Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser

Fram till 2010 byggde den svenska försvarsidén på ett militärt försvar med värnpliktiga som, genom en tillräckligt bra utbildning och med ett tillräckligt trovärdigt mobiliseringssystem, skulle avskräcka en angripare. Om avskräckningen misslyckades skulle de kunna utkämpa ett krig. Med Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott upplevdes att det militärstrategiska läget i grunden förändrats. Tillsammans med en snabb militärteknologisk utveckling ifrågasattes rationaliteten i att behålla en i … Fortsätt läsa Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser

Replik: Äldre befäl saknas på kompaninivån

Jag reagerade när jag läste Stabssergeantens artikel om arbetsmiljön för specialistofficerarna på kompaninivån. Detta är något som ligger mig varmt om hjärtat rent känslomässigt, men det faller även inom ramen för mitt yrkesmässiga intresse. Min avsikt med detta inlägg är inte att respondera på Stabssergeantens inlägg, utan att snarare reflektera och resonera öppet, i syfte att beskriva några andra perspektiv som kanske bidrar till Stabssergeantens … Fortsätt läsa Replik: Äldre befäl saknas på kompaninivån

Karriärsofficerarna bränner ut organisationen

Förord: Varje år tar hundratals officerare och specialistofficerare examen i Försvarsmakten. Inledningsvis löser de ofta liknande uppgifter efter examen. Men medan officeren i många fall ska göra karriär och hoppa mellan befattningar, ska specialistofficeren stå för stabiliteten i systemet. I denna artikel beskriver skribenten de problem som uppstår när karriärsofficerare driver upp tempo och målsättningar under sin korta tid i befattning, medan specialistofficerarna får foga … Fortsätt läsa Karriärsofficerarna bränner ut organisationen

När personalen slarvas bort

Förord: Försvarsmakten ska växa. Vi ska utbilda fler värnpliktiga, utbilda fler officerare, sätta upp fler krigsförband. Men mitt i allt detta finns yrkessoldaterna, som gör ett hårt arbete i det tysta. De upprätthåller beredskapen, löser sina skarpa uppgifter året runt. De utbildar värnpliktiga, de utbildar varandra. Men på många håll prioriteras yrkessoldaterna ner. Därför är det mycket glädjande att en soldat nu vill ge sin … Fortsätt läsa När personalen slarvas bort

Några tankar om vår plikt

Sedan Ryssland påbörjade sin invasion av Ukraina har ordet plikt blivit omdiskuterat. Det talas framför allt om värnplikt, men även om civilplikt, samhällsplikt och moralisk plikt. Ibland kopplas plikten till individen eller gruppen: ”Det är MIN/VÅR plikt att göra si eller så.” Utifrån detta kan slutsatsens dras att plikten dels är juridisk, dels något som individen kan känna med sitt samvete. Plikt är, enligt Nationalencyklopedin, … Fortsätt läsa Några tankar om vår plikt

Att känna sig bortglömd

Förord: Mängden värnpliktiga ökar nu ständigt. Mängden tillgänglig materiel av rätt typ, mängden befäl med rätt kompetens och mängden utbildningsanordningar ökar inte i samma takt. Vad händer med de värnpliktiga som glöms bort, prioriteras ner eller helt enkelt inte får en relevant utbildning för sin krigsuppgift? I denna artikel skriver en rekryt om motivation, yrkesstolthet och och ovisshet. Och detta – rekrytens verklighet – är … Fortsätt läsa Att känna sig bortglömd

Vad ska vi göra med de döda?

Förord: Kriget i Ukraina skördar dagligen mängder av människoliv. Det är en fruktansvärt mänsklig tragedi som vi kan följa i realtid. Människor skjuts, bränns ihjäl, dör av splitterskador, sjukdomar och infektioner. Kroppar i varierande skick blandas på stridsfältet. Hur kan mänsklig värdighet bibehållas under sådana omständigheter? Vad händer med min egen och kamraternas kroppar om vi stupar i krig? Och vilket ansvar har vi soldater … Fortsätt läsa Vad ska vi göra med de döda?

En reservofficerskår för framtiden

Förord: Försvarsmakten ska växa – det är den uttalade politiska viljan från regering och riksdag. Överbefälhavaren betonar ständigt just tillväxten. Och inte nog med det – det är bråttom! Men hur ska vi kunna växa, när våra grundläggande officersutbildningar (GOU) är så begränsade i antal elever? Och hur stor yrkesofficerskår är det egentligen rimligt att ha i renodlade värnpliktsförband? Författaren till denna artikel vill att … Fortsätt läsa En reservofficerskår för framtiden