Inledning
Försvarsmakten har en bristande förståelse eller åtminstone en bristande kommunikation och utövande för hur man bygger fysisk förmåga applicerbar för vår verksamhet. Det finns brister i hur man rent allmänt förhåller sig till vår fysiska förmåga. Vi har fysiska prestationskrav på oss och vi ska ha träning på jobbet. Det är inte alltid detta följs och det praktiska utförandet saknar ibland syfte och sammanhang.

På förekommen anledning kommer jag berätta hur man tränar för vårt ändamål. Detta är omfattande, således kommer jag göra förenklingar. Förklaringar, bakomliggande syfte och orsaksarmband kommer inte alltid ges eller förklaras fullt ut. Inget av detta är något jag har hittat på själv.

Detta kommer vara en serie artiklar. I denna första artikel förklarar jag principerna och system som behövs för att bygga den fysiska förmågan.

Taktisk atlet – stark i alla domäner under dåliga förhållanden
Vi ska bygga en taktisk atlet. Det som är annorlunda för den taktiska atleten är att du behöver ha en godtagbar förmåga i många domäner, samt kunna prestera även när du mår dåligt – alltså med påfrestningar i form av dålig sömn, dålig kost, dåligt väder, kallt och varmt klimat, tung utrustning, och bristande psykisk välmående. Du måste ha en bra maxstyrka, styrkeuthållighet, rörlighet, kunna gå långt med packning, springa långt, springa snabbt och generellt kunna utföra fysiskt arbete under lång tid. Du behöver även ha simkunskaper samt psykisk styrka. Nivån och hur tungt vissa egenskaper väger kontra andra varierar efter befattning och förband.

Den taktiska atleten behöver också kunna upprätthålla denna förmåga året om, på insats, under övningsserier, på semestern. Skador är också något som är förekommande, vi behöver kunna prestera och träna med skador (beroende på skadetyp), man kan komma långt med exempelvis en dauerlinda för att avlasta en rörelse. 

Detta är väldigt annorlunda om vi tittar på elitatleter inom idrotten. De tränar och presterar under optimala förhållanden utifrån, kost, återhämtning, personliga tränare, sjukgymnastik osv. De behöver oftast enbart vara starka i en eller ett fåtal domäner. Det gör att de blir mycket starkare i den domänen än vad vi blir, men vi behöver samtidigt inte vara lika duktiga som dem, vi behöver bara vara tillräckligt starka i respektive domän. De har också en tydligt träningssäsong, peak samt tävlingssäsong.

Det som är viktigt att förstå är att vi inte ska bli maratonlöpare, inte heller kroppsbyggare eller styrkelyftare. Vi är soldater. Där beroende på vad för befattning kan man behöva bli något tyngre i vissa domän. Exempelvis går man mycket med tung packning har man en fördel att ha högre benstyrka och något högre kroppsvikt. Men det gör att du får sämre förmåga inom andra domäner. Allt är hela tiden en avvägning mellan domäner eftersom att soldaten är ett komplext system.

Komplexa system
För att man ska på ett effektivt sätt bygga en taktiskt atlet behöver man förstå och tänka utifrån systemteori. Kroppen är ett komplext system och således finns inga biverkningar och bieffekter, utan det finns bara effekter. Om du vill nå 250 kilo i marklyft och skapar ett program för att nå målet men får kronisk ryggsmärta efteråt, så är den smärtan inte en biverkning, utan en primär effekt av programmet.

Tänk på detta när du ser hur många som har tränat inom något område i 10 eller 20 år som har kroniska problem och begränsningar. Dessa problem är inte biverkningar och dök inte magiskt upp. De är ett direkt resultat av den process de följt. Bara för att en effekt tar lång tid att synas betyder det inte att vi kan nonchalera den. 

Vad vi måste förstå är att i ett komplext system kommer en enskild input inte fullt kontrollera allt, men kan delvis påverka allt. Vi behöver förstå de långtgående effekterna av vad vi gör. 

Varför det är av mycket stor vikt att vi tränar med rätt teknik och rörelsemönster? För att kroppen lär sig använda det rörelsemönster som du tränar den i. Det är vanligt i vår bransch att man gör en övning med fel rörelsemönster, exempelvis skivstångsböj, där man inte går tillräckligt djupt med rätt teknik, utan istället kör man tyngre vikt, tappar knäna och går ner 1/3. Detta kommer stärka den dåliga rörligheten i fotleden och den svaga rumpan. Istället bör du kanske köra frontböj med skivstång eller kanske en kettlebell. Du kör utan skor och hela rörelsemönstret framför en spegel och utvärderar dig själv så att det blir rätt i ett lugnt tempo. Med tiden ökar du vikten och efter några veckor kan du köra en skivstångböj med full rörlighet. Men kör du bara frontböj för att du tycker det var kul och du blev stark, kommer dina hamstrings bli underutvecklade och kanske leder till en sträckning när du gör en förflyttning i striden. 

1. Den viktigaste variabeln i ett komplext system vid en given punkt är den som är mest begränsande. Om du väger 130 kilo och knappt kan jogga 5 kilometer så är troligen den största begränsande faktorndin kroppsvikt. Det betyder att störst fokus ska läggas på det. När vi använder systemet C-ABCDE vid omhändertagande av stridsskadade jobbar vi med detta,  ett system för att systematisera den mest begränsande faktorn först. 
2. Denna variabel kommer också ändras med utvecklingen som görs. Förvänta dig det och var följsam med det. Kämpa inte mot förändringen. När du är 18 år är återhämtning förmodligen inte din viktigaste variabel. När du är 38 kanske det är det. Således bör du försöka förutspå var och när begränsande faktorer uppstår.
3. Ingen av dessa variabler fungerar isolerat. Utan dem påverkar konstant varandra. Hur väl du sover påverkar din kropps förmåga att producera och använda hormoner, ditt endokrina system påverkar din förmåga att träna och dess resultat. Den träning du utför påverkar din sömnkvalitet och hormonerna. 

Man kan gestalta ett komplext system med biljard, där den vita bollen kommer påverka alla andra bollar på planen, kontra ett linjärt system likt dominobrickor. Det vi måste förstå här är att vi kan inte helt förutse hur ett komplext system anpassar sig av en given stimulans.

Du kan inte styra ett komplext system. Du kan bara störa det på ett sätt som förhoppningsvis triggar den anpassning du söker. Ett styrketräningsprogram i sig gör till exempel inte någon starkare. Den kan bara producera den input som får kroppen att anpassa sig på ett sätt som producerar styrka. Det betyder att själva inputen (programmet) bara är en del av en mycket mer komplex process som lika gärna kan begränsas av hur väl idrottaren (eller systemet) anpassar sig. Om du följer programmet, men äter och sover dåligt kommer det inte ge önskvärt resultat.

Förändring och risken med inaktivitet
En viktigt sak att förstå gällande komplexa system är att inaktivitet är skadligt. Systemet behöver ett konstant flöde av förändring för att växa och frodas. Träning bryter denna inaktivitet genom en cykel av belastning och återhämtning.

Du vill bygga en stor platå av motståndskraftighet, för att kunna ha mer marginal att stå emot yttre faktorer. Det ger dig fler verktyg att jobba med. Om du inte aktivt expanderar denna motståndskrafitghet kommer den minska. Detta är ett fenomen som genomsyrar vår natur. Belastar du inte kroppens vävnad tillräckligt kommer kroppens egna celler bryta ner den, likt hur bilen rostar och huset förfaller.

Det finns en fälla här som gör att denna platå minskar, som ofta kan uppfattas logisk. Vi undviker saker som är obekväma och gör ont. Men det är ofta dem som vi måste hantera för att expandera platån. Om du får ont av att göra knäböj och undviker det löser du inte problemet. Smärtan orsakas av något, om du inte löser det finns mekanismen som skapar smärtan kvar. Vilket troligen kommer föras över till andra rörelsemönster, som minskar din platå ännu mer, ökar sårbarheten och skapar problem när omgivningen påtvingar dem. Därför är det viktigt att lösa ut sådana problem. Ett annat exempel är att om du hela tiden måste träna med lyftarbälte, straps, luftarskor, knästöd, snacks, PWO etc faller du i samma fälla.  Se till att hela tiden expandera din motståndskraftighet eller åtminstone inte minska den. 

Vi kan tänka på dessa begränsande faktorer som hävstångspunkter. Hävstångspunkter är platser som man kan ingripa i ett system där ett relativt litet inflytande kan ha stor effekt på allt. För den som inte kan simma är en flytväst en hävstångspunkt. För uthållighetslöparen som aldrig har styrketränat är viktrummet en hävstångspunkt.

Nu har jag introducerat er till konceptet den taktiska atleten, att vi måste jobba utifrån systemteori och hur vi hanterar ett komplext system. Hur rörelsemönstret är bla det mest fundamentala vi måste utveckla först, hur det inte finns några bieffekter utan bara effekter i ett komplext system, samt risken med inaktivitet. Nästa artikel kommer handla om syftet med vår träning från olika perspektiv, det kan tyckas enkelt, men ofta läggs fokus fel saker, tanken kan vara rätt men den praktiska utövningen är fel.

/Säkare