Intervju med Arméförvaltaren: Befordringar av ”KB-elever” är ett missförstånd

Kenneth Felldén har stigit så högt som en specialistofficer kan komma i Armén. För många av oss soldater och truppofficerare kan försvarsgrensförvaltarnas uppgifter verka abstrakta. Men i själva verket så påverkar dessa specialistofficerare det mesta i vårt arbete. Armén befinner sig i en stor omställning, där nya regementen ska börja producera krigsförband. Ett anfallskrig i Europa förändrar gamla vedertagna sanningar om våra fiender. Organisationen förändras, … Fortsätt läsa Intervju med Arméförvaltaren: Befordringar av ”KB-elever” är ett missförstånd

Att kriga mot Ryssland – Del 8: Om militära ledare

Förord: Detta är den åttonde delen av krigsfrivillige soldaten Carolus Löfroos erfarenheter från Ukraina, där han tjänstgjorde år 2014, 2015 och 2017. Nedanstående artiklar har publicerats sedan tidigare:Del 1: Spaning. Del 2: Sabotage. Del 3: Slaget vid Shyrokyne. Del 4: Att bli beskjuten med artilleriDel 5: Ryssen som anfallareDel 6: Motanfall i ShyrokyneDel 7: Om infanteriets strid /Redaktören Del 8: Något om militära ledareDet var … Fortsätt läsa Att kriga mot Ryssland – Del 8: Om militära ledare

Den fula fågeln flyger inte

Förord: Trots att Försvarsmakten tidigt såg nyttan med fjärrstyrda flygfarkoster, i dagligt tal kallade ”drönare”, har utvecklingen gått långsamt. I reklamfilmer för ”Nätverksbaserat Försvar” (NBF) var drönare en stor grej, ända ner på skyttegruppsnivå. Nå, det mesta i NBF-filmen infördes aldrig, men fjärrstyrda flygfarkoster infördes faktiskt. Sedan dess har deras status och plats i organisationen (ett tag fanns det ”stridsteknisk UAV” på manöverförbanden, tills det … Fortsätt läsa Den fula fågeln flyger inte

Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser

Fram till 2010 byggde den svenska försvarsidén på ett militärt försvar med värnpliktiga som, genom en tillräckligt bra utbildning och med ett tillräckligt trovärdigt mobiliseringssystem, skulle avskräcka en angripare. Om avskräckningen misslyckades skulle de kunna utkämpa ett krig. Med Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott upplevdes att det militärstrategiska läget i grunden förändrats. Tillsammans med en snabb militärteknologisk utveckling ifrågasattes rationaliteten i att behålla en i … Fortsätt läsa Anställda förband i nationellt försvar och NATO-insatser

Replik: Äldre befäl saknas på kompaninivån

Jag reagerade när jag läste Stabssergeantens artikel om arbetsmiljön för specialistofficerarna på kompaninivån. Detta är något som ligger mig varmt om hjärtat rent känslomässigt, men det faller även inom ramen för mitt yrkesmässiga intresse. Min avsikt med detta inlägg är inte att respondera på Stabssergeantens inlägg, utan att snarare reflektera och resonera öppet, i syfte att beskriva några andra perspektiv som kanske bidrar till Stabssergeantens … Fortsätt läsa Replik: Äldre befäl saknas på kompaninivån

Karriärsofficerarna bränner ut organisationen

Förord: Varje år tar hundratals officerare och specialistofficerare examen i Försvarsmakten. Inledningsvis löser de ofta liknande uppgifter efter examen. Men medan officeren i många fall ska göra karriär och hoppa mellan befattningar, ska specialistofficeren stå för stabiliteten i systemet. I denna artikel beskriver skribenten de problem som uppstår när karriärsofficerare driver upp tempo och målsättningar under sin korta tid i befattning, medan specialistofficerarna får foga … Fortsätt läsa Karriärsofficerarna bränner ut organisationen

När personalen slarvas bort

Förord: Försvarsmakten ska växa. Vi ska utbilda fler värnpliktiga, utbilda fler officerare, sätta upp fler krigsförband. Men mitt i allt detta finns yrkessoldaterna, som gör ett hårt arbete i det tysta. De upprätthåller beredskapen, löser sina skarpa uppgifter året runt. De utbildar värnpliktiga, de utbildar varandra. Men på många håll prioriteras yrkessoldaterna ner. Därför är det mycket glädjande att en soldat nu vill ge sin … Fortsätt läsa När personalen slarvas bort

Några tankar om vår plikt

Sedan Ryssland påbörjade sin invasion av Ukraina har ordet plikt blivit omdiskuterat. Det talas framför allt om värnplikt, men även om civilplikt, samhällsplikt och moralisk plikt. Ibland kopplas plikten till individen eller gruppen: ”Det är MIN/VÅR plikt att göra si eller så.” Utifrån detta kan slutsatsens dras att plikten dels är juridisk, dels något som individen kan känna med sitt samvete. Plikt är, enligt Nationalencyklopedin, … Fortsätt läsa Några tankar om vår plikt

Att känna sig bortglömd

Förord: Mängden värnpliktiga ökar nu ständigt. Mängden tillgänglig materiel av rätt typ, mängden befäl med rätt kompetens och mängden utbildningsanordningar ökar inte i samma takt. Vad händer med de värnpliktiga som glöms bort, prioriteras ner eller helt enkelt inte får en relevant utbildning för sin krigsuppgift? I denna artikel skriver en rekryt om motivation, yrkesstolthet och och ovisshet. Och detta – rekrytens verklighet – är … Fortsätt läsa Att känna sig bortglömd