Innovation i försvarssektorn handlar mindre om nya idéer och mer om kortare ledtider från tanke till fungerande förmåga. Genom förenkling, standardisering och kontinuerlig samverkan kan Sverige stärka sin innovationskraft i en NATO-kontext där snabbhet och interoperabilitet är avgörande. Fortsätt läsa Förenkla eller försvinna
Försvarsmakten ska bedriva multidomäna operationer (MDO) tillsammans med en mängd andra stater. Samtidigt kan vi inte ens dela information inom våra staber. Major Marcus Karlin presenterar en uppenbar lösning. Fortsätt läsa Inget MDO så länge reviren finns kvar
Arméchefen skriver i sin artikel på Kungliga Krigsvetenskapsakademiens blogg om en ny operativ kontext för armén. En intressant formulering i arméchefens text är att ”metoder och tekniska system som igår erbjöd fullgoda lösningar riskerar […] att vara obsoleta imorgon”. Detsamma gäller självklart mängder av det som vi tagit för givna sanningar i årtionden. Ett krig innebär att parterna och åskådarna får syna varandras kort – … Fortsätt läsa Förvandling – men till vad?
Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente är … Fortsätt läsa Arméns nya taktikreglemente – Del 2: Innehållet
Generalmajor Jonny Lindfors är sedan en tid Sveriges arméchef. Han kommer från Kiruna och inledde sin officersbana på Lapplands jägarregemente. Han tar över en armé som är stadd i förändring. Under föregångaren Karl Engelbrektsson återgick Armén till att organisera sig i brigader. Värnplikten återinfördes. Men Armén dras också med åldrande materiel, långsamma processer och en förhållandevis låg tillgänglighet på sina krigsförband. Kan Armén förändras och … Fortsätt läsa Arméchefen: ”Organisationskulturen måste förändras”
Fram till år 1721 var Östersjön nästintill ett svenskt innanhav och i debatten kring Natomedlemskapet är någonting som ofta dyker upp att vi snart är där igen. Men denna gång är det inte Sverige som är den ledande suveränen. Vi är snart i en allians och som alliansmedlem ska vi respektera övriga medlemmar. Ju mer kunskap man har om varandras kultur, språk och historia, ju … Fortsätt läsa Respekt i fred, effekt i krig
Fram till 2010 byggde den svenska försvarsidén på ett militärt försvar med värnpliktiga som, genom en tillräckligt bra utbildning och med ett tillräckligt trovärdigt mobiliseringssystem, skulle avskräcka en angripare. Om avskräckningen misslyckades skulle de kunna utkämpa ett krig. Med Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott upplevdes att det militärstrategiska läget i grunden förändrats. Tillsammans med en snabb militärteknologisk utveckling ifrågasattes rationaliteten i att behålla en i … Fortsätt läsa Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser
Med ett finskt-svenskt NATO-inträde vid horisonten så kan man konstatera att en av de stora förändringarna för både svenska Försvarsmakten (SVFM) och finska Försvarsmakten (Puolustusvoimat, PV) blir att man på allvar får börja planera för gemensamma operationer i krigstid tillsammans med varandra och med övriga NATO-länder. En naturlig fråga blir då vilka svenska förmågor och förband som är av särskilt intresse för Finlands del. Jag … Fortsätt läsa Finska perspektiv på gemensam försvarsförmåga
Militär Debatt 