Att kriga mot Ryssland – Del 7: Om infanteriets strid

Förord: Detta är den sjunde delen av krigsfrivillige soldaten Carolus Löfroos erfarenheter från Ukraina, där han tjänstgjorde år 2014, 2015 och 2017. Nedanstående artiklar har publicerats sedan tidigare:Del 1: Spaning. Del 2: Sabotage. Del 3: Slaget vid Shyrokyne. Del 4: Att bli beskjuten med artilleriDel 5: Ryssen som anfallareDel 6: Motanfall i ShyrokyneDenna artikel består av lärdomar som dragits av skribenten under slaget om Shyrokyne. … Fortsätt läsa Att kriga mot Ryssland – Del 7: Om infanteriets strid

Att kriga mot Ryssland – Del 6: Motanfall i Shyrokyne

Förord: Detta är den sjätte delen av krigsfrivillige soldaten Carolus Löfroos erfarenheter från Ukraina, där han tjänstgjorde 2014-2015 och 2017. Nedanstående artiklar har publicerats sedan tidigare:Del 1: Spaning. Del 2: Sabotage. Del 3: Slaget vid Shyrokyne. Del 4: Att bli beskjuten med artilleriDel 5: Ryssen som anfallareFör att förstå kontexten kring denna artikel är det lämpligt att först läsa Del 3, Del 4 och Del … Fortsätt läsa Att kriga mot Ryssland – Del 6: Motanfall i Shyrokyne

Den fula fågeln flyger inte

Förord: Trots att Försvarsmakten tidigt såg nyttan med fjärrstyrda flygfarkoster, i dagligt tal kallade ”drönare”, har utvecklingen gått långsamt. I reklamfilmer för ”Nätverksbaserat Försvar” (NBF) var drönare en stor grej, ända ner på skyttegruppsnivå. Nå, det mesta i NBF-filmen infördes aldrig, men fjärrstyrda flygfarkoster infördes faktiskt. Sedan dess har deras status och plats i organisationen (ett tag fanns det ”stridsteknisk UAV” på manöverförbanden, tills det … Fortsätt läsa Den fula fågeln flyger inte

Ljudboksrekommendationer till semestern

Semestern dök upp, hastigt och lustigt efter en händelserik vår. Den var väntad med ändå plötslig, precis som ett eldöverfall på Vaberget i Karlsborg – man vet att det kommer, men det känns likväl som en käftsmäll när det händer. Kriget i Ukraina har överskuggat det mesta av vårt militära arbete, och visat ännu tydligare på vikten av att utmana våra förutfattade meningar och att … Fortsätt läsa Ljudboksrekommendationer till semestern

Vi måste bli offensivare i mörkret

Under 2010-talet utbildades en stor del av svenska soldater i huvudsak för utlandstjänstgöring. Strid skulle ske mot en irreguljär motståndare som till stor del uppträdde i skydd av nattens mörker. När Försvarsmaktens fokus nu skiftat till nationellt försvar mot en opålitlig militär stormakt är sannolikt behovet av mörkerförmåga ännu större. I denna debattartikel påtalas behovet av att öva och utbilda soldater under dygnets mörka timmar … Fortsätt läsa Vi måste bli offensivare i mörkret

Specialistofficersutbildning för Säkerhetstjänst och bevakning – ett kommande behov

Idag rekryteras GSS/K till Försvarsmaktens säkerhets och bevakningsfunktioner. Dessa funktioner är olika organiserade beroende på garnison men trenden är att denna funktion på fler och fler platser organiseras som ett bevakningskompani. Detta kompani sörjer förutom garnisonsvakten för IBSS (Insatsberedd Skyddsstyrka) samt TPSS (Transportskyddsstyrka) samt på vissa garnisoner även för militärpolistjänsten. I det nu kommande konceptet med militärbaser i förhöjd beredskap, återfinns i organisationen en bevakningsbataljon … Fortsätt läsa Specialistofficersutbildning för Säkerhetstjänst och bevakning – ett kommande behov

Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser

Fram till 2010 byggde den svenska försvarsidén på ett militärt försvar med värnpliktiga som, genom en tillräckligt bra utbildning och med ett tillräckligt trovärdigt mobiliseringssystem, skulle avskräcka en angripare. Om avskräckningen misslyckades skulle de kunna utkämpa ett krig. Med Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott upplevdes att det militärstrategiska läget i grunden förändrats. Tillsammans med en snabb militärteknologisk utveckling ifrågasattes rationaliteten i att behålla en i … Fortsätt läsa Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser

Replik: Äldre befäl saknas på kompaninivån

Jag reagerade när jag läste Stabssergeantens artikel om arbetsmiljön för specialistofficerarna på kompaninivån. Detta är något som ligger mig varmt om hjärtat rent känslomässigt, men det faller även inom ramen för mitt yrkesmässiga intresse. Min avsikt med detta inlägg är inte att respondera på Stabssergeantens inlägg, utan att snarare reflektera och resonera öppet, i syfte att beskriva några andra perspektiv som kanske bidrar till Stabssergeantens … Fortsätt läsa Replik: Äldre befäl saknas på kompaninivån

Karriärsofficerarna bränner ut organisationen

Förord: Varje år tar hundratals officerare och specialistofficerare examen i Försvarsmakten. Inledningsvis löser de ofta liknande uppgifter efter examen. Men medan officeren i många fall ska göra karriär och hoppa mellan befattningar, ska specialistofficeren stå för stabiliteten i systemet. I denna artikel beskriver skribenten de problem som uppstår när karriärsofficerare driver upp tempo och målsättningar under sin korta tid i befattning, medan specialistofficerarna får foga … Fortsätt läsa Karriärsofficerarna bränner ut organisationen

Att kriga mot Ryssland – Del 5: Ryssen som anfallare

Förord: Detta är den femte delen av krigsfrivillige soldaten Carolus Löfroos erfarenheter från Ukraina, där han tjänstgjorde 2014-2015 och 2017. Nedanstående artiklar har publicerats sedan tidigare:Del 1: Spaning. Del 2: Sabotage. Del 3: Slaget vid Shyrokyne. Del 4: Att bli beskjuten med artilleriFör att förstå kontexten kring denna artikel är det lämpligt att först läsa Del 3 och Del 4. Detta är alltså den tredje … Fortsätt läsa Att kriga mot Ryssland – Del 5: Ryssen som anfallare