Några tankar om vår plikt

Sedan Ryssland påbörjade sin invasion av Ukraina har ordet plikt blivit omdiskuterat. Det talas framför allt om värnplikt, men även om civilplikt, samhällsplikt och moralisk plikt. Ibland kopplas plikten till individen eller gruppen: ”Det är MIN/VÅR plikt att göra si eller så.” Utifrån detta kan slutsatsens dras att plikten dels är juridisk, dels något som individen kan känna med sitt samvete. Plikt är, enligt Nationalencyklopedin, … Fortsätt läsa Några tankar om vår plikt

Vertikal omfattning – hästen på schackbrädet

Förord: Vissa militära system tillskrivs egenskaper baserade på fördomar och fantasier. Ett exempel på detta är helikoptern. Men om vi verkligen vill utnyttja helikopterns fulla kapacitet måste vi studera dess historia, implementera lärdomarna och öva enligt krigets krav. En helikopterinstruktör skriver här en artikel med långa historiska perspektiv. Känsliga läsare varnas – denna artikel kommer att kräva både uppmärksamhet och tid för att ta sig … Fortsätt läsa Vertikal omfattning – hästen på schackbrädet

Kompanifanjunkaren – mitt perspektiv

Förord: Vad gör egentligen kompanifanjunkaren? Vem är lämplig för att vara kompanifanjunkare? Det har varit en återkommande diskussion sedan befattningen kompanifanjunkare infördes i Försvarsmakten. Så även på Twitter, trots krigsdimmorna från Ukraina. Det tycks helt enkelt finnas en nyfikenhet kring befattningen, och en vilja att gräva i frågan. Mikael Berntsson, som själv tjänstgjort som skvadronsfanjunkare på K3, skriver i denna artikel om en befattning som … Fortsätt läsa Kompanifanjunkaren – mitt perspektiv

Att känna sig bortglömd

Förord: Mängden värnpliktiga ökar nu ständigt. Mängden tillgänglig materiel av rätt typ, mängden befäl med rätt kompetens och mängden utbildningsanordningar ökar inte i samma takt. Vad händer med de värnpliktiga som glöms bort, prioriteras ner eller helt enkelt inte får en relevant utbildning för sin krigsuppgift? I denna artikel skriver en rekryt om motivation, yrkesstolthet och och ovisshet. Och detta – rekrytens verklighet – är … Fortsätt läsa Att känna sig bortglömd

Vi ältar BNP-siffror utan anledning

Förord: I svensk försvarsdebatt tenderar siffran ”Två procent av BNP” att ständigt återkomma. Det är en rund och fin summa, enkel att förhålla sig till. Men vad är det egentligen som spelar roll i upprustningen av Sveriges försvar? Reservofficeren Mårten Matell vill att diskussionen istället fokuserar på vilka förmågor Sveriges försvar ska ha. Rysslands invasion av Ukraina har lett till att debatten om ett svenskt … Fortsätt läsa Vi ältar BNP-siffror utan anledning

Svensk luftmanöver – drottningen på schackbrädet!

Förord: De ryska luftburna styrkornas misslyckade luftlandsättningar i Ukraina kan leda oss till slutsatsen att luftlandsättningar är en föråldrad eller rentav orealistisk taktisk manöver. En lyckad luftlandsättning kan dock orsaka fienden enorma problem, om flygförbandet och verkansförbandet är rätt tränade, utrustade och uppgiftsställda. Förmågan är ett gissel för fienden, binder trupp för att försvara terräng bakom tätförbanden och kan, rätt utfört, förstöra fiendens hela anfallskraft. … Fortsätt läsa Svensk luftmanöver – drottningen på schackbrädet!

Utan tross kan ingen slåss – Underhållstjänstens betydelse för striden

Förord: Kriget i Ukraina har avslöjat en oväntad rysk akilleshäl – logistiken. Denna svaghet märks längs hela linjen, från den strategiska nivån ner till enskild stridsvagnsbesättning som plundrar eller köper diesel från lokalbefolkningen för att kunna fortsätta framåt. Materiel för miljarder har övergivits och bränts upp av rent logistiska skäl – dåligt förebyggande underhåll, bristande trafikplanering, underdimensionerade reperationsresurser och – inte minst – uteblivna ersättningar … Fortsätt läsa Utan tross kan ingen slåss – Underhållstjänstens betydelse för striden

Vad ska vi göra med de döda?

Förord: Kriget i Ukraina skördar dagligen mängder av människoliv. Det är en fruktansvärt mänsklig tragedi som vi kan följa i realtid. Människor skjuts, bränns ihjäl, dör av splitterskador, sjukdomar och infektioner. Kroppar i varierande skick blandas på stridsfältet. Hur kan mänsklig värdighet bibehållas under sådana omständigheter? Vad händer med min egen och kamraternas kroppar om vi stupar i krig? Och vilket ansvar har vi soldater … Fortsätt läsa Vad ska vi göra med de döda?

Fem korta slutsatser från Ukraina – hittills

Förord: En stor del av striderna i Ukraina utkämpas av rysk pansar mot ukrainskt infanteri och pansar. Men vad kan vi dra för slutsatser av bilderna och filmerna vi ser från kriget? Militär Debatt bjöd in en av Twitters tungviktare – pansarofficeren med signaturen Tungmetall. Kriget pågår fortfarande för fullt, och trots samtal mellan parterna så finns det indikationer på att Ryssland inte kommer att … Fortsätt läsa Fem korta slutsatser från Ukraina – hittills

En reservofficerskår för framtiden

Förord: Försvarsmakten ska växa – det är den uttalade politiska viljan från regering och riksdag. Överbefälhavaren betonar ständigt just tillväxten. Och inte nog med det – det är bråttom! Men hur ska vi kunna växa, när våra grundläggande officersutbildningar (GOU) är så begränsade i antal elever? Och hur stor yrkesofficerskår är det egentligen rimligt att ha i renodlade värnpliktsförband? Författaren till denna artikel vill att … Fortsätt läsa En reservofficerskår för framtiden