Sveriges kust är över 200 mil lång. På fastlandet gränsar inte Sverige till något fientligt sinnat land. För en rysk invasionsarmé så skulle det kunna bli kämpigt att först slå sig genom Nato-landet Finland för att sedan tränga in i Norrbottens vägfattiga och ogästvänliga terräng. Marinen i allmänhet och flottan i synnerhet lätt glömmas bort när Sveriges försvar ska byggas upp. Trots det kan vi … Fortsätt läsa Marinchefen: Vi behöver fördubblas
Försvarsmakten, och i synnerhet armén, har ont om pengar. Det blev smärtsamt tydligt under år 2023. Och det finns ganska lite som talar för att framtiden kommer att se annorlunda ut – alla ekonomiska medel som tillförs framöver är redan öronmärkta för stigande utgifter. Att hoppas på att verksamhetsmedlen – som används för övning, lönetillägg, ammunition, mat etc – för de idag existerande förbanden skulle … Fortsätt läsa Vi behöver spara för att växa
I dagsläget är inte svenska jägare (alltså sådana som ägnar sig åt jakt) kopplade till det militära försvaret. Samtidigt går den svenska upprustningen långsamt. Detta trots att Försvarsmaktens operationsledning bedömer att Ryssland kan genomföra omfattande operationer i Östersjön redan om två år samt öppna en andra front, exempelvis mot Finland, om 6 till 8 år. Dessutom ser vår Natoanslutning ut att blockeras på obestämd framtid. … Fortsätt läsa Jägarna och lokalförsvaret
Generalmajor Jonny Lindfors är sedan en tid Sveriges arméchef. Han kommer från Kiruna och inledde sin officersbana på Lapplands jägarregemente. Han tar över en armé som är stadd i förändring. Under föregångaren Karl Engelbrektsson återgick Armén till att organisera sig i brigader. Värnplikten återinfördes. Men Armén dras också med åldrande materiel, långsamma processer och en förhållandevis låg tillgänglighet på sina krigsförband. Kan Armén förändras och … Fortsätt läsa Arméchefen: ”Organisationskulturen måste förändras”
”Never go full retard” Tropic Thunder Under mina 15 år i Försvarsmakten har vi genomgått ett flertal trender. Politiska nycker och militära moden har avlöst varandra. Det har i förvånansvärt stor utsträckning gett återverkningar längst ner i organisationen. Det har skapat förvirring, irritation och tagit orimliga mängder tid och resurser i anspråk. När vi lajvade utlandsmissionDet första jag upplevde var anpassningen till internationella insatser. Detta … Fortsätt läsa Ändra ingenting i onödan nu
Förord: Att vara soldat innebär att man ovillkorligen utsätts för moraliskt svåra situationer. Striden är en sak – och att strida övar alla som tjänstgör på fältförband. Men hur blir det med fångarna? Hur blir det med de stupade? Krigsfångar och stupade hör till de moraliskt svåra friktionerna i tjänsten, och hanteringen av dessa påverkar i allra högsta grad vilken moralisk hållning en nation har. … Fortsätt läsa Fångtjänst och gravtjänst, en trovärdig kedja?
På Försvarsmaktens hemsida så beskrivs officersyrket i tre delar: Ledarskap, pedagogik och kunskap. Av dessa tre delar brukar ledarskap och kunskap synliggöras mest. I denna debattartikel hoppas jag kunna lyfta fram förståelse för pedagogikens roll i Försvarsmakten, allt ifrån lägre taktisk nivå till den strategiska nivån samt vad jag ser att konsekvenserna kan bli om man glömmer bort just pedagogiken. Enkelt kan vi översätta pedagogik … Fortsätt läsa Den dåliga pedagogikens biverkningar
Med rådande tillväxtbehov och rapporterade kapacitetsproblem i det militära utbildningssystemet vore det motiverat att överväga den utbildningsstruktur som tillämpas i bl a USA. Modellen är att erbjuda officersutbildning där militära inslag integreras med universitetsstudier, och dessutom ökar i intensitet under sommarloven mellan läsåren. Denna text vill i korthet skissa hur en motsvarande svensk modell skulle kunna utformas. Dagens KTH är arvtagare till Högre artilleriläroverket på … Fortsätt läsa Kan en officer utbildas på ett tekniskt universitet?
Inledning På Twitter (X) fördes nyligen en diskussion kring förvaltningsuppgiften inom Försvarsmakten och våra militära chefers roll i den. Nu har diskussionen avstannat där, men jag har inte kunnat släppa ämnet. Med denna text vill jag bidra till att hålla diskussionen vid liv samt sprida den till Militär Debatts forum i en förhoppning om att bredda deltagarkretsen. Flugan i pissoaren Vi ska dock börja inne … Fortsätt läsa Förvaltningen och flugan i pissoaren
Årligen examineras någonstans mellan 300 och 400 sergeanter i Försvarsmakten. Förutsatt att den nya pensionsåldern 69 år lämnas orörd innebär det att någonstans kring 2500 specialistofficerare på sikt kommer vara mellan 55 och 69 år gamla. Nu muttrar någon ”men det förstår du väl att inte alla kommer jobba kvar så länge”. För att svara på det vill jag säga följande:För det första, jag hoppas … Fortsätt läsa Bör man vara specialistofficer till pensionen?
Militär Debatt 