarande nivå, bör ordersätta att respektive förband avsätter tid, budget och personal för upprättandet av försöksenheter. Dessa enheter ansvarar inledningsvis för omvärldsbevakning och analys av aktuella system inom eget verksamhetsområde, baserat på öppna källor eller kvalificerat underlag från högre nivå. Utifrån framtagna slutsatser ges försöksenheten mandat att anskaffa commercial-off-the-shelf (COTS) -produkter som adresserar det identifierade behovet. En COTS-lösning med begränsad tillämpbarhet som levereras inom veckor är i de flesta fall mer värdefull än en fullt anpassad lösning som inväntar en fullständig upphandlingsprocess. Försöksenheterna bör inte betraktas som en valfri resurs utan som en strukturell förutsättning för att förbanden ska kunna hålla jämna steg med det tekniska utvecklingstempot.

• För att COTS-lösningar ska kunna nyttjas i testverksamhet krävs det att regelverk som BOA/BOF utformas med en kravbild som enbart ställer de krav som är absolut nödvändiga för testverksamhet. Grundläggande krav bör primärt fokusera på säkerhet, både för att minimera risk för personskador men även för att förhindra att känslig data sprids. Förutsatt att en COTS-produkt uppfyller förutbestämda krav bör försöksenheten ha mandat att anskaffa den inom tilldelad budget, vilket breddar förbandens tillgång till relevanta system och kortar ledtiderna avsevärt. Kraven bör utformas kategorivis och utgöra en minsta gemensamma nämnare snarare än en djupgående specifikation, och kan omfatta vilket system som helst som försöksenheten bedömer relevant för det egna verksamhetsområdet. För drönare och luftfarkoster kan detta exempelvis innebära krav på CE-märkta komponenter, att sändning sker på kommersiella frekvensband och att propellerstorleken ligger inom spannet 5-8 tum. För ledningsstödsystem kan exempel på motsvarande krav omfatta en definierad krypteringsstandard, stöd för MFA samt möjlighet att använda systemet utan att data lagras eller bearbetas på externa servrar. 

• Kommunikationen mellan industri och slutanvändare behöver förbättras för att erfarenheterna från försöksverksamhet ska omsättas i relevanta och behovsanpassade lösningar. I dialogen mellan industrin och Försvarsmakten som kund finns en risk att slutanvändarens behov oavsiktligen missuppfattas eller tappas bort i kommunikationskedjan. För att motverka detta bör en strukturerad plattform inrättas där slutanvändare kan föra en direkt dialog med industrin om sina behov. För att säkerställa transparens och konkurrensneutralitet bör en relaterad myndighet vara representerad i forumet och moderera den samverkan som sker. Denna uppgift kan exempelvis tilldelas Totalförsvarets forskningsinstitut, som därtill kan komplettera dialogen med kvalificerad analys och ytterligare operativ kontext. Deltagande bör vara obligatoriskt och återkomma med regelbundna intervaller, i syfte att ge industrin kontinuerlig tillgång till aktuella operativa behov. Detta stödjer en iterativ utvecklingsprocess och ökar förutsättningar för att framtagna lösningar förblir relevanta och framtidssäkra.

Sammantaget skapar dessa tre åtgärder de förutsättningar som krävs för att förbandslokala försökenheter ska kunna etableras med tilldelad tid, budget och personal. Enheterna ges därigenom möjlighet att självständigt dra slutsatser anpassade efter eget förbands behov och förutsättningar, anskaffa generella COTS-lösningar för att genomföra försöksverksamhet samt återrapportera erfarenheter och framgångar i ett forum som möjliggör direkt samverkan med industri för framtida anskaffning.

Dokumentationen som bifogas i denna artikel togs fram i en miljö där mandat och resurser möjliggjorde praktisk övning med systemet. Detta skapade förutsättningar för en behovsbild grundad i faktisk erfarenhet snarare än antaganden. Många teser som verkade självklara visade sig, efter prövning, vara bristfälliga antaganden. Förståelse för systemets integration i en svensk kontext avslöjar sig först efter användning, varpå verklig potential, begränsningar och risker visar sig. När förbanden ges tid och resurser att självständigt pröva nya lösningar, när regelverken möjliggör snabb anskaffning och när erfarenheterna når industri direkt från slutanvändare så sluts kretsen mellan behov och förmåga. Det är i denna anda dokumentationen delas: inte som ett färdigt svar, utan som underlag syftande till att sänka tröskeln för implementering av ett nytt system från en enhet som fick möjligheten att pröva. Sveriges styrka ligger inte i numerär utan i förmågan att tänka nytt och anpassa sig snabbt, men det är en förmåga som måste beredas utrymme för att verka.