Av kadett Elias Björkdahl Amfibiebataljonen som ett anfallsförband i Nato I Reglemente Taktik för Marina operationer Del 2 (2021) listas de roller som är tänkbara för svenska amfibieförband i en natoledd amfibieoperation. I endast en av dessa roller nämns en form av sjömålsbekämpning, nämligen undervattensstrid. Detta betyder att det också kan vara sjöminkrig i form av minröjning som menas. Roller som däremot nämns är att … Fortsätt läsa Amfibiebataljonen anfaller
Av Håkan Lindberg, flottiljförvaltare
Sveriges flotta är åldrande, och införandet av nya plattformar går för långsamt. Flottiljförvaltare Håkan Lindberg vänder sig direkt till politiken med en skarp uppmaning av modernisera våra sjöstridskrafter. Fortsätt läsa Den svenska skuggflottan
Sveriges kust är över 200 mil lång. På fastlandet gränsar inte Sverige till något fientligt sinnat land. För en rysk invasionsarmé så skulle det kunna bli kämpigt att först slå sig genom Nato-landet Finland för att sedan tränga in i Norrbottens vägfattiga och ogästvänliga terräng. Marinen i allmänhet och flottan i synnerhet lätt glömmas bort när Sveriges försvar ska byggas upp. Trots det kan vi … Fortsätt läsa Marinchefen: Vi behöver fördubblas
Jag arbetar som specialistofficer i flottan, på en av korvettdivisionerna. Det är ett insatsförband; många gånger har jag insatsberedskap, motsvarande jour. Jag ska ha telefonen på, gripbar på kort tid, och kunna åka iväg och vara borta i någon vecka, om så krävs. Jag gillar mitt jobb, det är väldigt roligt och utmanande. Jag känner också att jag bidrar till Sveriges försvar när jag sysslar … Fortsätt läsa Växtvärk till havs
För ett halvår sedan verkställdes ”slutligt införande av trebefälssystemet”. NBO-löjtnanter och -kaptener påtvingades specialistofficersgrader för att forcera omställningen från föregående befälssystem, som ansågs ta för lång tid. Införandet var långtifrån friktionsfritt men nu ser trebefälssystemet ut (mer) som det ska. Men bara på de lägre nivåerna. Trebefälssystemet hänger inte ihop på de högre nivåerna. För att gå i mål behövs ett slutligt införande 2.0 som … Fortsätt läsa Slutligt införande av trebefälssystemet 2.0
To know tactics, know technology. Citatet kommer från Wayne P. Hughes sex grundpelare för den marina krigföringen (2018). Grundtesen i denna text är att taktik och operationskonst påverkar teknik och tvärtom. Detta kräver en grundlig analys av hur Försvarsmakten skall föra krig och vilken plats i bekämpningsprocessen som nya vapensystem skall ha i striden. Dels för att optimera systemets verkan, dels för att den personal … Fortsätt läsa Taking the fight to the enemy? – införandet av svenska kryssningsrobotar
Med ett finskt-svenskt NATO-inträde vid horisonten så kan man konstatera att en av de stora förändringarna för både svenska Försvarsmakten (SVFM) och finska Försvarsmakten (Puolustusvoimat, PV) blir att man på allvar får börja planera för gemensamma operationer i krigstid tillsammans med varandra och med övriga NATO-länder. En naturlig fråga blir då vilka svenska förmågor och förband som är av särskilt intresse för Finlands del. Jag … Fortsätt läsa Finska perspektiv på gemensam försvarsförmåga
Förord: När ökade försvarsanslag diskuteras så brukar den politiska tyngdpunkten ligga på att utbilda fler värnpliktiga eller att starta nya regementen och flottiljer. Det kan såklart vara nödvändigt – men vad behöver Sverige göra för att kunna freda territorialvattnet? Förvaltare Håkan Lindberg anser att det är dags att bygga nya stridsfartyg. Det är oerhört positivt att våra politiker hörsammar behovet av ökade försvarsanslag. Nu är … Fortsätt läsa Tre generationers flotta
Förord: Sverige saknar landgräns mot Ryssland. Men när vi hör den politiska diskussionen om landets försvar, glöms det ofta bort att angriparen måste komma över havet – eller stånga sig igenom Finland. Förvaltare Håkan Lindberg skriver här om Marinens undanskymda tillvaro. På Militär Debatts Twitterkonto ställdes frågan varför Marinen hela tiden förbises i den försvarspolitiska diskussionen. Jag kommer här att utveckla mina teorier om detta. … Fortsätt läsa Varför är det så tyst om Marinen?
Förord: För några dagar sedan diskuterades Marinens frånvaro i försvarspolitiken och -debatten på Twitter. Trots Sveriges vidsträckta kuster och skärgårdar verkar Armén och Flygvapnet ständigt stjäla uppmärksamheten. Och medan dessa två vapengrenar dominerat de senaste årens officersutbildningar, där personal ur flottan upplevt utbildningen som arméfokuserad, är kunskapen om Marinen ofta låg hos markförbanden. Jonas Hård af Segerstad har här omarbetat en text som han tidigare … Fortsätt läsa Varför behövs en stark svensk marin?
Militär Debatt 